Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)

Beskrivning

Forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” har två mål. Det första är att utveckla lärarutbildares förmåga att med utgångspunkt från aktuella utbildningsfrågor analysera hur historien är direkt involverad i dagens skola. Detta är en grundläggande kompetens som stärker forskningsanknytningen i den utbildningsvetenskapliga kärnans utbildningshistoriska moment (Högskoleförordningen 1993, bil. 2), och som även stärker andra kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att kunna orientera lärarstudenter i dagens skolväsende, oavsett om det gäller lärande, sociala relationer, utvärdering eller skolväsendets organisation, behöver lärarutbildare förmågan att sätta sådana frågor i ett historiskt perspektiv, och förstå den roll som vår tolkning av skolans historia spelar för vår uppfattning om dessa frågor. Detta har nog aldrig varit viktigare än idag, när berättelser om skolans kris och förfall traderas i offentlig debatt med liten eller ingen förankring i en historisk verklighet.

Forskarskolans andra mål är att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildnings-historiska forskningsfältet genom att utveckla en ny forskningsinriktning: ”tillämpad utbildningshistoria”. Båda målen ska uppnås genom att forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande för vår förståelse av skolväsendet i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll:

1. Skola i debatt och historieskrivning
2. Skolväsendets och skolreformernas historia
3. Skola i internationellt och transnationellt perspektiv.

Med sitt syfte att utveckla förståelsen av dagens situation, kommer forskarskolans tyngdpunkt att ligga på de senaste decenniernas utveckling inom skolområdet, och omfatta perspektiv på såväl förskola som grundskola och gymnasium.

Inom ramen för denna allmänna inriktning ryms alltså en lång rad aktuella ämnen för den som är intresserad, inklusive exempelvis studier av lärares förändrade status och arbetsmiljö, inkludering, digitalisering, privata skolor, skolbolag och friskoleväsendets utveckling, internationella organisationers roll och den utbildningsvetenskapliga forskningens formering, pedagogiska idéers genomslag under efterkrigstiden, förändringar i ämnesundervisningen, minoriteters skolgång, skolväsendets regionala utveckling, skoldisciplinens och skolkrisernas historia. Av stort intresse för denna forskarskola är också studier ur elevperspektiv, frågor om skolans vardagsliv och materialet. Såväl den lilla historien – mikrohistorien om en elev, en lärare eller politiker – som makrohistorien är av intresse för denna forskarskola.