Sten Hagberg

Hur krossas glastaket i Burkina Faso?

En maktöverföring till kommunal nivå har öppnat möjligheter för kvinnor att ta ledningen i Burkina Faso, Västafrika. Ändå har det gått trögt.
- Hur ser glastaket ut i Burkina Faso och hur krossar man det? säger Sten Hagberg, en av de antropologer som försökt ta reda på detta.

Forum för Afrikastudier driver forskningsprojektet Burkina Faso sett underifrån tillsammans med burkinska Institut des Sciences des Sociétés och svenska ambassaden i Ouagadougou. Projektet, som finansieras av Sida, resulterar i årliga studier av hur invånare ser på olika samhällsfrågor.

En viktig del är att utveckla forskningssamarbetet med lokala aktörer, både forskare och aktörer inom stat och civilsamhälle. Professor Sten Hagberg, som har mer än 30 års erfarenhet av forskning i Burkina Faso, leder projektet tillsammans med docent Ludovic Kibora, från Institut des Sciences des Sociétés, men ett antal yngre burkinska forskare deltar också.

2019 års tema handlade om kvinnligt ledarskap och kopplingen till den decentraliseringspolitik – en maktöverföring från central till kommunal nivå – som präglat Burkina Faso och många andra afrikanska länder de senaste decennierna.

- I och med decentraliseringen öppnades en massa möjligheter upp för kvinnor att kliva fram och utveckla ett ledarskap, säger Sten Hagberg, som tidigare forskat en hel del om just decentralisering.

Sten beskriver att det finns en stark retorik om att kvinnor ska delta i politiken men ändå är resultatet magert.

- Och ännu mer magert var det i de friaste demokratiska valen som landet har genomfört, det var 2015. Då sjönk antalet kvinnor som valdes in i parlamentet. Samma sak var det i kommunalvalet året därpå. Det var en sänkning av antalet kvinnliga politiker som blev valda alltså, både till kommunfullmäktige 2016 och parlamentet 2015, säger Hagberg.

För att förstå varför det ser ut så här kan man inte bara undersöka den nationella nivån, menar Sten Hagberg. Man måste studera nerifrån och upp – genom att utgå från småorter och från kommunal nivå, och tack vare att projektets många antropologer fältarbetar i flera olika kommuner hoppas man ändå kunna dra slutsatser om samhället som helhet, och därmed visa att antropologin trots sitt vanliga fokus på det lokala också är ytterst relevant för att belysa större sammanhang.

Man kan inte heller bara fokusera på de kvinnor som faktiskt har lyckats, utan även på de kvinnor som inte tagit sig hela vägen, har forskarna kommit fram till. Yngre kvinnor syns exempelvis sällan vid makten medan de starka kvinnliga ledarna på nationell nivå ofta är över 50 år.

- I många studier tittar man direkt bara på de här kvinnorna och försöker förstå dem, men minst lika viktigt är att titta på hur det ser ut på gymnasiet och i arbetslivet, till exempel. Vi har intervjuat kvinnliga studenter, och de har berättat både om sina drömmar och om de problem som de stöter på, säger Sten Hagberg.

Slutresultatet av forskningen blir en bok i serien Uppsala Papers in Africa Studies, till en början på franska, eftersom seriens största läsekrets finns i Västafrika men också i länder som Frankrike, Belgien och Kanada. Därefter kommer en engelsk version.

Text: Alexander Öbom, år 2020