Forskning vid Ekonomisk-historiska institutionen
Ekonomisk historia är ett brett samhällsvetenskapligt ämne med ett historiskt perspektiv. Utgångspunkten är att studera hur resurser skapas, används och fördelas i olika samhällen och under olika historiska epoker. Forskningen har en tonvikt vid svenska förhållanden och perioden 1700 till nutid, men även andra länder och tidsepoker undersöks. Den svenska utvecklingen behandlas i ett internationellt perspektiv.
Forskningsområden
Agrarhistoria
I historisk tid har människor varit starkt beroende av jordbruk och bott på landsbygden. En överväldigande stor del av samhällenas produktion och människornas konsumtion var tidigare relaterat till jordbruket och jordbruket har varit ett centralt ekonomisk-politiskt område. Den agrarhistoriska forskningen handlar i vid mening om jordbrukets utveckling och de faktorer, institutionella, politiska och marknadsmässiga, som har påverkat den, samt om jordbrukssektorns relation till och betydelse för andra delar av samhällsekonomin. Vi fokuserar i första hand på tiden i Sverige från 1700-talet och framåt, men vi är involverade i internationellt komparativa samarbeten med europeiska och asiatiska länder.
Foto: Johny Goerend, Unsplash
Bild: Wikipedia Commons
Redaktionen för den internationella refereetidskriften Economic and Industrial Democracy, publiserad av Sage, sitter vid institutionen.
Arbetsmarknad och arbetsliv
Arbetsmarknad och arbetsliv har en betydande roll i vår ekonomiska historia. Även idag påverkas vi av förhållandena på arbetsmarknaden, oavsett om vi står utanför eller är en del av arbetsmarknaden. Detta forskningsfält har under lång tid även präglat den ekonomisk-politiska debatten. Vi behandlar apekter som berör arbetsmarknad, arbetsliv och arbetsorganisationsaspekter ur ett ekonomiskt-historiskt perspektiv, med fokus främst från 1900-talet och framåt.
Tidigare forskning har behandlat arbetsmiljö, arbetetorganisering, arbetsmarknadens parter i termer av svenska modellen, migration, omställningsavtal, arbetstid, genusaspekter på arbetslivet. Olika faktorer som interagerar i historisk tid är politik, marknad och institutioner. Vi samarbetar även med europeiska kollegor i nuvarande forskningsprojekt.
Finans- och företagshistoria
Forskningsområdet behandlar förutsättningar för företagandet i ett historiskt perspektiv. Genom företagshistoriska studier analyseras marknader, regleringar, organisationer och företagande i sin politiska, ekonomiska och sociala kontext. Finanshistoria riktar fokus mot den finansiella sektorn och dess funktion.
Vi arbetar med olika perspektiv: makro, sektors, bransch eller individ. Huvudsakligen behandlar vi tiden från 1800-talet och framåt. Forskningsmetoden inom företagshistoria är ofta komparativ. Företagsarkiv, statistiska sammanställningar samt intervjuer utgör vanliga källor. Även om majoriteten av vår forskning utgår från svenska exempel, har vi starka internationella kopplingar med olika samarbetsprojekt. Forskningen bedrivs inom eller i samverkan med Uppsala Center of Business History (UCBH), en centrumbildning vid institutionen.
Foto: Elena Mozhvilo, Unsplash
Foto: Teng Yuhong, Pixabay
Handel och konsumtion
Sedan 1990-talet har det funnits en tradition av forskning kring handel och konsumtion vid institutionen. Här återfinns i nuläget forskning kring varuhandel, restaurangnäring, konsumentkrediter och materiell kultur. Här återfinns också forskning kring utrikeshandel. Aktuella projekt täcker perioden 1750-nutid. Perspektiven utgår från ekonomisk teori och företags- och finanshistoria till kulturell ekonomi och idéhistoria.
Vetenskap, teknik och samhälle
Forskningen avser förhållandet mellan vetenskap, teknik och samhälle i historien och samtiden. I dag är vetenskapen inte enbart föremål för förväntningar på kunskapsutveckling inom disciplinära fält, utan ocksåen drivkraft för tillväxt och ekonomisk utveckling. Förväntningarna på vetenskapens roll i samhällsekonomin har förändrats över tid. Vetenskaplig utveckling har under 1900-talet setts som något som påverkas av dess interna logik, även om sociala och kulturella faktorer alltid haft en inverkan. Under de trettio sista åren har synsättet förändrats, och bektraktas nu som legitimt och nödvändigt att politiska beslut och näringslivets behov aktivt påverkar vetenskapens utveckling. Temat studerar interaktionen mellan vetenskap, politik och näringsliv ur flera perspektiv. Forskning bedrivs inom eller i samverkan med Uppsala STS, ett mångvetenskapligt forskarnätverk vid institutionen.
Foto: David Naylor, Uppsala universitet