Botanisk forskning
Forskningen på Evolutionsmuseets botanikavdelning ägnas främst åt svampar och lavar. På museet finns labb för mikroskopiska och kemiska analyser och dessutom ett dna-labb.
Bombmurklor
Utforskande och bevarande av Sveriges flora
Insamling
För att dokumentera den svenska floran och för att få in värdefullt material för olika forskningsändamål gör vi fältarbete runtom i Sverge. Under de senaste åren har vi gjort exkursioner till bland annat Lapplandsfjällen, skogstrakterna i Ångermanland och Jämtland och Gotlands och Ölands alvarmarker. Under vinterhalvåret arbetar vi med insamlingarna, artbestämmer, digitaliserar och inkorporerar materialet i herbariet. Våra mest spännande fynd publiceras också i olika tidskrifter och under 2017 rapporterade vi till exempel 11 lavar som aldrig tidigare påträffats i Sverige.
Floror
Ett viktigt arbete är att presentera bestämningsnycklar och floror för både allmänheten och för forskare. Roland Mobergs Lavar - en fälthandbok och Svengunnar Rymans Svampar - en fälthandbok har blivit klassiker för naturintresserade. Roland är också redaktör för den Nordiska lavfloran.
Rödlistor
Våra medarbetare medverkar som ledamöter i Artdatabankens expertkommitté för rödlistning. Rödlistning har utvecklats internationellt för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen och den svenska rödlistan är bland annat ett viktigt verktyg för att göra naturvårdsprioriteringar. Den senaste rödlistan utgavs 2020 och just nu pågår arbetet Rödlista 2025.
Våra forskare
- Stefan Ekman, förste intendent
- Åsa Kruys, intendent för svampherbariet
- Måns Svensson, intendent
- Martin Westberg, intendent för lavherbariet
Utvalda projekt
Santessons checklista för lavar och lavparasiter i Fennoskandien
Arter är den centrala information som behövs för resursförvaltning och bevarande av den biologiska mångfalden. Bland många viktiga användningsområden gör checklistor det möjligt att uppskatta arters utbredningsområden, utvärdera hotstatus och göra prioriteringslistor för bevarande. Med en checklista över arter kan vi utforma meningsfulla åtgärder och fatta bra beslut för att uppnå skydd av den biologiska mångfalden. På Evolutionsmuseet upprätthåller vi en databas med information om alla lavbildande och lavparasiterande svampar i Sverige, Norge och Finland. Databasen uppdateras kontinuerligt i takt med att ny information publiceras.
Lavar i Fiby urskog
Under 2016 gjorde Martin Westberg, Stefan Ekman och Gesa von Hirschheydt en noggrann inventering av lavar i naturreservatet i Fiby urskog utanför Uppsala. Resultatet blev en mycket lång artlista med nästan 250 arter varav många sällsynta. En populärvetenskaplig artikel över arbetet finns publicerad i tidskriften Fauna och Flora.
Evolution hos lavfamiljen Ramalinaceae
Familjen Ramalinaceae omfattar allt från stora och iögonfallande lavar med buskformigt växtsätt till små och oansenliga, skorpformade lavar, där de senare är i överväldigande majoritet och omfattar hundratals arter. Stefan Ekman använder en kombination av anatomisk, kemisk och genetisk information för att försöka förstå vilka arter som finns, hur de är släkt med varandra, vad de ska heta och var de finns, t ex om de finns i Sverige. Inom många grupper i familjen finns inte denna kunskap, eftersom de aldrig studerats ingående. Han är speciellt intresserad av arter inom släktena Bacidia, Bacidina, Toniniopsis och Scutula. Inom dessa släkten finns det en del vanligt förekommande arter men också många med mycket speciella krav på sin livsmiljö och som därför är eller kan komma att bli rödlistade.
Populationsgenetik hos bombmurklor, Sarcosoma globosum
Bombmurklan, Sarcosoma globosum, är en stor och iögonenfallande ascomycet som växer i barrmattan i granskogar på norra halvkotet. Svampen lever i skogar med lång kontinuitet, och i takt med att sådana skogar försvinner har bombmurklorna minskat under det senaste århundradet. Arten är globalt rödlistad och är utrotad i flera europeiska länder. För att bättre förstå svampens livsvillkor studerar Åsa Kruys den genetiska variationen hos bombmurklor samt deras spridnings- och migrationsmönster.
Lecideoida lavar i Fennoskandien
Lecideoida skorplavar är en stor grupp av skorplavar, där namnsättning och släktskapsförhållanden varit mycket oklara under lång tid. Med stöd av Svenska Artprojektet bedrev Måns Svensson under åren 2017-23 ett projekt som syftade till att klargöra taxonomin hos lecideoida arter. Under projektet har två släkten och tre arter har beskrivits som nya för vetenskapen, 33 synonymiseringar har gjorts, och 31 nya arter för Sverige har hittats. Vidare har många andra arter reviderats, lektotypifierats och/eller fått väsentligt ändrade artavgränsningar.
Taxonomi hos lavsläktet Rinodina
Det kosmopolitiska skorplavssläktet Rinodina har traditionellt omfattat arter med lecanorina apothecier och mestadels bruna, 1-septerade ascosporer. Flera hundra arter har beskrivits, varav 61 anses förekomma i Fennoskandien, och släktet utgör ett karaktäristiskt inslag i många miljöer. Trots den världsvida utbredningen har varken släktet som helhet eller någon grupp inom släktet genomgått någon grundlig revision där morfologiska och molekylära metoder kombinerats. Målet med detta projekt är att revidera artavgränsningar och nomenklatur för fennoskandiska arter av släktet Rinodina med fokus på icke-stenväxande arter. Vi siktar också på att klargöra släktestillhörigheten hos arterna och utveckla förståelsen för deras utbredning och ekologi. Projektet startar under 2024 och finansieras av Svenska Artprojektet.