Svenska universitet spelar en stor roll för startup-Sverige
Innovationsansvariga Niclas Nilsson, Lunds universitet, Malin Graffner Nordberg, Uppsala universitet och Lisa Ericsson, KTH. Foto: Johan Persson, Mikael Wallerstedt och Patrik Lundmark.
Sedan 2010 har innovationer från Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt grunden för fler än 1 000 nya aktiebolag. Under år 2022 hade bolagen tillsammans 3 836 anställda, omsatte 6,7 miljarder kronor samt beräknas ha genererat nästan 2 miljarder i skatteintäkter.
Svenska universitet och högskolor arbetar med att omsätta ny kunskap och innovativa idéer till förbättringar i samhälle och näringsliv. Det kan till exempel röra sig om lösningar till tekniska problem eller medicinska behandlingar, men även nya tjänster eller förbättringar av sociala förhållanden.
I en rapport som tagits fram av ansvariga för innovationskontoren vid Lunds universitet, Uppsala universitet och KTH, Sveriges tre ledande universitet enligt QS World University Rankings, redovisas statistik gällande antal bolagsstarter sedan 2010, samt deras samlade ekonomiska effekt.
– Kommersialisering och bolagsbildning är viktiga verktyg för att omvandla forskning till konkreta produkter och tjänster som kan göra skillnad i samhället. Sedan år 2010 har 1081 nya bolag knoppats av baserat på forskningsresultat och kunskap från våra tre lärosäten. Detta är något som vi är väldigt stolta över att kunna uppmärksamma, säger Niclas Nilsson, innovationsansvarig vid Lunds universitet och en av rapportförfattarna.
Motor för företagande och tillväxt
Statistiken som sammanställts av rapportens författare pekar på en växande ekonomisk aktivitet hos dessa avknoppningsbolag, där den samlade omsättningen ökar från 1,5 miljarder under 2017 till 6,7 miljarder kronor för 2022. Antalet anställda ökar från 1 195 till 3 836 mellan 2017 och 2022.
– Siffrorna visar att svenska universitet genom sina innovationskontor och holdingbolag har en unik kunskap och förmåga som möjliggör framväxten av nya kunskapsbaserade bolag. Tillsammans är de centrala verktyg för att Sverige ska lyckas med att omsätta forskning och idéer till ekonomiskt tillväxt och bolag som stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden, säger Lisa Ericsson, chef för KTH Innovation.
Hon får medhåll av rapportens tredje författare, Malin Graffner Nordberg vid Uppsala universitets innovationskontor:
– Universiteten har avsevärd förmåga att bidra till att nya bolag skapas baserat på den forskning och utbildning som bedrivs. Vi hoppas att rapporten blir en språngbräda för fortsatt dialog om universitetens roll för hur Sverige ytterligare kan befästa och utveckla förmågan att omsätta forskning till bolag med både ekonomisk tillväxt och möjlighet att förbättra näringsliv och samhälle, säger hon.
Sara Gredemark
Rapporten Svenska universitet har en betydande roll för startup-Sverige
Innovationskontoren vid Lunds universitet, Uppsala universitet samt Kungliga Tekniska högskolan har samlat in organisationsnummer på nystartade bolag som härrör från universitetens och innovationskontorens verksamhet mellan åren 2010 och 2022. Dessa organisationsnummer användes för att ta fram årlig offentlig bolagsinformation i form av publicerade bokslutssiffror, inklusive antal anställda, omsättning, skatt, löner till styrelse och vd, löner till övriga anställda, sociala avgifter samt personalkostnader för åren 2017 till 2022. Här har endast bolag som är fortsatt verksamma med det ursprungliga organisationsnumret inkluderats. Företag har knoppats av från universiteten även före 2010 och det finns universitetskopplade bolag som grundats efter 2010 och inte registrerats av innovationskontoren. Dessa ingår inte i sammanställningen.