Goda erfarenheter av uppföljning i Östersund
Centrum mot våld i Östersund arbetar sedan ett år tillbaka med systematisk uppföljning. En framgångsfaktor för att införa verktyget har varit att ledningen på olika sätt visat att det är en prioriterad fråga.
– Vi har varit tydliga med att den systematiska uppföljningen är viktig och inget som vi kan välja bort, säger Liselott Åsberg, verksamhetsledare vid Centrum mot våld och regional utvecklingsledare inom SKL:s kvinnofridssatsning.
Centrum för våld i Östersund är en öppenmottagning som tar emot klienter från hela Jämtlands län. Kommunerna i länet finansierar verksamheten och det är i de enskilda kommunerna som myndighetsutövningen med beslut om insatser sker.
Uppföljning ger underlag till förbättringar
Hösten 2018 fattade Liselott Åsberg tillsammans med enhetschef Marita Bjuvander Ezimoha beslut om att samtliga handläggare skulle börja föra in uppgifter om klienter i systemet för systematisk uppföljning. Eftersom arbetet redan har startat kommer ingen kommun i Jämtland att delta i SKL:s projekt.
– Det främsta syftet är att få underlag till förbättringsåtgärder. Vi ville kunna visa för bland annat beslutsfattare vilka resultat insatserna får och den kvalitet som insatserna har. Alla verksamheter måste göra prioriteringar och om vi inte har svart på vitt att insatserna har betydelse för klienterna blir det bara gissningar inför sådana beslut. Statistiken ger tyngd åt vårt arbete, säger Liselott Åsberg.
– Vi ville också få reda på fakta om gruppen våldsutsatta. Genom systematisk uppföljning kan vi få en samlad bild om de som kommer till oss.
Medarbetare delaktiga från start
Den övergripande frågan som centret ville ha svar på var ”I vilken utsträckning upplever klienten sig ha möjlighet att hantera sin situation utifrån sin våldsutsatthet?”. Under den finns fler specifika frågor som till exempel handlar om klientens bakgrund. De här frågorna, eller så kallade variabler, är hämtade ur Socialstyrelsens material för systematisk uppföljning.
– Vår önskan är att vi kan se att klienten kan klara sin situation bättre efter insatserna, säger Liselott Åsberg.
För att få en förståelse för betydelsen av den systematiska uppföljningen såg Liselott Åsberg till att göra medarbetarna delaktiga från start i processen med att införa arbetssättet i stället för att lägga fram ett färdigt paket. Hela personalgruppen diskuterade vilka frågor som skulle ställas och hur de kunde komma att tolkas och tas emot av klienterna. De diskuterade också hur mycket tid det skulle ta att använda verktyget.
– Vi ville involvera hela personalgruppen för att alla skulle vara med på att detta är viktigt. Men det tar tid att implementera ett nytt arbetssätt och vi har sedan tidigare ett högt tryck i verksamheten.
Tidsbrist är ett hinder
Just brist på tid har varit ett av de hinder som Liselott Åsberg har varit tvungen att förhålla sig till. Ett nytt tekniskt system ett annat.
– Alla anställda tycker inte att det är så kul att lära sig nya system. Men jag som verksamhetsledare har ofta ställt frågor om hur det går och om de anställda behöver hjälp. De där små kontrollerna har varit betydelsefulla, säger Liselott Åsberg.
Men implementeringen har inte varit helt problemfri. Under en period hade de anställda en extra hög arbetsbelastning och tvingades nedprioritera arbetet med att föra in uppgifter i verktyget.
– För att komma igång igen gjorde vi ett omtag och lyfte frågan på nytt. Sådant händer, man måste vara förlåtande mot verksamheten, säger Liselott Åsberg.
En positiv effekt av den systematiska uppföljningen är också att de enskilda behandlarna gynnas av att arbeta med den.
– Behandlarna ser vad som fungerar för klienterna och det skapar både nöjdhet och trygghet hos dem, säger Liselott Åsberg.
Faktaunderlag till politiker
Målet är att ha statistik som rör 30 klienter för att kunna göra en mer ingående analys av materialet. Men redan nu har Liselott Åsberg hämtat ut vissa siffror.
– Vi har tittat på begränsade bakgrundsfaktorer för att kunna visa för politikerna hur situationen för kvinnor som är utsatta för våld i vårt län ser ut. Det handlar bland annat om huruvida de har barn och om de har lämnat förövaren.
Även personalgruppen kommer att få ta del av statistiken under en personaldag.
– Det är också viktigt att behandlarna får se den fakta som vi kan få ut. Det måste synas att arbetet med att föra in uppgifter ger resultat, säger Liselott Åsberg.
Resultat från den systematiska uppföljningen ska presenteras för politiker och chefer och därefter tas nästa steg. Diskussioner pågår om den systematiska uppföljningen kan utvidgas till de enskilda kommunerna i länet.
– Ett första steg är att presentera en analys när vi nått vårt mål på 30 klienter för att sprida våra erfarenheter, säger Liselott Åsberg.
Intervju med SKR i NCK:s kunskapsbank: "Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag"
Film med Socialstyrelsens forskare Jenny Nybom om systematisk uppföljning