Asylberättelser – om språkets och kommunikationens roll i asylprocessen

Bakgrund

När en person söker asyl i Sverige gör Migrationsverket en utredning. Syftet är att försöka utröna om den sökande har rätt till uppehållstillstånd och i så fall på vilka grunder. Migrationsverket håller då en eller flera intervjuer med den asylsökande, så kallade utredningssamtal. Vid utredningssamtalen närvarar den sökande, en utredare från Migrationsverket, en tolk och den sökandes offentliga biträde.

Den berättelse om den asylsökande som växer fram under utredningssamtalet ligger sedan till grund för asylbeslutet tillsammans med eventuell övrig bevisning. Det talas ofta om ”den asylsökandes berättelse”, men i själva verket är det en berättelse som samkonstrueras i intervjusituationen av alla närvarande parter. Denna berättelse nedtecknas i ett intervjuprotokoll och ”förflyttas” sedan genom asylprocessen. Den tas upp under flera följande möten och i olika dokument och anpassas därigenom med nödvändighet till olika situationer och medier.

Materialinsamling

Under tidsperioden 2018 till 2021 följde vi fem asylsökande i avgränsade delar av asylprocessen: Vi observerade och gjorde ljudinspelningar av åtta utredningssamtal, samlade in texter som producerades i anslutning till samtalen och senare i asylprocessen samt gjorde egna etnografiska intervjuer med deltagarna.

Projektets status

Projektet bedrevs vid Södertörns högskola med finansiering från Östersjöstiftelsen 2018–2022. För en övergripande bild av forskningsresultaten hänvisas till projektets redovisning till Östersjöstiftelsen.

Till Östersjöstiftelsens redovisning (pdf)

Analysarbete och skrivande av artiklar pågår fortfarande och vi presenterar också forskningsresultaten i olika sammanhang. Bland annat håller vi utbildningsseminarier för domare i migrationsrättsmål samt för Migrationsverkets personal. Både Uppsala universitet och Södertörns högskola är nu huvudmän för projektet.

Projektledare

• Hanna Sofia Rehnberg, Uppsala universitet

Projektdeltagare

• Zoe Nikolaidou, Södertörns högskola
• Cecilia Wadensjö, Stockholms universitet

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

I inledningen till asylintervjun informerar handläggaren den sökande om hur intervjun går till och vilka rättigheter och skyldigheter som de olika parterna har. Samtidigt positioneras den sökande och handläggaren i förhållande till varandra, och även om den information som ska förmedlas är densamma kan positioneringen se mycket olika ut. I artikeln "Positioning of applicants in asylum interviews" görs en kontrastiv analys av två asylintervjuer.

Läs artikeln Positioning of applicants in asylum interviews

Under asylintervjun formas asylberättelsen, som sedan ligger till grund för det beslut som ska fattas av Migrationsverket – uppehållstillstånd eller avvisning. Men det är en mycket speciell form av berättande som äger rum i denna situation. I artikeln "Asylintervjun som genre - berättande, dilemman och symbolik" diskuteras berättandet under asylintervjun mot bakgrund av både filosofisk och essäistisk litteratur samt forskning om ritualer.

Läs artikeln Asylintervjun som genre - berättande, dilemman och symbolik (pdf)

Tidigare studier av tolkning i asylprocessen har främst fokuserat på risker med att använda tolkar som saknar utbildning och professionell kompetens. Men tolkning är en så komplex praktik att mycket kan gå snett trots att tolken är professionell. I artikeln "Managing a discourse of reporting – the complex composing of an asylum narrative" undersöker vi på mikronivå hur en tolkad, rysk-svensk intervjusekvens på tre och en halv minut omvandlas till en mening på svenska i intervjuprotokollet.

Läs artikeln Managing a discourse of reporting – the complex composing of an asylum narrative

Asylintervjuer består till stor del av metakommunikation. Det kan till exempel handla om att deltagarna samtalar om ramarna för intervjun eller försöker reda ut språkliga missförstånd. Samtidigt som metakommunikation äger rum positionerar deltagarna både varandra och sig själva, vilket innebär att de tillskriver varandra och sig själva specifika, ständigt skiftande roller. Detta är något som vi undersöker i artikeln "'Do I have to say exactly word by word?' (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews".

Läs artikeln 'Do I have to say exactly word by word?' (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews (pdf)

I den här artikeln utgår vi från en obegriplig mening i ett protokoll från en asylintervju – en mening som den asylsökande och hans offentliga biträde ville stryka från protokollet. Genom att i detalj analysera den ordväxling som fångats via vår ljudinspelning blottlägger vi vilka språkliga och pragmatiska omständigheter som ledde fram till att meningen hamnade i protokollet. Artikelns titel är "Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelse framväxt".

Läs artikeln Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelse framväxt

Forskning framhålls ofta som en central beståndsdel i ett demokratiskt och öppet samhälle. Men att forska om något så känsligt som asylintervjuer är svårt på många sätt – inte minst när det gäller materialinsamling. Våra egna erfarenheter är utgångspunkten för artikeln "Negotiating access with public authorities in research on asylum", som på ett normativt sätt diskuterar öppenhet, forskningsetik och relationen mellan myndigheter och externa forskare.

Läs artikeln Negotiating access with public authorities in research on asylum (pdf)

Populärvetenskap och rapporter

I kunskapsöversikten "Tolkfunktionen i asylprocessen", som vi har skrivit på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), har vi samlat resultat från nationell och internationell forskning om tolkning i asylprocessen.

Tolkfunktionen i asylprocessen

Tolkning i asylprocessen är ett omtvistat ämne. I dessa artiklar, publicerade i tidskriften Artikel 14, kommer personer med egna erfarenheter av asylintervjuer till tals – framför allt asylsökande och tolkar:

Läs artikeln Asylintervjuer borde alltid spelas in (pdf)

Läs artikeln Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer (pdf)

Referenser

• Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2022. Managing a discourse of reporting: The complex composing of an asylum narrative. Multilingua. (Publicerad online.)
• Rehnberg, Hanna Sofia, 2022. Asylintervjun som genre: Berättande, dilemman och symbolik. I: Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson (red.), Språklig mångfald. Rapport från ASLA-symposiet 23–24 april 2020, Göteborg. S. 172–195.
• Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2022. “Do I have to say exactly word by word?”: The discursive (re)construction and negotiation of asymmetrical relations in asylum interviews. Journal of Migration and Integration.
• Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Från tolkad interaktion till enspråkig text: Om en asylberättelses framväxt. HumaNetten 46. S. 100–115.
• Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Tolkfunktionen i asylprocessen. (Kunskapsöversikt 2021:4.) Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi).
• Rehnberg, Hanna Sofia, Cecilia Wadensjö & Zoe Nikolaidou, 2021. Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer. Artikel 14 1/2021. S. 28–33.
• Rehnberg, Hanna Sofia, Zoe Nikolaidou & Cecilia Wadensjö, 2020: ”Asylintervjuer borde alltid spelas in”. Artikel 14 1/2020. S. 12–19.
• Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2019. Negotiating access with public authorities in research on asylum. Working papers in urban language and literacies, paper 262. (Red. Ben Rampton.) London: Centre for Language, Discourse and Communication, King’s College.