Om institutionen för freds- och konfliktforskning

Bild på fasaden av institutionen för freds- och konflikt.

The Department is situated next to Fyrisån in the central part of beautiful Uppsala.

Freds- och konfliktforskning är ett ungt ämne vid Uppsala universitet. Institutionen etablerades i början av 1970-talet med syftet att bedriva forskning och undervisning i freds- och konfliktfrågor.

Ämnet är till sin karaktär tvärvetenskapligt och forskare rekryteras från bl.a. sociologi, psykologi och statsvetenskap. 1985 inrättades den första lärostolsprofessuren i ämnet, den så kallade Dag Hammarskjöldprofessuren, och sedan denna tid utvecklade institutionen en komplett grundutbildning samt en forskarutbildning.

Idag arbetar cirka 70 personer vid institutionen vilket innebär att den under några få decennier har utvecklats från att vara ett mindre institut till en av fakultetens större institutioner. Sammanlagt närmare 300 studenter per år utbildas vid institutionens program och fristående kurser.

Här finns ett masterprogram såväl som ett kandidatprogram i fred och utveckling, det senare i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen.

Styrelse och Strategier

Ta reda på mer om de strategier som styr avdelningens arbete. Avdelningen för fred och konfliktforskning (DPCR) leds av avdelningschefen (prefekten) och avdelningens styrelse.

Läs mer här (på engelska)

Diskussioner kring ett bord utomhus.

Institutionens bakgrund

Professor Peter Wallensteen.

Avdelningen för fred och konfliktforskning har sina rötter i en studiecirkel som initierades av forskarstuderande och unga lärare vid Uppsala universitet. Den första prefekten var fil. lic. Peter Wallensteen.

Läs mer här (på engelska)

Den internationella utvärderingspanelen 2017

”Institutionen för freds- och konfliktforskning har uppnått en sällsynt bedrift: Den har byggt upp en världsledande forskningsmiljö inom konfliktforskning. För det första publicerar forskare vid institutionen regelbundet i några av de bästa tidskrifterna, särskilt inom statsvetenskap och fredsforskning. För det andra har institutionen framgångsrikt internationaliserat forskning och undervisning. För det tredje har detta skett via en decentraliserad strategi som ger forskare och forskargrupper möjlighet att själva fatta beslut och genom starka normer kring forskningskvalitet.”

KoF17: Kvalitet och förnyelse 2017. Uppsala universitet.

Taket på Uppsala universitets aula.

Mer om institutionen

Vill du veta mer om vårt jämställdhetsarbete, miljöarbete eller vår arbetsmiljögrupp? Se listan nedan (texter på engelska).

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin