Lär sig mer om studenternas bakgrund
"Generellt sett finns ingen underrepresentation av utrikesfödda vid Uppsala universitet. Men det finns stora skillnader inom lärosätet.", säger Mikael Börjesson som jobbat med att kartlägga studenternas bakgrund. Foto: Mikael Wallerstedt
Hur vet man om arbetet med breddad rekrytering gett resultat? I projektet ”Oavsett bakgrund” kartläggs studentpopulationen för att man ska kunna sätta nya mål för framtiden. Hittills kan man se att kön och klass spelar roll när studenterna väljer utbildning.
Med hjälp av evenemang som Scifest eller Uptown Tech har Uppsala universitet försökt locka unga personer till högre studier. Cecilia Edin, enhetschef vid studentavdelningen, lyfter fram de båda arrangemangen som exempel på hur man inom universitetet arbetat med breddad rekrytering.
− Det handlar om att påverka samhällsstrukturer, kan man säga. Att studenter som har en bakgrund eller en uppväxtmiljö där det inte är självklart att läsa vidare ändå ska kunna tänka tanken att högre studier är någonting för mig, säger Cecilia Edin, projektledare för ”Oavsett bakgrund”.
Utvärderades av UKÄ
Mellan åren 2020 och 2022 gjorde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Utvärderingen mynnade ut i ett antal rekommendationer som för Uppsala universitets del framförallt handlade om att arbetet med breddad rekrytering bör systematiseras.
− Uppsala universitet har gjort mycket för att bredda rekryteringen, men det är svårt att veta om insatserna har gett effekt. UKÄ vill att vi ska göra en studentkartläggning för att ta reda på hur studentpopulationen ser ut och för att löpande följa utvecklingen. Kartläggningen ger underlag för en analys av vad som är allra viktigast att påverka, och utifrån det kan vi sätta konkreta uppföljningsbara mål för arbetet.
I projektet som kallas ”Oavsett bakgrund” har man i samarbete med Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) nu gjort en inledande kartläggning av studentpopulationen utifrån befintliga data.
Cecilia Edin, projektledare för ”Oavsett bakgrund”. Foto: Mikael Wallerstedt
Kön och klass påverkar studenternas utbildningsval
Mikael Börjesson, föreståndare på HERO, berättar att man gjort en första kartläggning av studenternas bakgrund. Där kan man bland annat se att det finns tydliga könsskillnader mellan män och kvinnor när det kommer till utbildningsval. Män väljer program som innehåller teknik, naturvetenskap och data, medan kvinnor söker sig till utbildningar som rör vård, hälsa, undervinisning och språk. Man kan också se att studenternas klassbakgrund påverkar vad de väljer att läsa.
− Långa professionsutbildningar som läkarutbildningen, juristutbildningen, och många civilingenjörsutbildningar som den i teknisk fysik drar till sig studenter från övre medelklass. Studenter från arbetarklass och lägre medelklass söker sig i stället till kortare professionsutbildningar för exempelvis högskoleingenjörer, förskollärare och socionomer säger Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi och föreståndare på HERO.
Man har också tittat på representation av studenter med utländsk härkomst. I detta fall att de själva är födda utomlands eller att deras föräldrar är det.
− Generellt sett finns ingen underrepresentation av utrikesfödda vid Uppsala universitet, tvärtom, gruppen är något överrepresenterad. Men det finns stora skillnader inom lärosätet, med en stark överrepresentation vid vissa utbildningar, som till exempel inom vård och farmaci, och en påtaglig underrepresentation på andra, exempelvis vid flera samhällsvetenskapliga utbildningar och på vissa civilingenjörsutbildningar.
Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi och föreståndare på HERO. Foto: Mikael Wallerstedt
Fristående kurser har blivit exklusiva
Kartläggningen visar även att man kan se en skillnad när det gäller vilka studenter som väjer att läsa kurser.
− I takt med att fristående kurser fått färre platser har de blivit mer och mer socialt exklusiva. De som väljer kurser har en stark förankring i övre medelklass.
Vad är viktigast för universitetet att göra baserat på den här inledande kartläggningen?
− Nu när vi har fått svart på vitt att de här utbildningarna har de här studenterna, kan man sätta upp olika mål. Det handlar också om hur man paketerar olika utbildningar, genom att till exempel få in människa och samhälle i vissa teknikutbildningar kan man intressera fler kvinnor, genom mer teknik kan man intressera fler män för vård, säger Mikael Börjesson och fortsätter:
− Vi måste också komma ihåg att det här är sega strukturer, man ska inte ha en övertro på att man kan förändra jättemycket, men samtidigt vara medveten att förändringar sker och att det är viktigt att arbeta långsiktigt, målmedvetet och uthålligt. För att kunna göra det behöver vi kunna följa utvecklingen över tid för att se vad våra insatser har för effekt.
Sandra Gunnarsson
Oavsett bakgrund
Oavsett bakgrund är ett projekt som startade september 2022 och pågår till oktober 2024. Projektets övergripande mål är att:
- Att föreslå och implementera en modell/rutin för arbete med breddad rekrytering vid Uppsala universitet som bygger på analys av studentpopulationen, definierade mål samt kontinuerlig uppföljning av effekterna.
- Att stimulera aktiviteter som bidrar till en bredare förankring av arbetet med breddad rekrytering och en djupare förståelse av vinsterna med det.
- Att leverera en rapport till UKÄ om vilka åtgärder Uppsala universitet vidtagit med anledning av rekommendationerna.
Under arbetet med studentkartläggningen har områdesnämnder, fakultetsnämnder och olika arbetsgrupper inom universitet kunnat få se siffror på hur just deras studentpopulation ser ut. Man har tittat på kön och social bakgrund, svensk/utländsk bakgrund, uppväxtregion och betyg.
Inom projektet ges också stöd till områden och fakulteter i arbetet med målformulering.