Vad är en Människorättsklinik?

Människorättskliniker har i regel två huvudsyften: att förstärka juristutbildningen och förbättra rättighetsskyddet för utsatta grupper i samhället. Historiskt sett har kliniker vuxit fram där det har funnits ett särskilt behov av juridisk rådgivning och hjälp för de mest utsatta i samhället. Så har t ex varit fallet i USA men även i stora delar av det forna Sovjetunionen efter dess fall. I Sverige har vi haft en stark tradition av att staten skyddar enskildas intressen och rättigheter. Självständiga och professionella myndigheter i välfärdsstaten kombinerat med en stark medvetenhet om rättigheter, framför allt socio-ekonomiska rättigheter, genom t ex facklig verksamhet har bidragit till detta. Detta fungerade hyfsat väl i ett homogent Sverige utan större grupper i utanförskap. Dagens samhälle är dock mer komplext och samhällets komplexitet kräver nyanserade lösningar och fler aktörer. I denna kontext växer betydelsen av ett starkt civilt samhälle. Här kommer människorättsklinikerna in och kan spela en viktig roll genom att skapa en länk mellan universitetet och det civila samhället. Klinikerna ersätter inte något som redan finns och syftar inte heller till att trycka undan andra aktörer. Klinikerna möter ett existerande behov och skapar pluralism, bredd och djup vad gäller rättighetsskyddet i samhället.

I Människorättskliniken jobbar studenterna nära Sveriges ledande MR-organisationer med konkreta fall och ärenden. Arbetet sker under handledning av lärare och forskare vid Juridiska institutionen samt företrädare för MR-organisationerna. Studenterna skriver rättsutredningar, skuggutredningar, remissvar, inlagor till tillsynsmyndigheter osv. Föreläsningar och föredragningar kan också förekomma. Gemensamt för alla arbetsuppgifter är att studenterna jobbar med konkreta ärenden och att återkoppling ges löpande från handledarna, vilket i sin tur bidrar till fördjupade muntliga och skriftliga färdigheter hos studenterna.