Silvelyn Zwanzig berättar om sin forskning i matematisk statistik

Silvelyn Zwanzig föddes 1954 och växte upp i Östberlin. Hon studerade matematik vid Humboldt-Universität zu Berlin. På den tiden samsades ett flertal matematiska områden under samma paraply och Silvelyn läste bland annat optimering, cybernetik, numerik och algebra.

Efter studierna började hon som forskare på Weierstraß-insititutet vid Akademie der Wissenschaften der DDR och skrev sin avhandling "Second order asymptotics in nonlinear regression", som blev färdig 1984.

När Berlinmuren hade fallit 1989 enades Tyskland och akademien stängdes. Silvelyn sökte och fick en postdoktorstjänst vid Universität Hamburg. Där skrev hon sin habilitationsavhandling, Estimation in nonlinear functional error-in-variables models. Habilitation är ett arbete på högsta vetenskapliga utbildningsnivå, som inte har någon motsvarighet i dagens svenska universitetsväsende. Arbetet gav henne professorskompetens, men hon ansökte inte om befordran.

– Jag blev den andra kvinnan som genomförde en habilitation i matematik vid Hamburgs universitet, det var belöning nog.

Därefter började hon arbeta med astrometri, ett område som sysslar med noggrann bestämning av himlakropparnas positioner och rörelser.

– Matematisk statistik har sitt ursprung i astrometrin och därmed var det ett naturligt steg för mig som matematisk statistiker. Mitt arbete handlade om att förfina metoder och hantera slumpmässig data.

När Silvelyn fick en tjänst som universitetslektor vid Uppsala universitet flyttade hon till Sverige, medan familjen blev kvar i Berlin.

– Uppsala har mycket motiverade studenter, vilket gör arbetet roligt. Vår forskning är på absolut toppnivå, och det ger en positiv press. Silvelyn arbetar med tillämpad matematik. Hon tycker om att arbeta över gränserna mellan olika vetenskapsområden. Hon sporras av att det är stor efterfrågan på matematisk statistikkompetens:

– Alla behöver statistik! Det är viktigt att kunna erbjuda matematiskt grundade metoder för att andra vetenskapsområden ska kunna nå goda resultat.

Genetiken, klimatforskningen och ett stort antal andra områden behöver matematisk statistik. I dag går hennes forskning ut på att hitta metoder för att hantera de enorma datamängder - så kallad big data - som finns tillgängliga.

– De datamängder som finns är så heterogena att vi inte kan hantera dem med gamla metoder.

I juni 2020 utnämndes Silvelyn till professor i matematik. Hennes familj är mycket stolt, men för henne har titlar aldrig varit särskilt viktiga.

– Att väcka intresset för matematisk statistik hos studenterna, att se i deras ögon att de vill veta mer, sådant gläder mig på djupet, precis som när gamla studenter hör av sig efter flera år och tackar för mina föreläsningar!

När hon går i pension flyttar hon hem till Berlin.

– Det skulle vara roligt att skapa lekfull matematikundervisning för små barn.

Sannolikhetsteori och matematisk statistik

Sannolikhetsteori är teorin för modeller för slumpförsök – försök som kan upprepas och där man inte kan förutsäga vad som ska ske, även om man har full kontroll över alla omständigheter. Teorin är en tvillingvetenskap till statistiken, inom vilken man ägnar man sig åt att skapa metoder, principer och kriterier för att behandla data från experiment och observationer av verkligheten. Matematisk statistik är ett undervisningsämne vid universitet och högskolor som utgörs av dessa båda komponenter.

Ina Bergström

2021