13x13: 13 Uppsalaforskare håller 13 föreläsningar för allmänheten

Träffa experterna från institutionen för fysik och astronomi som, i tretton föreläsningar speciellt riktade till icke-experter, berättar om sin forskning i fysikens framkant.

Alla föreläsningar är öppna för allmänheten. Begränsat antal platser.

Genomförda föreläsningar

Mörk materia – vad är det för något?

• Datum: 6/9 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Carlos de los Heros
• Språk: Svenska
  

Ungefär 25% av universums innehåll består av en okänd typ av substans. Föredraget kommer att gå igenom de bevis vi har för detta faktum och de nuvarande experimentella satsningarna för att karakterisera det.

Att fotografera livets molekyler med röntgenlasrar

• Datum: 13/9 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Nicusor Timneanu och Carl Caleman
• Språk: Svenska
  

Kan vi förstå vad liv är, och hur livets molekyler fungerar genom att studera hur deras atomer vickar och vaggar? Röntgenlasrar har ultrasnabba och extremt kraftfulla ljuspulser, och har i ett slag öppnat upp möjligheten att avbilda enskilda proteiner och deras dynamik.

En ny multidimensionell karta över Vintergatan

• Datum: 20/9 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Andreas Korn
• Språk: Svenska
  

Sedan 2014 kartlägger ESA:s satellit Gaia stora delar av Vintergatan, inte bara i 3d, men även i andra dimensioner som stjärnors hastigheter och fysikaliska egenskaper. Gaias 3:e katalog (2022) ger oss den mest omfattande bilden av vår hemgalax Vintergatan. Även småkroppar i vårt solsystem och andra galaxer långt utanför Vintergatan kartläggs. Vad har vi lärt oss om vårt kosmiska hem tack vare Gaia?

Magneter i mänsklighetens tjänst

• Datum: 27/9 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Petra Jönsson
  
• Språk: Svenska
  

Magnetiska material och magnetisk attraktion upptäcktes för mer än 3000 år sedan, medan kompasser började användas för ungefär 1000 år sedan. Hur har vår förståelse för magnetism utvecklats sedan dess och hur har olika magnetiska fenomen och material bidragit till att förändra vår vardag?

Antimateria – en nästan perfekt spegelbild av materia

• Datum: 4/10 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Lars Eklund
  
• Språk: Svenska
  

Vi vet det finns antimateria, som består av antipartiklar som är som nästan en perfekt spegelbild av de vanliga materiepartiklarna. Vi ser dessa partiklar i kosmiska strålar och vi kan skapa dem i våra labb och mäta deras egenskaper. Våra mätningar visar att antimateria inte är en perfekt spegelbild av materia, utan det beter sig lite annorlunda. Denna skillnad har stor betydelse, eftersom utan den så skulle materia och antimateria ha tagit ut varandra i det tidiga universum och det skulle bara finnas fotoner kvar nu. Föreläsningen kommer att prata om vad antimateria är och hur vi studerar skillnaderna mellan materia och antimateria.

Lever vi i 10 dimensioner? En strängteoretikers syn på världen

• Datum: 11/10 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Magdalena Larfors
  
• Språk: Svenska
  

Materian omkring oss består av atomer, som i sin tur byggs upp av fundamentalpartiklar: elektronerna som snurrar runt atomkärnan och kvarkarna som bygger upp atomkärnans beståndsdelar. Men hur ser elektronerna och kvarkarna ut om vi tittar på dem riktigt noga? I strängteorin antar man att de är små, svängande strängar. I det här föredraget ska vi prata om strängteorin och hur den hjälper oss att förstå mekanismerna som styr mikrokosmos och makrokosmos.

Röntgenstrålar och elektroner: Varför världen ser ut som den gör

• Datum: 18/10 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Jan-Erik Rubensson
  
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Det mesta vi ser omkring oss beror på hur elektroner rör sig kring atomkärnor. Den som vill förstå deras rörelse ställer sitt vanliga sunda förnuft inför svåra prövningar. Inte nog med att en elektron mest rör sig som en stående våg så länge den är bunden i en atom. Finns där fler än en blir de dessutom sammanflätade därför att naturen inte vet vilken som är vilken. Föreläsaren påstår att det inte går att förklara det invanda och vardagliga utan att åkalla dessa märkliga fenomen. Han grundar påståendet på experiment med röntgenstrålar, både historiska och aktuella.

Från mikroskopiska mysterier till kosmiska omvandlingar: Det tidiga universums fasövergångar

• Datum: 25/10 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Eliel Camargo-Molina
  
• Språk: Svenska
  

Under denna föreläsningen tar vi steget ut i kosmos – från de minsta partiklarna till de största galaxerna, och tillbaka till universums första ögonblick efter Big Bang. Vi dyker in i fasövergångar, processer som är lika relevanta för en kokande kaffekopp som för vårt unga universums utveckling. Efter att ha diskuterat universums tidigaste ekon, introducerar vi gravitationsvågsastronomi, en vetenskap som ger oss en djupare inblick i vårt ursprung. Till sist diskuterar vi hur partikelacceleratorer lyser ljus på universums hemligheter.

Strävan efter att förstå universum med ATLAS-experimentet

• Datum: 1/11 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Olga Sunneborn Gudnadottir
  
• Språk: Svenska
  

ATLAS-detektorn vid partikelacceleratorn LHC är den största elementarpartikeldetektorn i världen och över 3000 fysiker använder den för att försöka förstå universums minsta byggstenar, elementarpartiklarna. Men hur går man egentligen tillväga för att studera universum med en partikelaccelerator och vad menar man när man säger att man letar efter nya partiklar? Det här föredraget varvar svar på frågor som dessa med en personlig inblick i elementarpartikelfysikens värld.

Kärnklyvning

• Datum: 15/11 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Stephan Pomp
  
• Språk: Svenska
  

Kärnklyvning är bokstavligen ett hett ämne. Stora energimängder frigörs från atomkärnan, och den kan användas för elproduktion. Men den kan även användas för kärnvapen, vars hotfulla kraft bygger på kärnklyvning. Hur får man en kärna att klyvas och varför frigörs så mycket energi? Vad vet vi om denna process idag? Och vilken roll spelar denna kärnreaktion i uppkomsten av de kemiska element som finns i universum?

Kvantfysik i material: från dagens transistor till morgondagens kvantdator

• Datum: 22/11 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Annica Black-Schaffer
  
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Allt i vår omgivning består av atomer. Och eftersom atomer styrs av kvantfysik, är det kvantfysiken som avgör ett materials egenskaper. Men hur kan man använda kvantfysiken för att hantera och dra slutsatser om det enorma antal atomer som bygger upp ett material? Annica Black-Schaffer förklarar och visar vägen från dagens transistor till morgondagens kvantdator.

Att bygga ett solsystem – hur bildas stjärnor och planeter?

• Datum: 29/11 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Linn Boldt-Christmas
  
• Språk: Svenska
  

Under de senaste trettio åren har vi äntligen bekräftat vad vi länge trott: att vårt solsystem är egentligen bara ett utav många i vår galax, och att planeter finns även runt många andra stjärnor bortom vår sol.

Men hur bildas dessa solsystem? Vad behövs för att bygga en planet – vare sig vi menar ingredienserna som behövs för vår egen hemplanet, de andra planeterna i vårt solsystem, eller andra mer exotiska s.k.”exoplaneter”?

Mörker och gryningsljus: kosmisk astronomi från jorden, rymden och månen

• Datum: 6/12 2023 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Martin Sahlén
  
• Språk: Svenska

I början av 1600-talet skrev Johannes Kepler i sin science fiction-roman ”Drömmen” om att människan en dag skulle kunna göra astronomiska observationer från månens yta. Nästan 400 år senare närmar vi oss en tid då det här kan bli verklighet i större skala, med start på 2020-talet. Teleskop på jorden, i rymden och på månen kommer att låta oss få en helt ny förståelse av universums första årmiljard. Jag kommer att berätta om möjligheterna att med radioteleskop på månens baksida revolutionera vår förståelse av universums ursprung och barndom. De annars oåtkomliga radiovågorna från den så kallade mörka tidsåldern kan lyfta slöjan från de allra första årmiljonerna, bortom den kosmiska gryning då de första stjärnorna tändes. Men redan innan dess, kommer markbaserade radioteleskop som det enorma SKA Observatory att låta oss nå ytterligare något hundratal miljoner år tillbaka i tiden. De nya satelliterna James Webb Space Telescope och EUCLID hjälper oss också att hitta ännu tidigare galaxer och stjärnor än tidigare, kanske till och med några av de allra första galaxerna och stjärnorna. Allt det här kommer att ge oss mycket ny kunskap om hur galaxer, stjärnor och svarta hål bildas, om det hav av vätgas som universum bestod av tidigt, och om den mörka materien.