Alumnintervjuer

Var kommer du ifrån och vad har du för utbildningsbakgrund?
– Jag kommer från Kina. Jag studerade matematik som min kandidatexamen i Kina, Sichuan University. Sedan avslutade jag min magisterexamen i finansiell matematik vid Uppsala universitet.

Vad gör du som Lead Data Scientist på Sprinque?
– Som Lead Data Scientist på Sprinque är jag ansvarig för all maskininlärning inom företaget. Inklusive att integrera GPT4 i vårt arbetsflöde, skapa maskininlärningsmodeller för att förutsäga sannolikt beteende hos våra kunder och sätta motsvarande gränser, upptäcka bedrägerier med maskininlärning och generera insikter med all data vi har i företaget.

Hur samarbetar du med andra matematiker och andra yrkesgrupper?
– Eftersom vi är ett nystartat företag är jag den person som tar ledningen och ansvarar för att ta fram idéer och implementera dem. Men på grund av mina tidigare fem års erfarenhet på Klarna, hänger jag fortfarande med andra datavetare och maskininlärningsingenjörer i Sverige, för att fånga upp den senaste trenden, nyutvecklade modeller och branschinsikter.

Tog du kurser i maskininlärning inom programmet?
– Tyvärr inte, när jag studerade vid Uppsala universitet var maskininlärning fortfarande inte en grej, och vi hade inga kurser om det. Jag lärde mig det när jag jobbade på Klarna. Jag hörde att det nu finns kurser att ta inom maskininlärning och att ha någon maskininlärningskurs kommer definitivt att hjälpa studenter att bli mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Användningen av AI ökar i alla branscher. Hur stor är den i finansbranschen eller i den del av finansbranschen där du arbetar?
– Det är definitivt viktigt att AI integreras i affärsmodellen, särskilt när vi är nystartade och fortfarande behöver finansiering från investerare. Vi måste ha en färdplan med hjälp av AI för att kunna förnya branschen och gå vidare i en mer effektiv och smidig riktning.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det bästa med mitt jobb är att jag kan använda min kompetens för att påverka verksamheten. Att se miljontals EUR gå igenom modellen, bli utvärderade utifrån kreditrisk och samtidigt förhindra potentiella bedrägerier, och dessutom växa med verksamheten, känns fantastiskt!

Var arbetar du?
– Jag jobbar hemifrån i Stockholm, eftersom det helt är ett distansjobb. Men vi träffas i Amsterdam då och då.

På vilket sätt har din utbildning förberett dig för utmaningarna i ditt yrke?
– Jag skulle säga att det handlar mer om tankesätt, hur man ser på problem. Hur du skulle lösa ett affärsproblem på ett matematiskt sätt.

Har du några råd till någon som funderar på att söka programmet?
– Kombinera det du lärt dig med praktiska problem och försök att börja koda så tidigt som möjligt. Kolla in sånt som Kaggle och använd det du lärt dig för att lösa verkliga problem.

Våren 2024

Var kommer du ifrån och vad har du för utbildningsbakgrund?
– Jag kommer från Sankt Petersburg, Ryssland. Jag har en master i finansiell matematik vid Uppsala universitet och kandidatexamen i tillämpad matematik och datavetenskap med inriktning på beräkningsbaserad stokastik och statistisk modellering vid Saint Petersburg State University.

Vad gör du som kvantitativ analytiker på Handelsbanken?
– Kvantgruppen för räntederivat ansvarar för prissättning av räntederivat och avkastningskurvor. En front office-position innebär direkt närhet till handlare och försäljning, till vilka vi levererar och stöder olika analytiska verktyg.

Vad gillar du med ditt jobb?
– Det finns inte så många jobb där man kan tillämpa både programmering och matematik på en avancerad nivå. Precision värdesätts, till skillnad från den akademiska världen där det ofta är viktigare att nå ett visst resultat. På Handelsbanken gillar jag särskilt bredden och variationen i arbetsuppgifterna och den dagliga kontakten med intressenter.

Hur hamnade du där du är idag?
– Mitt första studentjobb var på Itivity där jag skrev om en grundläggande C++-modul för prissättning av asiatiska optioner från deras handelssystem för användning på grafiska processorer. Därefter arbetade jag som forskningsassistent på Riksbankens forskningsgrupp i två år och gick in i den akademiska världen under en kort period för att sedan inse att jag saknade det mer tillämpade yrkesområdet.

På vilket sätt har din utbildning förberett dig för utmaningarna i ditt yrke?
– De mest relevanta kurserna ur praktikerns perspektiv var kanske de i numeriska metoder, särskilt labbar och hemmaprojekt, särskilt eftersom de tränade felsökningsförmågan.

Om din relation till matematik
– Från början planerade jag att ta en examen i företagsledning men blev fascinerad av matematik när jag förberedde mig för inträdesproven. Eftersom jag hade studerat språk som huvudämne fram till sista året i skolan var det en överraskning att få höga poäng, så jag bestämde mig för att ägna mig åt det på heltid, ett beslut jag inte ångrat. Mina favoritkurser på universitetet var sannolikhetsteori och stokastiska processer, vilket naturligtvis ledde mig till en idé om att försöka mig på finansiell matematik.

Har du några råd till våra nuvarande och blivande studenter?
– Läs igenom listan över krav, till exempel specifika programmeringsspråk och ämnen inom finans i platsannonser för de roller du ser dig själv i, och lägg ditt fokus därefter.

Våren 2024

Jag tycker om tanken att skapa ny kunskap som driver mänskligheten framåt. Även om mycket forskning i matematik, inkluderande min egen, inte alltid har några direkta tillämpningar så bidrar forskningen till den samlade mängden kunskap.

Vad hade du för utbildning innan du påbörjade dina forskarstudier?
– Jag läste en kandidat och en master i matematik vid Uppsala universitet innan. Under mastern gjorde jag även en termins utbyte till ENS Lyon i Frankrike.

Beskriv din forskning kortfattat och så populärvetenskapligt som möjligt
– Min forskning har främst varit inom fluidmekanik. Där har jag arbetat med modeller för hur vågor beter sig. Framförallt har jag studerat vad som händer när vågorna blir högre och det bildas en sorts spets på toppen.

Vad gör din forskning intressant och vad kan den få för betydelse i förlängningen?
– Fluidmekanik har många tillämpningar, exempelvis används det för att studera luftmotståndet hos bilar och för att utveckla bättre klimatmodeller. Den forskning som jag sysslar med får nog dock snarare ses som grundforskning. De modeller och frågeställningar som jag arbetar med har inte någon direkt anknytning till tillämpningsområden. Förhoppningen är att vi genom att lära oss mer om dessa system kanske kan få kunskaper som senare kan vara användbara även när man studerar modeller med mer tydlig koppling till tillämpningar.

En doktorandtjänst består till viss del av att vara lärare också. Vilka kurser undervisar du på och hur är det?
– Den största delen av min undervisning har varit som föreläsare i kursen Ordinära differentialekvationer I, som huvudsakligen läses av studenter på kandidatprogrammen i matematik och fysik. Jag har nu föreläst på kursen under fyra år och det har varit otroligt givande för mig. Framförallt möjligheten att kunna utveckla kursen under dessa år har varit väldigt roligt.

Hur skulle du beskriva ditt dagliga arbete?
– Det har varierat väldigt mycket under mina fem år. Nu under sista året läser jag inga kurser och de flesta veckor har jag därför inte mer än 2-3 schemalagda saker, främst undervisning och forskningsseminarier. Det ger mig mycket frihet, men också mycket ansvar att prioritera min tid rätt. Oftast har jag 1-2 större projekt jag arbetar med under en given tid. Mitt mål brukar vara att få 2 timmar dedikerad tid under förmiddagen och eftermiddagen för att arbeta på dessa. Huvudprojektet just nu är att skriva introduktionen till min avhandling. Det innebär ingen ny forskning, resultaten har jag redan från mina tidigare artiklar, utan det är själva skrivandet som behöver göras. Jag har även en artikel jag arbetar med, där fokus just nu är på att göra färdigt datorberäkningarna som behövs till bevisen. Resterande blir ofta en blandning av mindre saker som jag behöver får gjort, bland annat förbereda undervisning, svara på mejl och hålla mig uppdaterad om nya forskningsartiklar.

Vad driver dig att vilja forska inom matematik och vad är det bästa med jobbet
– Jag tycker om tanken att skapa ny kunskap som driver mänskligheten framåt. Även om mycket forskning i matematik, inkluderande min egen, inte alltid har några direkta tillämpningar så bidrar forskningen till den samlade mängden kunskap. Av den anledningen drivs jag mycket av att föra det jag har lärt mig vidare till andra, genom att skriva artiklar, hålla seminarier och utveckla program som andra kan använda sig av. En av de bästa sakerna med jobbet är den stora frihet man får. Matematik kräver (oftast) inga laborationer eller experiment, man är fri att hoppa mellan områden hur man vill.

Vad önskar du göra efter examen och var ser du dig själv om tio år?
– Till hösten ska jag börja som postdoktor vid University of Minnesota i Minneapolis där jag kommer vara i tre år. Förhoppningen är att kunna stanna i akademin efter Minnesota, men det är inte en självklarhet att det går. Ifall jag söker mig utanför akademin skulle jag troligen rikta in mig mot programmeringsjobb, min forskning har inneburit mycket programmering och det är något jag trivs bra med.

Har du några råd till den som funderar på att söka en doktorandtjänst?
– Var beredd på att det tar minst ett år innan du börjar känna dig någorlunda inne i arbetet.

Våren 2024