Den klasskapande skolan: Det statliga skolväsendet och formandet av klassidentiteter i skoltexter från 1860 till 1930

Beskrivning

Syftet med projektet är att tillföra kunskap om den statliga skolan genom sina texter bidrog till skapandet av klassidentiteter under den industrikapitalistiska epoken, närmare bestämt mellan år 1860 och 1930. Detta görs genom att analysera hur samhället, olika samhällsgrupper och skillnader dem emellan, beskrevs i läromedel för olika skolformer. För läroverket, där det också finns elevtexter bevarade, kommer projektet också undersöka i vilken mån och hur eleverna tog emot dessa sociala budskap. Den historiska studien kommer också att försöka identifiera principer för hur socialt inkluderande läromedelstexter kan utformas. Den kunskapen är förstås värdefull ur ett samtidsperspektiv, inte minst för ett skolväsende som vill främja jämlikhet och inkludering.

Under 1800-talets industrialiseringsprocess gick Sverige från att vara ett ståndssamhälle till ett klassamhälle. Under klassamhällets formering förändrades människors sätt att förstå samhället och deras plats inom det. Arbetare, bönder, akademiker och företagare kom att föreställa sig som medlemmar i olika klasser och så småningom förstå samhället som ett klassamhälle. Men hur gick denna process till? Tidigare forskning har främst studerat politiska partier och rörelser, yrkesorganisationer och press när den har studerat skapandet av klassidentiteter. Men var även statsmakten - genom sina institutioner - delaktig i att sprida detta sätt att föreställa sig samhället? Genom att analysera den främsta ideologiska statsapparaten vid denna tid - skolan - vill vi undersöka hur dess främsta medel för lärande (skoltexter) erbjöd eleverna bilder av den sociala ordningen - och hur dessa bilder eventuellt togs emot och togs upp av eleverna. Det sistnämnda vill vi göra genom att studera elevers egna texter (uppsatser) i den mån det finns källor bevarade. Eftersom Sverige vid denna tid hade ett starkt uppdelat skolsystem med folkskolor för den stora delen av befolkningen, särskilda flickskolor för medel- och överklassens döttrar samt läroverk för pojkar ur medel- och överklassen, blir det även möjligt att studera hur barn med olika bakgrund fick lära sig om den sociala ordningen och vad som utmärkte till exempel torpare, bönder, präster osv.

Genom att ställa delvis nya frågor rörande konstruktionen av klassidentiteter under en formativ period i såväl samhällets som utbildningssystemets utveckling kommer projektet inte endast kunna bidra med ny kunskap om hur klass skapades under slutet av 1800- och början av 1900-talet, utan även bidra till ökad förståelse av statens roll i denna process. Projektet kommer också genom sina läromedels- och receptionsstudier bidra till generaliserbar didaktisk kunskap om hur skolan kan forma samhället och hur skoltexter kan bidra - på gott och ont - till människors uppfattningar om den sociala ordning som de lever i. Sådan kunskap är värdefull för såväl skolmyndigheter, läromedelsförlag och läromedelsförfattare som lärare och elever som använder läromedel.