Mer information om Nagoyaprotokollet

– för tillgång till och delning av genetiska resurser och traditionell kunskap

Den nytta som uppkommer av forskning där man använder genetiska resurser och traditionell kunskap ska delas mellan forskare och lokalsamhälle eller ursprungsbefolkning. Det är innebörden av Nagoyaprotokollet som skapats inom konventionen för biologisk mångfald.

Detta regleras av Nagoyaprotokollet tillsammans med EU:s ABS-förordning och kompletterande nationella lagar. För dig som forskare innebär det att du ska undersöka om reglerna gäller din forskning och i så fall följa dessa regler.

I korthet handlar det om att dokumentera det material man använder och skaffa förhandstillstånd rörande genetiska resurser och traditionell kunskap, innan forskning påbörjas eller om utveckling av en produkt påbörjas. Vissa undantag finns dock.

Vilken forskning påverkas?

Du behöver läsa nedanstående om du i din forskning arbetar med genetiska resurser, något derivat av dessa eller relaterad traditionell kunskap som införts till Sverige 12 oktober 2014 eller senare från ett annat land.

Observera dock följande undantag: om din forskning begränsar sig till den mänskliga arvsmassan, vissa växtgenetiska material (se bilaga 1 i det internationella fördraget för växtgenetiska resurser, ITPGRFA), pandemiskt influensavirus (PIP) samt genetiskt material som har inhämtats från internationellt vatten, berörs du inte.

Det finns annan svensk lagstiftning som reglerar användning av svenska genetiska resurser. Läs mer om ”Att använda svenska genetiska resurser”.

När påverkas forskningen?

Det finns två skeden i forskning som omfattar genetiska resurser eller traditionell kunskap där du behöver veta om din forskning berörs.

1. Inför grundläggande forskning
2. Inför forskning/utveckling som syftar till att utveckla en potentiell produkt.

Man kan alltså behöva söka förhandstillstånd och komma överens om villkor två gånger inom vad som kan ses som ett och samma projekt.

Vad är en genetisk resurs?

I konventionen om biologisk mångfald och i EU:s ABS-förordning definieras genetiska resurser som ”genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde” och genetiskt material som ”varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa”. Även derivat, såsom proteiner, lipider, enzymer, RNA samt organiska föreningar såsom flavonoider, eteriska oljor eller kådor från växter kan vara genetiska resurser även om de inte längre innehåller några funktionella enheter av arvsmassa.

Vad är traditionell kunskap?

Traditionell kunskap som rör genetiska resurser är sådan kunskap som innehas av en urbefolkning eller ett lokalsamhälle och som är relevant för användningen av genetiska resurser. Den traditionella kunskapen som finns hos urfolk och lokalsamhällen med traditionell livsstil kan ge viktiga ledtrådar för vetenskapliga upptäckter. Det inbegriper kunskap, innovationer och sedvänjor för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Vi hjälper dig

Det är i första hand du som forskare som måste göra det jobb som krävs för att följa regelverket, men inom universitet finns stödfunktioner som kan ge dig såväl administrativt som juridiskt stöd. Tveka inte att kontakta oss. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan.

Texten nedan ger övergripande information om vilket material och vilken forskning som berörs.

Hur undersöker du om din forskning berörs?

Arbetar du med, eller planerar du att arbeta med genetiska resurser eller traditionell kunskap kopplad till genetiska resurser så behöver du veta om det material du arbetar med berörs av Nagoyaprotokollet, ABS-förordningen eller annan lagstiftning som reglerar användningen. Oavsett vilket land materialet hämtas från, måste nationell lagstiftning om tillgång och delning av nytta (s.k. tillträdeslagstiftning) följas. Eftersom ovan nämnda regleringar trädde i laga kraft vid olika tillfällen är det en riktpunkt är att material som tagits till Sverige från och med 12 oktober 2014 kan beröras. Det innebär man behöver utreda vad som gäller för materialet ifråga, om det inte tidigare gjorts och dokumenterats.

Du behöver alltså kontrollera om det material du arbetar med berörs av den ovan nämnda regleringen. På webbplatsen ABS Clearing House kan du enkelt kontrollera vilka länder som signerat Nagoyaprotokollet. Där kan man också hitta information om tillträdesregler. Observera att ett undertecknande av Nagoyaprotokollet inte innebär att det finns nationella regler om tillgång och delning av nytta. Eller det omvända, ett land som inte undertecknat Nagoyaprotokollet kan ändå ha tillträdeslagstiftning.

Den tidpunkt när ett material infördes till Sverige är viktig att hålla reda på. På webbplatsen ABS Clearing House finns det uppgifter om när olika delar av lagstiftningen fick laga kraft.

Nagoyaprotokollet gör undantag för den mänskliga arvsmassan, vissa växtgenetiska material (se bilaga 1 i det internationella fördraget för växtgenetiska resurser, ITPGRFA), pandemiskt influensavirus (PIP) samt genetiskt material som har inhämtats från internationellt vatten.

Den nationella lagstiftningen i olika länder skiljer sig åt när det gäller definitionen av vad som är traditionell kunskap. Därför är det viktigt att du, om du är osäker på om din forskning omfattar traditionell kunskap eller ej, tar kontakt med det land som den traditionella kunskapen hämtas ifrån.

Om du kommer till slutsatsen att din forskning inte berörs, beskriv hur du har undersökt det, formulera en slutsats, dokumentera och spara din dokumentation.

Om din forskning berörs

Om din forskning berörs, kontakta oss. Kontakta också ”ABS National Focal Point” i leverantörslandet (kontaktuppgifter finns på webbplatsen ABS Clearing House). Om du har en lokal partner i leverantörslandet så kan det vara fördelaktigt att din partner bistår med kontakten. En kontakt med ”ABS National Focal Point” utgör det första steget i den formella kontakten och arbetet med att erhålla nödvändiga tillstånd och ingå de avtal som krävs bl.a. PIC (Prior Informed Consent - förhandsgodkännande) och MAT (Mutually Agreed Terms – Överenskomna villkor) och MTA (Material Transfer Agreement). För Uppsala universitets räkning ska prefekt eller motsvarande underteckna avtalen. Observera att genomtänkta avtal är viktigt för din fortsatta forskning. Juridiska avdelningen hjälper dig med juridiskt stöd.

Förhandsgodkännande och överenskomna villkor ska diarieföras. Om du inte har ett diarienummer för ärendet, så behöver det skapas ett. Ange ”Nagoya/ABS” som en del av ärendemeningen.

Deklaration av tillbörlig aktsamhet

När förhandsgodkännande och överenskomna villkor är färdigställda behöver du kontakta johan.dixelius@uu.se för deklaration av tillbörlig aktsamhet. Du som forskare tillhandahåller den information som krävs för att visa och deklarera tillbörlig aktsamhet i kommissionens databas DECLARE. Vi hjälper dig med att lägga in informationen.

Spara tillstånd och avtal

De tillstånd som erhållits och de avtal som ingåtts för genetiskt material eller traditionell kunskap ska diarieföras och sparas i minst 20 år så att både du som forskare, och universitet vid behov kan dela dessa dokument med andra som vill fortsätta med forskningen, eller redovisa dokumentens. existens. Observera att om det genetiska materialet eller den traditionella kunskapen ska delas vidare med andra forskare, så måste information om förhandstillstånd och avtal med överenskomna villkor följa med. Tänk på att tillstånd, avtal och regler inte nödvändigtvis medger vidare forskning vid andra lärosäten eller i andra länder.

Om du inte har ett diarienummer för ärendet, så behöver det skapas nu. Ange ”Nagoya/ABS” som en del av ärendemeningen. Institutionen kan hjälpa dig med diarieföringen av dokumenten.

Konsekvenser av bristande efterlevnad

Konsekvensen om man bryter mot det juridiska regelverket kan bli böter eller fängelse upp till två år. Till det kommer att tidskrifter kan ha regler som innebär att resultat inte kan publiceras och finansiärer kan ha regler som innebär att bidrag inte beviljas.

Mer information om Nagoyaprotokollet

För mer vägledning om Nagoyaprotokollet, genetiska resurser och traditionell kunskap, se information från Naturvårdsverket.

Kontakt

Kontaktpersoner:

• Joakim Bergström (Medicin och farmaci)
• Eric Trovalla (Humaniora och samhällsvetenskap)
• Reihaneh Dehghani (Teknik och naturvetenskap)
• Johan Dixelius (Planeringsavdelningen)
• Katarina Trygg (Juridiska avdelningen)