Licentiatexamen

Som forskarutbildningsstudent har man möjlighet att ta ut en licentiatexamen, antingen som ett delmål eller som ett avslut. För en licentiatexamen krävs att den studerande fullgjort forskarutbildningskurser motsvarande 30 högskolepoäng, vilka fördelas så att 15 högskolepoäng ska vara forskningsmetodik och 15 högskolepoäng ska vara ämnesteori och/eller valfria kurser. Vidare krävs att den studerande författar en avhandling bestående av en sammanfattande kappa samt två vetenskapliga artiklar där studenten är försteförfattare på minst en. Artiklarna ska vara av publicerbar kvalité (i publicerbart skick) men behöver inte vara accepterade för publicering.

Vid licentiatexamen är proceduren i princip densamma som vid halvtidsseminariet med tillägget att en lektör agerar opponent medan den andra fungerar som examinator. I praktiken blir upplägget på seminariet att (1) ordförande (studentens huvudhandledare) öppnar seminariet, (2) studenten håller en ca 30–40 minuter lång presentation av de vetenskapliga studierna, (3) student och opponent diskuterar, (4) examinatorn ställer frågor och (5) åhörarna erbjuds möjligheten att ställa frågor.

Licentiatavhandlingen bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i uppsatsen och till försvaret av den. Betyget bestäms av en examinator, som utses av prefekten. Alla kurspoäng ska vara avklarade innan seminariet äger rum. Tid och plats för seminariet beslutas av prefekten. Vid licentiatseminariet behöver lektörerna inte lämna ett skriftligt omdöme till studierektorn, däremot bör lektörerna lämna skriftlig feedback till doktorand och huvudhandledare.