Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Förklara hur olika typer av medfödda funktionsnedsättningar kan påverka kommunikation, språk och tal inklusive läs- och skrivförmåga

• Ge förslag på åtgärder för utredning och kartläggning av kommunikativ förmåga hos personer på olika utvecklingsnivåer och med olika former av funktionsnedsättning

• Redogöra för olika typer av intervention och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt förklara syftet med insatserna

• Ha kunskap om hur man lär ut användande av AKK och partnerstrategier till omgivningen.

• Redogöra för oralmotorisk utveckling och ätande hos typiskt utvecklade barn samt resonera kring och beskriva möjliga orsaker till oralmotoriska och sensoriska ät- och sväljsvårigheter hos personer med medfödda funktionsnedsättningar

• Ge förslag på åtgärder för utredning och kartläggning av ät- och sväljförmåga hos barn och vuxna med olika former av funktionsnedsättning, analysera resultaten samt utifrån dessa planera och motivera intervention

• Värdera och relatera egna insatser utifrån omgivningens och patienters kriser och förväntningar i mötet med habiliteringen

• Planera och utföra förebyggande insatser till andra professioner med syftet att öka andra yrkesgruppers förmåga att vara goda kommunikationspartners

• Visa pedagogisk förmåga att kunna välja ut relevant information och anpassa muntlig framställning till mottagaren

Innehåll

Kursen avslutar den del av logopedin som omfattar utvecklingsavvikelser gällande språk, tal kommunikation, oralmotorik och ätande. Studenten förväntas därför, utöver vad som anges under Behörighet ovan, aktualisera kunskaper från kurser i barnlogopedi, pediatrik, lingvistik och psykologi samt använda kunskaper från kursen Klinisk pedagogik som studenterna läser parallellt med den här kursen.

Under kursen diskuteras kommunikation och ätande utifrån ett helhetsperspektiv. Studenterna ges fördjupade kunskaper i:

• Hur olika former av funktionsnedsättningar påverkar utvecklingen av tal, språk, kommunikation, läsning och skrivning

• Olika metoder för kartläggning av kommunikativ förmåga

• Hög- och lågteknologiska alternativa och kompletterande kommunikationssätt, inklusive BLISS

• Olika strategier för att lära ut användande av AKK till omgivningen - så som muntlig och skriftlig information, att vara modell, ge feedback direkt och indirekt, använda rollspel och videomodelling

• Att använda och lära ut partnerstrategier till exempel pekprat, responsiv kommunikationsstil och miljömodifierande strategier i syfte att stödja kommunikationen hos personer med stora kommunikationssvårigheter

• Ätandets anatomi och reflexer, oralmotorisk och sensorisk utveckling, typisk ätutveckling

• Avvikande motorik och ätande samt avvikande sensorik och ätovilja

• Bedömning och intervention av ät- och sväljförmåga

• Logopediska insatser för prematura barn

• Hur det är att vara närstående och hur man som vårdgivare kan stötta föräldrar till barn med funktionsnedsättning

• Upprättande av vård/habiliteringsplan

• Att formulera syfte och mål med insatser med utgångspunkt i International classification of functioning, disability and health (ICF)

• Gällande lagar och regler så som Kommunikativa rättigheter enligt FNs barnkonvention och Konventionen för personer med funktionsnedsättning samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och övningar.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom flera examinerande moment så som skriftlig tentamen och examinerande seminarier. För godkänd kurs krävs både deltagande i obligatoriska lärandeaktiviteter och godkända resultat på examinerande moment. Föreskrifter om examinerande moment respektive obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Examinationen är målrelaterad och studenten förväntas i muntlig och/eller skriftlig form kunna redovisa sina kunskaper på samtliga kursmål. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.