Tidiga citat ur Codex Argenteus
Kännedom om Codex Argenteus spreds på olika sätt under 1500-talet och framåt: genom brev och lärd korrespondens, naturligtvis, men förmodligen också i diskussioner man och man emellan. Mycket snart hittar man brottsstycken på gotiska i den tryckta litteraturen.
Johannes Goropius Becanus
Johannes Goropius Becanus gav ut Origines Antwerpianae 1569. Här finns Fader Vår och delar av Markusevangeliet återgivna på gotiska och transkriberade till frakturstil. Författaren har bristfälliga kunskaper i det gotiska språket, men han vet att texterna kommer från ett gammalt manuskript i klostret Werden. Fader Vår från Origines Antwerpianae publicerades också i Specimen XL diversarum lingvarum, Frankfurt 1592, av Hieronymus Megiser.
Bonaventura Vulcanius
Bonaventura Vulcanius, professor i grekiska i Leiden, gav ut De literis & lingua Getarum, siue Gothorum 1597. Vulcanius hänvisar till en författare (oklart vem, men förmodligen Cornelius Wouters) som säger sig ha sin information från en mycket gammal kodex som kallas argenteus. Detta är första gången som beteckningen Codex argenteus används så vitt vi vet, och den används flitigt i detta arbete. Vulcanius ger åtskilliga exempel på det gotiska språket som han återger i träsnitt med transkription och översättning till latin. Han hänför också den gotiska texten till Wulfilas bibelöversättning.
Janus Gruter
Inscriptiones antiquae totius orbis Romani är ett enormt epigrafiskt samlingsverk som för första gången utgavs av den holländsk-engelske författaren och polyhistorn Janus Gruter eller Jean de Gruytere i Heidelberg 1602–1603. Här hittar man två hela foliospalter med gotisk text i träsnitt. De innehåller delar av Matteus- och Markusevangelierna (således inklusive Fader Vår). Gruter har hämtat sina uppgifter om Codex argenteus från Mercator, och han citerar vad Mercator säger om handskriften i Werden, om den gotiska texten och handskriftens miserabla skick.
