Utvärderandet av en intervention för att förbättra respektfull mödravård och minska perinatal psykisk ohälsa i Bharatpur, Nepal

Huvudhandledare: KC Ashish
Bihandledare: Mats Målqvist, Sibylle Herzig van Wees och Miia Bask

Vad har du för utbildningsbakgrund?
Jag har en kandidatexamen i omvårdnad (sjuksköterskeexamen) från Rajiv Gandhi University, Indien och masterexamen i omvårdnad (barnmorskeexamen) från Tribhuvan University, Nepal.

Varför ansökte du till WOMHERs tvärvetenskapliga forskarskola?
Det som motiverade mig att söka denna forskarskola var WOMHERs tvärvetenskapliga förhållningssätt. Jag var sedan tidigare bekant med en del av doktorandprojektet då jag är barnmorska och tidigare har arbetat med mödra- och nyföddas hälsa i Nepal. Jag har alltid varit nyfiken på kvinnors psykiska hälsa grundat deras låga sociala status och deras orättvisa behandling, som enbart haft föga betydelse förhållande till andra aspekter inom psykisk ohälsa. Jag ser WOMHERs forskarskola som en plattform för att erhålla kunskap samt utforska perspektiv från kollegor och experter från olika discipliner. Dessutom ser jag en möjlighet till att få arbeta under handledning av tvärvetenskapliga handledares forskargrupper. I min mening kan denna forskarskola, genom sitt tvärvetenskapliga tillvägagångssätt, bana väg för stark evidens kring kvinnors psykiska hälsa globalt.

Berätta mer om ditt forskningsprojekt?
I låg- och medelinkomstländer lider 19,7% av kvinnor under graviditeten respektive 39,4% under postpartumperioden av vanliga perinatala psykiska sjukdomstillstånd.1 Det finns ett stort antal hälso-, samhälleliga och familjerelaterade riskfaktorer för CPMD (common perinatal mental disorders). Bevis finns för att enbart uppskattningsvis 30% av kvinnorna erhållit intrapartal standardvård, att 24% av kvinnorna genomgått onödiga medicinska ingrepp samt att 63% av kvinnorna inte lämnat informerat samtycke till medicinska insatser.2,3 Evidens pekar också på att etnicitet och maternell ålder har ett starkt inflytande på risken för orättvis behandling av mödrar samt bristande respekt för kvinnor i Nepal. Detta projekt kommer att vägledas av en tvärvetenskaplig expert.

Prevalensen av ångest och depression bland postnatala mödrar som genomgått förlossning via vårdinrättning kommer att bedömas med hjälp av EPDS (The Edinburgh Postnatal Depression Scale) och GAD-7 (Generalized Anxiety Disorder 7-item scale) tillsammans med sociodemografisk diversitet och mödravård. Vi planerar att inkludera 1004 kvinnor i projektet för att med 5% felmarginal och med 80% statistisk styrka (“detect change of 5% from 24% of CPMD”). Genom djupintervjuer och body mapping-metodik kommer koncept och perspektiv hos vårdpersonal, kvinnor och samhällets erfarenheter av förlossningsvård inom vårdinrättningar att utforskas.

Genom deltagande aktionsforskning kommer en skräddarsydd intervention att skapas tillsammans med intressenter och kvinnor för att förbättra både effektiviteten och efterlevnaden. Utvärderingen av resultatet från genomförbarhetsstudiens co-creations- intervention tros ge nya bevis på den perinatala psykiska hälsobördan, förlossningsupplevelsen och även optimera kvinnors kreativa engagemang.

Vad hoppas du att effekten av detta projekt ska bli?
Framgångsrika resultat av denna implementeringsforskning medför framförallt tre vinster. Projektet kommer att generera ny evidens på prevalensen av respektlöshet och kränkande av kvinnor samt hur dessa förhåller sig till perinatal psykisk ohälsa i Nepal. Därtill skapas ett gemensamt förhållningssätt till co-creation av de interventionella verktygen. Slutligen är detta projekt ett koncepttest för att reducera respektlöshet och kränkande samt förbättra kvinnors psykiska hälsa ante-, intra- samt postpartalt. Att utöka kvinnors deltagande i vården bidrar till att uppfylla de globala målen 3 och 5 (SDG 3, hälsa och välbefinnande respektive SDG 5, förbättrad jämställdhet). Denna implementeringsforskning kommer till sin högsta grad att involvera kvinnor i förlossning för att förbättra en respektfull vård samt att reducera perinatal psykiska ohälsa.

Övrig information, referenser och länkar

1. Fisher J, Cabral de Mello M, Patel V, et al. Prevalence and determinants of common perinatal mental disorders in women in low- and lower-middle-income countries: a systematic review. Bull World Health Organ 2012;90(2):139g-49g. doi: 10.2471/blt.11.091850 [published Online First: 2012/03/17]

2. Bohren MA, Mehrtash H, Fawole B, et al. How women are treated during facility-based childbirth in four countries: a cross-sectional study with labour observations and community-based surveys. Lancet 2019;394(10210):1750-63. doi: 10.1016/s0140- 6736(19)31992-0 [published Online First: 2019/10/13]

3. Kc A, Axelin A, Litorp H, et al. Coverage, associated factors, and impact of companionship during labor: A large-scale observational study in six hospitals in Nepal. Birth 2020;47(1):80-88. doi: 10.1111/birt.12471 [published Online First: 2019/11/26]