Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter genomgången teoretisk kurs skall studenten kunna:

- beskriva hur symptom på språkstörning kan manifesteras hos barn i skolåldern

- beskriva, särskilja och diagnosticera undergrupper av språk-, läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i aktuell forskning och klinisk konsensus

- beskriva och diskutera neurologiskt förankrade förklaringsmodeller för störningar i språk-, läs- och skrivutveckling

- redogöra för neuropsykiatrisk komorbiditet vid störningar i språk-, läs- och skrivutveckling

- redogöra för hur flerspråkighet kan inverka på språk-, läs- och skrivsvårigheter

- föreslå och motivera evidensbaserade behandlingsformer och kompensatoriska pedagogiska åtgärder för personer med störningar i språk-, läs- och skrivutveckling

- ha kännedom om normal och avvikande utveckling av räkneförmågan

- kunna redogöra för diagnosen dyskalkyli samt neurologiskt förankrade förklaringsmodeller relaterade till diagnosen

- ha kännedom om och kunna motivera pedagogiska åtgärder vid räknesvårigheter

Innehåll

Kursen bygger vidare på kunskaper från kurserna logopedi vid störningar i tal-, språk- och kommunikationsutveckling, pediatrik, neurolingvistik och neuropsykologi. Kursen ger en översikt avseende.symptom på störningar i språk-, läs-, skriv- och räkneutveckling.

- Neurologiska förklaringsmodeller till störningar i språk-, läs-, skriv- och räkneutveckling utifrån aktuell forskning.

- Neuropsykiatrisk komorbiditet vid störningar i språk-, läs- och skrivutveckling utifrån aktuell forskning.

- Logopedisk utredning av språk-, läs- och skrivförmåga hos en- och flerspråkiga personer.

- Evidensbaserade behandlingsformer och kompensatoriska pedagogiska åtgärder för personer med störningar i språk-, läs-, skriv- och räkneutveckling.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och olika praktiska övningar såsom till exempel casearbete. Kursen kan komma att ges på engelska.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. Examinationen är baserad på kursmålen och består av både muntlig- och skriftlig tentamen samt obligatoriskt deltagande vid seminarer. Specifika föreskrifter om examinerande moment och obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.