Medicin i livets gränsområden

Beskrivning

Få frågor i den medicinska samtiden skapar så mycket debatt som användningen av mänskliga embryon och foster i forskning och behandling. Under senare tid har dessa debatter handlat om den forskning som utnyttjar stamceller från embryon som blivit över vid provrörsbefruktning. Enligt förespråkarna innebär denna forskning en enorm möjlighet att behandla svåra sjukdomar, från diabetes till Parkinsons. Motståndarna till forskningen hävdar istället att den hotar grundläggande moraliska värden. Men kontroverser kring hanteringen av embryon och foster inom vetenskaplig forskning och kunskapsproduktion är inget nytt fenomen utan har en längre historia.

Det primära syftet med programmet är att undersöka fosterforskningens sociala och kulturella historia i Sverige. Fokus ligger på de processer och situationer genom vilka mänskliga foster transformerades till vetenskapliga objekt och deras cirkulation i samhället från 1600-talet till det sena 1900-talet, med tonvikt på den svenska efterkrigstiden. Den övergripande forskningsfrågan är hur, varför och med vilka konsekvenser fosterforskningen i Sverige växte fram och kom att bli etiskt ifrågasatt. Teoretiskt är syftet att nyansera diskussioner om biopolitik och biomedikalisering genom att visa hur nationella och lokala sammanhang har påverkat utformningen av den globala biomedicinen. Forskningen i programmet består av ett antal delstudier och utgår från ett brett spektrum av empiriska källor: materiella, skriftliga, visuella, audiovisuella och muntliga. Beroende på utformningen av de individuella projekten kan analytiska tillvägagångssätt från flera olika forskningsområden vara relevanta: alltifrån medicinhistoria, vetenskapshistoria, teknik- och vetenskapsstudier, mediehistoria, visuella kulturstudier, genusforskning, disability studies och postkoloniala studier.

Det andra övergripandet syftet är att stärka svensk medicinhistorisk forskning, både nationellt och internationellt. För närvarande finns en bred kompetens inom medicinhistorisk forskning, men området har inte utvecklats till en akademisk disciplin i Sverige. För att främja denna utveckling konstitueras forskargruppen av forskare som representerar olika karriärpositioner. I programmets organisation ingår en grupp internationellt ledande forskare som rådgivare. Forskningsresultat redovisas löpande i form av artiklar, monografier och antologier. Programmet rymmer även en serie nationella och internationella konferenser.

Allt sammantaget är målet att programmet ska bidra väsentligt till vår kunskap om reproduktionens och biomedicinens historia, samt att dess resultat ska kunna utgöra ett vitalt underlag för politiska diskussioner och samhällsdebatt. Tidigare forskning inom området har dominerats av bioetiska analyser som inte uppehållit sig vid historiska frågeställningar. En viktig målsättning är också att programmet ska utgöra en historisk resurs för det framväxande fält som brukar kallas medicinsk humaniora, och som erbjuder en möjlighet att föra samman forskare och studenter verksamma inom medicin och humaniora.