Lund utvecklar arbetet mot hedersrelaterat våld
Mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, rutiner för arbetet för dem som är utsatta samt utökad samverkan. Det efterfrågar anställda inom myndigheter och skola i Lunds kommun, visar en kartläggning bland nära 300 medarbetare.
För att våldsutsatta ska få adekvat hjälp behöver myndigheter arbeta på olika sätt och på olika nivåer. Ett exempel är att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck som ger viktig kunskap till det fortsatta arbetet. I Lunds kommun används den kunskapen bland annat till att förbättra rutinerna. Utbildning kring hedersrelaterat våld och förtryck samt ett konkret stöd i ärenden får yrkesverksamma i Västra Götaland genom Barnahus Fyrbodal i Trollhättan.
För att få en bild av hur utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck bland invånarna i Lunds kommun ser ut beslutade kommunfullmäktige 2017 att göra en kartläggning. Resultaten presenterades i rapporten ”Det är komplicerat. En kartläggning om hedersproblematiken i Lunds kommun” hösten 2020.
Rapporten visar främst vilka behov yrkesverksamma i bland annat skola, socialtjänst, kriscentrum och polis har för att kunna hantera utsattheten.
– Från början ville politikerna också ha statistik på hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Men det är väldigt svårt att få fram sådana siffror. I rapporten konstateras det att ja, vi vet att våldet förekommer men kan inte säga i vilken omfattning, säger Marina Gensmann, samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck på Lunds kommun.
– Kartläggningen har verkligen satt problematiken på agendan i kommunen. Oavsett hur många som är utsatta så måste vi jobba med detta.
Brist på kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck
Rapporten visar hur anställda upplever att hedersrelaterat våld tar sig uttryck i olika åldersgrupper – från barn i förskola och skola till vuxna. Personal i exempelvis skolorna ger en blandad bild, enligt rapporten. En del uppger att de inte upplever någon utsatthet alls, medan andra säger att de regelbundet hanterar svåra ärenden och har elever som redan placerats utanför sina familjer på grund av hedersrelaterat våld.
Enligt rapporten uttrycker anställda frustration över att inte ha tillräckligt mycket kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt över vad den egna rollen innebär i relation till elever som är utsatta.
Mariana Gensmann
– En del uppgav även frustration över att de inte vet vad som händer när de har gjort en orosanmälan till socialtjänsten. Det är något som vi redan hade uppmärksammat när vi jobbade fram våra nya detaljerade rutiner, som man kan hitta i ett flödesschema, säger Marina Gensmann.
– Det arbetet påbörjades redan innan kartläggningen men det är bra att det uppmärksammas i kartläggningen så att även andra förvaltningar kan utveckla något likande. I våra rutiner finns det nu en formulering om att vi ska återkoppla till skolpersonal som har gjort en anmälan.
Förbättrar rutiner för anställda
Rapporten avslutas med rekommendationer för det fortsatta arbetet. De är riktade både övergripande till kommunen och till olika specifika förvaltningar, som socialförvaltningen. Rekommendationerna till socialtjänsten handlar om hur det påbörjade arbetet kan fortsätta och tar upp sådant som utbildning och rutiner som efterfrågats av medarbetare.
– Det som kommer att vara prioriterat av rekommendationerna är att få det mest basala på plats. Det handlar om att se till att alla får utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck och att alla verksamheter har rutiner för sitt arbete. Vi ser också att samverkan är otroligt viktigt, säger Marina Gensmann.
Arbetet med att ta fram rutiner har redan påbörjats.
– Egentligen handlade det om att förbättra rutinerna som fanns sedan tidigare. Vi såg att det behövdes mer specifika och mer detaljerade rutiner som var mer lättillgängliga. Det kan handla om detaljer som att socialsekreterare inte ska använda kommunens bil vid ärenden som har med hedersrelaterat våld och förtryck att göra. Eller att man ska tänka efter på vilken plats mötet med den utsatte ska ske, ur säkerhetssynpunkt för den utsatte, säger Marina Gensmann.
Kommunen ska under våren ta fram en handlingsplan utifrån kartläggningen.
– En av de viktigaste rekommendationerna är att tillsätta en processledare. Det är betydelsefullt att någon utses för att driva arbetet framåt, säger Marina Gensmann.
Fakta
- 297 anställda från olika yrkesgrupper intervjuades för kartläggningen som genomfördes av föreningen FreeZone Sweden.
- Nio personer intervjuades om egna erfarenheter av att vara utsatta för eller leva i närheten av hedersrelaterat våld och förtryck.
- I rapporten konstateras att ett genomgående tema i intervjuerna med olika yrkesgrupper är den rädsla som hedersbegreppet sätter igång, vilket skapar osäkerhet och trygghet hos personalen.
- En annan tydlig bild som målas upp, enligt rapporten, är att det är en utmaning att nå tjejer utanför skoltid. ”Alla intervjuade är överens om att utsatta unga i hederskontext är mycket svåra att nå.”
- Enligt rapporten är de flesta informanter från olika verksamheter överens om att det behövs kunskapshöjande insatser på olika nivåer.
- Många efterlyser också en ökad samverkan.
Föreningen Freezone Sweden som genomförde kartläggningen på uppdrag av Lunds kommun.
Ämnesguide om hedersrelaterat våld och förtryck.
Som yrkesverksamma kan du alltid vända dig till Nationella kompetensteamet som drivs av Länsstyrelsen Östergötland.
För mer kunskap:
Webbkursen om hedersrelaterat våld och förtryck ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Webbkursen är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholms län i samverkan med Origo, Länsstyrelsen Östergötland och Södertälje kommun.
Webbplatsen webbkursheder.se