Avrinnesområdets hydrologi

Hydrologi i avrinningsområden är studien av vattnets väg från regn till bäck inom ett specifikt geografiskt område (ett så kallad avrinningsområde) för att förstå vattnets tillgänglighet, kvalitet och flödesmönster. Vår forskargrupp undersöker hur vattnet interagerar med det fysiska landskapet, ekosystemen och mänskliga aktiviteter inom avrinningsområdet, och hur det påverkas av lokala klimatförhållanden.

Vår forskning

Ett avrinningsområde är det geografiska område från vilket ett vattendrag eller grundvattensystem får sitt vatten. Begränsad av höjdryggar som gör att regn och smältvatten leds i olika riktningar, rinner all nederbörd inom ett avrinningsområde samman vid en enda utloppspunkt. Avrinningsområdets egenskaper, såsom form, storlek, topografi, marktäcke, klimat, nätverk av vattendrag, underliggande jordart och geologi, markanvändning och mänskliga aktiviteter, påverkar i hög grad dess hydrologiska dynamik. De avgör vilka vägar vattnet tar, om det infiltreras i marken eller rinner av på ytan, hur snabbt det rör sig över landskapet eller under ytan, och hur det lagras. De påverkar även den kemiska sammansättningen av både grund- och ytvatten.

I vår ständigt föränderliga värld är avrinningsområden den grundläggande landskapsenheten för att utforska hydrologiska processer, övervaka vattenkvalitet och effektivt förvalta vattenresurser. Dagens miljöutmaningar tvingar beslutsfattare, aktörer och forskare att i allt högre grad utgå från avrinningsområdet för att ta hänsyn till den underliggande komplexiteten bland fysiska, biologiska, kemiska och samhälleliga faktorer. Dessutom ger EU:s ramdirektiv för vatten sina medlemsländer i uppdrag att förvalta vattenresurser inom avrinningsområdenas gränser, vilket understryker betydelsen av avrinningsområdesbaserade förvaltningsstrategier för att främja en hållbar vattenförvaltning.

Därför utreder vår forskargrupp hur avrinningsområden påverkas av klimatförändringar, skiftande markanvändning och andra mänskliga faktorer på olika rums- och tidsskalor. Med fokus på effekterna av våtmarksrestaurering, föroreningar och extrema händelser (översvämningar och torka) utforskar vi samspelet mellan hydrologiska och biogeokemiska processer som formar land- och vattenekosystem.