Examensarbeten

Att göra examensarbeten inom vårt fält innebär att titta på olika aspekter av läkemedelsanvändning, vilket både kan innebära att jobba med registerdata men också att göra egen datainsamling via exempelvis enkäter och intervjuer.

Exempel på tidigare studenters examensarbeten kan ses nedan.

Paracetamol och blodtryckskontroll hos 45 211 patienter som behandlas för hypertoni: En tvärsnittsstudie från Swedish primary care cardiovascular database (SPCCD).

Denna studie syftade till att undersöka hur regelbunden användning av paracetamol kan påverka blodtryckskontrollen hos patienter som tar antihypertensiva mediciner. Data för 42 511 patienter som besökte primärvården, med dokumenterad diagnos av hypertoni före 2007 och med ≥1 blodtrycksmätningar registrerade 2007–2008, samlades in från Swedish primary care cardiovascular database (SPCCD). Denna studie fann inga samband mellan antalet definierade dagliga doser (DDD) och systoliskt och diastoliskt blodtryck hos paracetamolanvändare. Paracetamol hade ingen påverkan på förmågan att uppnå målblodtryck i subgruppsanalyser av patienter med diabetes mellitus, muskuloskeletala sjukdomar, samtidig användning av NSAID eller i förhållande till antalet antihypertensiva mediciner. Slutsatsen av denna studie var därför att samtidig användning av paracetamol inte påverkar förmågan att uppnå målblodtryck hos hypertensiva patienter. Ingen dos-responssamband observerades mellan uthämtade recept på paracetamol och blodtryck.

Hanna Gottlieb, 2023

More-EUROPA (More Effectively Using Registries) – En enkätstudie för att utvärdera evidensbehov

Under ett läkemedels livscykel finns många intressenter som behöver fatta olika typer av beslut vid olika tillfällen, baserat på de vetenskapliga bevis – den evidens - som finns tillgänglig när beslutet ska fattas. Till exempel regulatoriska myndigheter som fattar beslut om initialt godkännande av ett nytt läkemedel, myndigheter/organisationer som beslutar om subvention av läkemedel, läkemedelsindustrin som beslutar om att fortsätta att utveckla en produkt, myndigheter/organisationer som beslutar om att köpa/upphandla ett nytt läkemedel eller hälso- och sjukvårdspersonal som beslutar om förskrivning. Dessa olika intressenter kan ha olika syn på vilka evidensbehov som finns och vilken användbarhet olika typer av evidens har för de olika typerna av beslut intressenterna fattar, speciellt när data från när data från register eller observationsstudier kombineras med traditionella randomiserade kontrollerade studier (RCTs). Det är inte alltid tydligt vilka evidensbehov som finns då läkemedel får godkännande av marknadsföringstillstånd respektive godkännande av subventionering, och att ta fram evidens som uppfyller behoven vid båda typer kan vara svårt till exempel för företag som vill sälja nya läkemedel. Därför syftar denna undersökning till att bedöma attityder och erfarenheter från olika intressenter gentemot olika typer av bevis när beslut fattas gällande införandet av nya läkemedel i EU.

Tanja Dahlqvist, 2023

I vilken utsträckning utbildas framtida läkare och farmaceuter i Sverige om läkemedels miljöpåverkan?

Att läkemedel kommer ut i miljön kan ha allvarliga konsekvenser, som t.ex. utvecklingen av antibiotikaresistens. Läkare och farmaceuter kan spela nyckelroller i att motverka och förebygga detta. Det här arbetet granskar hur mycket läkar- och farmaceutstudenter undervisas på svenska universitet om hur läkemedel påverkar miljön.

Abdulla Jazzaa, 2023