Satsning på uppföljning av insatser till våldsutsatta

Det är i SKL:s pågående kvinnofridssatsning som projektet SU-kvinnofrid ingår. Kvinnofridssatsningen genomförs i sin tur inom ramen för SKL:s överenskommelse med staten om att stärka jämställdhetsarbetet lokalt och regionalt 2018–2020.

Ett erbjudande om att delta i projektet har gått ut till landets kommuner och omkring 45 kommuner har anmält sig för att delta.

– SKL vill erbjuda kommunerna hjälp med att påbörja ett arbete med systematisk uppföljning. Syftet med projektet är att inspirera och stödja medlemmar att bättre följa upp kvalitet och resultat av sitt stöd till våldsutsatta vuxna. Detta för att förbättra kunskaps- och verksamhetsutvecklingen i den egna verksamheten, säger Kerstin Wanhatalo, projektledare för satsningen vid SKL.

Uppföljning ger kunskap om verksamheten

Uppföljningen handlar om att dokumentera situationen för den som är våldsutsatt före stöd och insatser, våldets omfattning och karaktär, under själva stödet och insatserna och efter stöd och insatser. Frågor ställs även till den våldsutsatta. De analyser som kan göras med hjälp av anonymiserad statistik i systemet är en källa till mer kunskap om resultatet av det stöd och de insatser som ges för de verksamheter som arbetar inom kvinnofridsområdet. Analyserna ger även beslutsfattare fakta när beslut ska tas om verksamheten.

– Vi behöver veta vad vi gör och om insatsen ger resultat. Om en kvinna som är utsatt för våld kommer till socialtjänsten behöver vi veta om den insats hon får hjälper henne – blir hon fri från våld? Använder vi rätt metoder?, säger Kerstin Wanhatalo.

Förenklat verktyg för uppföljning från Socialstyrelsen 

Socialstyrelsen har utvecklat ett verktyg för systematisk uppföljning, SUV. Tillsammans med Socialstyrelsen har SKL nu tagit fram ett förenklat verktyg som innehåller ett mindre antal uppgifter att fylla i och som ska göra uppföljningen mer lätthanterlig. De uppgifter som ska anges i verktyget handlar exempelvis om hur klientens situation ser ut före och efter en insats.

– Vi har förberett arbetet för kommunerna genom att göra det här urvalet av variabler. När fler använder samma variabler blir det också möjligt att jämföra insatser och resultat mellan kommuner, säger Kerstin Wanhatalo.

Framgångsfaktorer sprids till kommuner

Förutom att hjälpa kommunerna att komma igång med systematisk uppföljning är syftet med projektet även att få en förståelse för vad som krävs för att en kommun ska komma igång med uppföljningen.

– Vi vill hitta framgångsfaktorerna i arbetet. De erfarenheter vi samlar på oss i projektet kommer vi att sprida till andra kommuner, säger Kerstin Wanhatalo.

Uppvidinge kommun i Kronobergs län har omkring 9 600 invånare. Annie Ingelskog är socialt ansvarig samordnare vid socialförvaltningen i Lenhovda, en av två centralorter i kommunen. De anställda på förvaltningen har inte arbetat med systematisk uppföljning tidigare, men de har lyft behovet i kontakt med regionen.

– Vi är en liten kommun med begränsade resurser och det har varit ett allt för stort arbete för oss att dra igång det på egen hand. Samtidigt är det viktigt att vi reflekterar över om insatserna som vi sätter in ger resultat, matchar insatserna de behov som finns? säger Annie Ingelskog.

Fördelar med att delta i projekt

Enligt Annie Ingelskog finns det flera fördelar med att delta i projektet.

– Det är en unik möjlighet att komma igång med uppföljningen på ett systematiskt sätt. Tack vare att arbetet sker inom ett projekt kommer vi att få stöd på vägen.

På socialförvaltningen har två handläggare ansvar för de ärenden som rör våld i nära relationer. Planen är att ha en fast tid varje till varannan vecka då de anställda tillsammans lägger in uppgifter i databasen som tillhandahålls av SKL.

– Den fasta tiden kommer att göra det lättare för handläggarna att mata in uppgifterna. Den säkerställer också att det kommer in uppgifter, Annie Ingelskog.

SKL:s projekt startar under hösten och ska pågå till och med 2020.

Intervju med SKR i NCK:s kunskapsbank: "Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag"

Lärande exempel i webbstödet om Östersunds kommuns arbete med systematisk uppföljning

Filmad intervju med Socialstyrelsens forskare Jenny Nybom om systematisk uppföljning

Fakta / SKL:s satsning

Under perioden 2018 – 2020 gör SKL en särskild kvinnofridssatsning efter överenskommelse med regeringen. Syftet är att öka kunskap och kapacitet hos kommuner och regioner så att det våldsförebyggande arbetet utvecklas och stödet till våldsutsatta blir bättre.

SKL:s kvinnofridssatsning har fem mål:

• Stärkt samverkan på lokal, regional och nationell nivå
• Bättre systematisk uppföljning och analys
• Stärkt kvinnofridsarbete i socialtjänsten
• Stärkt kvinnofridsarbete i hälso- och sjukvården
• Stärkt våldsförebyggande arbete med fokus förskola och skola

Genom kvinnofridssatsningen har de regionala samverkans- och stödstrukturerna för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård, RSS, anställt utvecklingsledare inom kvinnofridsområdet. Utvecklingsledarna ska bland annat stötta socialtjänsten.

Sveriges kommuner och regioners projekt SU-kvinnofrid
Socialstyrelsens webbplats kunskapsguiden.se med stöd för systematisk uppföljning

Fakta / Variabler

Variablerna i SU-Kvinnofrid är indelade i fyra kategorier:

• Bakgrund (ärendet, den våldsutsatta, levnadsförhållanden och barn),
• Före stöd/insats (stöd och insatser, våldets omfattning och karaktär),
• Under stöd/insats (stöd och insatser, våldets omfattning och karaktär)
• Efter stöd/insats (genomförande, våldets omfattning och karaktär, måluppfyllelse, avslut och frågor till den våldsutsatta)