En prospektiv studie om samspelet mellan om mödrars psykiska hälsa, tidigt föräldraskap och barns utveckling av självreglering: ett tvärvetenskaplig perspektiv.

Huvudhandledare: Karin Brocki
Bihandledare: Andreas Frick, Matilda Frick
Doktorander: Lilja Kristín Jónsdóttir och Emma Jasperien Heeman

Lilja Kristín Jónsdóttir

Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag har en bachelor i Psykologi från Islands Universitet, samt en master i samhällsvetenskap med inriktning psykologi från Uppsala Universitet. Jag har också arbetat som speciallärare inom för- och grundskola.

Varför ansökte du till WOMHERs tvärvetenskapliga forskarskola?
För att bilda kunskaper om kvinnors psykiska hälsa, forma ett nätverk med andra verksamma doktorander inom samma område, och för möjligheten att kunna bidra till utveckling av kunskap runt ämnet.

Berätta mer om ditt forskningsprojekt?
Självreglering är en viktig förmåga, särskilt i barndomen, då den predicerar psykisk och fysisk hälsa i framtiden, samt akademisk prestation och andra viktiga utfall. Det är viktigt att vi försöker hitta tidiga markörer som predicerar självregleringsförmågor, så vi har möjligheten att ingripa tidigt i ett barns liv om det behövs. Miljön under uppväxten, och särskilt det dynamiska sambandet mellan moder och barn, kan påverka barns utveckling på olika sätt. Inom vårt projekt följer vi barn och deras föräldrar från tidig ålder, och använder olika metoder för att hitta möjliga prediktorer av självregleringsförmåga. Just nu fokuserar jag på hur tidiga sambandet mellan moder och barn, samt aspekter av barns tidiga självregleringsförmågor, interagerar och predicerar allmän självregleringsförmåga i skolålder.

Vad hoppas du att effekten av detta projekt ska bli?
Projektet kan bidra till fältets kunskap om utveckling av självreglering och relaterade förmågor, som är grunden för att kunna utveckla tidiga insatser för barn som behöver det.

Emma Jasperien Heeman

Vad har du för utbildningsbakgrund?
Min utbildningsbakgrund är inom pedagogik, där jag har masterexamen (inriktning forensisk barn- och ungdomsvårdvetenskap). Efter min examen här arbetade jag som kliniker i Nederländerna i sex år, där mitt dagliga arbete och vidare utbildning rymde såväl föräldra- och barnterapi som (neuro)psykologisk- och personlighetsdiagnostisering samt rådgivning.

Varför ansökte du till WOMHERs tvärvetenskapliga forskarskola?

För att förstå barns utveckling måste vi undersöka den ur olika vinklar och perspektiv. Något som kan påverka barns utveckling är den blivande mammans psykiska hälsa under och efter graviditeten. Womhers tvärvetenskapliga forskarskola kommer att göra det möjligt för mig att få ett holistiskt, tvärvetenskapligt perspektiv på barns utveckling och ge mig verktyg för att kunna studera relationen mellan barns utveckling och mödrars psykiska hälsa.

Berätta mer om ditt forskningsprojekt?
Mitt forskningsprojekt är en del av en större longitudinell flermetodsstudie som följer barn och deras familjer över en längre tid. Målet är att identifiera underliggande utvecklingsmekanismer för typisk och atypisk självreglering (d.v.s. reglering av känslor, kognitiva processer och beteende), en viktig prediktor för psykisk (o)hälsa. Potentiella mekanismer som ligger bakom utvecklingen av självreglering är det dynamiska samspelet mellan modern(t.ex. perinatal psykisk hälsa, moderns lyhördhet) och barnets inneboende egenskaper (.ex. temperament, kognitiva funktioner). Dessa faktorer samt interaktionen dem emellan undersöks inom vårt projekt, som har ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Just nu undersöker jag om kvaliteten på kontextuella familjefaktorer (t.ex. moderns sociala och psykologiska resurser, moderns lyhördhet och anknytningen mellan moder och barn) predicerar barnets självregleringsförmåga vid 18 månader.

Vad hoppas du att effekten av detta projekt ska bli?
Mitt mål är att bedriva transparent, reproducerbar och tillgänglig forskning. Dessutom hoppas jag att resultaten av våra studier kommer att bidra till framtida vetenskaplig forskning inom barns utveckling och att de kan få praktisk betydelse både för behandlingsmetoder och för det förebyggande arbetet som främjar mödrars och barns psykiska hälsa.

Övrig information, referenser och länkar

van Steensel, F. J., & Heeman, E. J. (2017). Anxiety levels in children with autism spectrum disorder: A meta-analysis. Journal of child and family studies, 26(7), 1753-1767.