Examensarbete för ämneslärare

Din utbildning till ämneslärare innehåller två stycken självständiga arbeten (15hp+15hp). Dessa kan ha lite olika karaktär beroende på när du påbörjade din ämneslärarutbildning.

Du som påbörjat din utbildning före ht22.

Minst ett av dessa arbeten ska ha ämnesdidaktisk inriktning och besvara en utbildningsvetenskaplig fråga kopplad till ett av dina ämnen (kurslänkar se nedan), medan det andra kan vara ett rent ämnesarbete. Ämnesarbetet gör du vanligtvis i ditt huvudämne. I biologi är det Självständigt arbete i biologi 15 hp; (se kursinformation nedan) som både lärarstudenter och biologikandidatstudenter gör.

Du som påbörjat din utbildning ht22 eller senare.

Båda dina arbeten ska ha ämnesdidaktisk inriktning och besvara en utbildningsvetenskaplig fråga kopplad till dina ämnen. Ett förkunskapskrav för båda dessa kurser är att du ha läst kursen Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp som ingår i UVK2.

Ditt ämnesdidaktiska självständiga arbete heter Ämnesdidaktiskt självständigt arbete i biologi 15hp och/eller Ämnesdidaktiskt självständigt arbete i naturkunskap 15hp.

Anvisningar för rapporten och skrivregler hittar du längst ned på denna sida.

Självständigt arbete

Arbetet baseras på litteraturstudier. Följande preliminära teman utgör grunden, och inom ramen för dessa ges stora möjligheter att styra projektet mot egna specialintressen. Syftet är inte att lära sig allt om en art eller en sjukdom, utan att snarare använda dem som exempel för att lära sig mycket om biologiska processer och sedan förmedla sin insikt till olika intressenter!

• Välj en organism (växt, djur eller bakterie), och beskriv dess livscykel och livshistoria. Utifrån detta kan man sedan välja att fördjupa sig i fylogeni, artens roll i ekosystemet eller dess naturvårdsbiologi och hotstatus. För mikroorganismer kan man diskutera deras roll för sjukdomar, deras effekter som parasiter på djur och växter (inklusive grödor och skogsproduktion).
• Utgå från någon kemikalie, t.ex. en förorening, ett miljögift eller ett läkemedel. Här är basen att beskriva dess cirkulation och nedbrytning och från det diskutera toxikologiska, fysiologiska och ekologiska effekter.
• Diskutera biologiska aspekter på en bestämd sjukdom (ärftlig, infektionssjukdom): Vad är det för sjukdom, symptom, diagnos, behandling. Fördjupning i någon aspekt av kausalitet eller behandling.
• Diskutera en aktuell samhällsfråga med biologisk relevans. Vilka biologiska och ekologiska konsekvenser kan växthuseffekten få? Hur fungerar stamceller för behandling av sjukdomar? Hur kan man utveckla biologisk rening av föroreningar, t.ex. oljespill?

Tema väljs i samråd med kursledningen. Fördjupningen skall i samtliga fall mynna ut i en vetenskaplig diskussion av någon intressant aspekt av det valda ämnet. Till hjälp vid arbetet kommer det att erbjudas föreläsningar om hur man hittar material, hjälpmedel i skrivandet, källhantering, skrivprocessen, illustrationer och utformning av text och presentationer för olika syften, samt övningar i databankssökningar och produktion av grafer och andra illustrationer.

Resultaten kommer att diskuteras i seminarier där studenterna läser och kommenterar varandras utkast. Förutom textkommentering ska seminarierna även innehålla en kritisk analys och diskussion av olika forskningsresultat. Till skillnad mot traditionella examensarbeten ska man alltså interagera med andra studenter. Alla måste därför aktivt deltaga i seminarierna och inlämning av utkast och slutrapporter måste ske inom angivna tidsfrister. Arbetet ska utmynna i tre presentationer:

• en vetenskaplig uppsats på svenska
• en populärvetenskaplig sammanfattning
• en vetenskaplig poster som presenteras på kursens avslutande skärmutställning.

Antingen sammanfattningen eller postern skall vara på engelska.

Kursen ges sista perioden på höstterminen och båda perioderna på vårterminen.

Kontaktuppgifter till aktuell kursledare för perioden då du gör självständigt arbete finner du på Studium.