Allmänt

Kursen ingår i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Gemensamma kursmål

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• översiktligt redogöra för det centrala ämnesinnehållet i respektive undervisningsämne (dvs. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap);
• redogöra för samt kunna använda grundläggande ämnesspecifika och/eller ämnesdidaktiska begrepp och teorier;
• använda lämpliga sök- och urvalsstrategier för att hitta och välja ut information och källor som kan ligga till grund för undervisning inom det samhällsorienterande fältet samt resonera om hur sådana strategier och förmågor kan utvecklas hos elever;
• diskutera centrala styrdokument och kunna omsätta delar av dessa i en undervisningspraktik;
• planera och didaktiskt omvandla ämnesinnehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för geografiämnet

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för hur naturens processer och människans verksamheter formar och förändrar landskapet;
• redogöra för människors olika livsvillkor till följd av rumsliga förutsättningar, begränsningar och möjligheter;
• redogöra för, och problematisera, begreppet hållbar utveckling samt kunna diskutera hållbar utveckling utifrån ett didaktiskt perspektiv;
• redogöra för grundläggande kunskaper i kartografi samt uppvisa färdighet i att använda dessa i ett undervisningssammanhang;
• redogöra för, samt uppvisa färdighet i, fältarbete som metod;
• planera och didaktiskt omvandla geografiämnets innehåll med utgångspunkt i något eller några av styrdokumentens centrala teman;
• utforma bedömning i geografi med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för historieämnet

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för grunddragen i det skandinaviska samhällets historiska utveckling ur ett politiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv från forntiden till medeltiden;
• redogöra för och diskutera barns historiska förståelse samt göra didaktiska överväganden om hur barns historiska förståelse kan utvecklas;
• på ett grundläggande sätt redogöra för historiska kunskapers ursprung och kunna reflektera över dess tillämpning i en undervisningskontext;
• använda lämpliga sök- och urvalsstrategier för att hitta och välja ut information som kan ligga till grund för undervisning inom det samhällsorienterande fältet samt resonera om hur sådana strategier och förmågor kan utvecklas hos elever;
• planera och didaktiskt omvandla ett historiskt ämnesinnehåll med utgångspunkt i något eller några av styrdokumentens centrala teman och elevers lärande;
• utforma bedömning i historia med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för religionskunskapsämnet

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för och diskutera vad religion och livsåskådning innebär samt hur de framställs i olika typer av texter och medier;
• redogöra för centrala praktiker, tankar och berättelser i de abrahamitiska religionerna;
• diskutera hur religion och livsåskådning kan spela roll för människors identitet och vardag;
• redogöra för hur elever resonerar om livsfrågor och moral samt kunna göra didaktiska överväganden om hur dessa förmågor kan utvecklas genom religionsundervisningen;
• planera och didaktiskt omvandla religions- och livsåskådningsmässigt ämnesinnehåll med utgångspunkt i något eller några av styrdokumentens centrala teman och elevers lärande;
• utforma bedömning i religionskunskap med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för samhällskunskapsämnet

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för grunddragen i det svenska samhällets politiska, sociala och ekonomiska utformning;
• redogöra för elevers förståelse av grundläggande samhällskunskapsbegrepp samt göra didaktiska överväganden om hur elevers medvetenhet om samhälleliga strukturer och processer samt olika aktörers roll i dessa kan utvecklas;
• använda lämpliga sök- och urvalsstrategier för att hitta och välja ut information som kan ligga till grund för undervisning inom det samhällsorienterande fältet samt resonera om hur sådana strategier och förmågor kan utvecklas hos elever;
• redogöra för och didaktiskt omvandla frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen;
• planera och didaktiskt omvandla samhällskunskapsämnets innehåll med utgångspunkt i något eller några av styrdokumentens centrala teman och elevers lärande;
• utforma bedömning i samhällskunskap med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande.

Innehåll

Kursen består av fyra ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, och upplägget är tematiskt.

Geografiämnet fokuserar på samspelet mellan människan och naturen. Kursen ger grundläggande kunskaper om demografi, migration, stadsutveckling, ekonomiska processer och utveckling, väder och klimat, processer som omformar landskapet samt den svenska landskapsutvecklingen före och efter istiden. I kursen behandlas och problematiseras begreppet hållbar utveckling samt utbildning för hållbar utveckling. Kursen innehåller inslag av kartografi, fältstudier och exkursion(er).

Historieämnet tar upp det svenska samhällets politiska, sociala och ekonomiska utveckling från forntiden till omkring år 1000 och ger en introduktion till historiedidaktiska perspektiv som är tillämpbara för undervisning i grundskolans lägre årskurser. Dessutom ges en orientering om hur elever kan undervisas i historia, och hur de förstår tid, historiska perspektiv och historiska förändringsprocesser.

Religionskunskapsämnet behandlar religioner och livsåskådningar i världen, och olika tolkningar och praktiker inom dessa. Kursen ger därutöver en introduktion till religionsdidaktiska perspektiv som är tillämpbara för undervisning i skolans lägre årskurser. En central utgångspunkt för kursen är hur elever reflekterar över existentiella och moraliska frågor samt hur detta kan förstås i relation till religion och livsåskådning.

Samhällskunskapsämnets fokus ligger på grundläggande demokratiska principer, mänskliga rättigheter och människors lika värde i relation till barnkonventionen, normer och regler i elevnära kontexter. Kursen tar upp hur ekonomiska frågor kan behandlas i undervisning för yngre elever och hur förståelse kan skapas för centrala samhällsfunktioner och gemensamt beslutsfattande i aktuella frågor.

Därutöver ger kursen fortlöpande träning i att didaktiskt omvandla ämnesstoff till konkreta lektionsupplägg utifrån skolans kursplan.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, lektionsundervisning, seminarier, studiebesök och exkursioner. Undervisningsformerna varierar under olika moment på kursen. Delar av undervisningen är obligatorisk.

Examination

Examinationen består av både muntliga och skriftliga uppgifter. På kursens olika moment och på kursen som helhet ges betygen underkänd eller godkänd. Poängen fördelas på följande vis: Introduktion 1 hp, Geografi 3 hp, Historia 3 hp, Religionskunskap 3 hp, Samhällskunskap 3 hp och gemensamt projekt 2 hp

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.