Forskningsfinansieringens effekter

Beskrivning

Hur påverkades svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning av de statliga forskningsråd som etablerades strax efter andra världskriget? I det här projektet undersöks denna övergripande fråga med utgångspunkt i å ena sidan Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd (1947–1977), å den andra Humanistiska fonden (1947–1959) och Statens humanistiska forskningsråd (1959–1977), vilkas betydelse förbisetts av tidigare forskning. Det specifika syftet är att analysera rådens etablering, praktiker och effekter under perioden 1947–1977. Studien är vetenskapshistorisk och vetenskapssociologisk och anlägger ett såväl komparativt och relationellt som kvalitativt och kvantitativt perspektiv.

Rådens etablering undersöks som en del av den framväxande forskningsrådsinfrastrukturen i Sverige och i relation till samtida utländska motsvarigheter. Dessutom analyseras argument och förväntningar som framfördes i samband med att de nya råden inrättades. När det gäller rådens praktiker studerar vi hur arbetet med att bedöma ansökningar organiserades inom råden. Vilka riktlinjer och kunskapsideal styrde detta arbete? Slutligen identifierar vi såväl avsedda som oavsiktliga effekter som det nya rådssystemet förde med sig på olika nivåer. Vilka typer av forskare och projekt beviljades medel – och vilka fick avslag? Hur låter sig dessa mönster förstås i relation till det bredare forskningslandskapets förändringar?

Genom att belysa den tidiga statliga forskningsfinansieringens effekter visar projektet på tidigare okända mönster i humanvetenskapernas utveckling under detta kritiskt formativa skede. Därigenom ges ny empirisk kunskap om forskningsrådens roll i det (då) nya svenska forskningsfinansiella systemet, som uppvisat tydlig kontinuitet och idag lätt tas för givet. Med en kombinerad förståelse av humanioras och samhällsvetenskapernas historia bidrar projektet till en mer nyanserad grund för vidare reflektioner kring deras samhällsroller och infrastrukturella förutsättningar idag.