Aquilegia vulgaris, akleja
Det finns både blå och rosa färgvarianter av akleja på Hammarby och arten nämndes som linneansk relikt redan av Müller 1858.
Foto: Stephen Manktelow.
Eftersom akleja inte ingår i den lista över Linnés inplanteringar på Hammarby som publicerades av Otto Gertz 1927 ansåg Rutger Sernander att den måste ha funnits på Hammarby redan när Linné köpte gården.
Vi vet från Abraham Bäcks son Carls anteckningar att akleja växte i Hammarby på Linnés tid. Han skrev 1772 efter ett besök: ”Söndagen där och äfven Måndagen till Tisdagsmorgon, under hwilken tid jag såg insecter i Cabinettet, [...] och examinerade humblegårdens örter, hvaribland ihogkommas bör: Geum urbanum [nejlikrot], Ribes alpinum[måbär], Viburnum opulus [olvon], Thlaspi campestre [fältkrasse], Aquilegia vulgaris [akleja], och Prunus spinosa [slån].”
Linné föreläste om akleja i sina trädgårdsföreläsningar, och det finns en möjlighet att han själv planterade ut den i Hammarby i undervisningssyfte.
Rad
Linnés föreläsning om akleja
Aquilegia vulgaris. Foto: Stephen Manktelow.
Av denna finnes hos våra bönder en besynnerlig varietet som aldrig förändrar sig och blommar förr än andra varieteter, har vita nectarier, blå blom.
Med blommorna av Aquilegia förfalska apothequare sin violsirup. Bönderna bruka violsirup som ett specificut medel uti bröstpassioner men säkert lärer all kraften som den excererar härröra av sekret som däruti är. Vore någon epidemisk bröstsjuka då kunde violsirupen vara bra om den ficks oförfalskad.
Aconitum är så giftig at vi rysa vid dess blotta nämnande men Aquilegia är ej en hårsmohn bättre. Blommorna äro ej mycket maligne. De äro mera inertes, ty aporna äta blommorna av de giftigaste arter utan at skadas. Men roten är ej rådelig […] och frön de döda löss strödde uti huwudet.
Kärringar ge barn frön in för skabb, men är ganska farligt. En kärring förgav tvenne sina barn därmed här i Upsala och skickade till en fru på landet på begäran en dosis mot skabb. Barnet dog ock. Desse äro rätt farlige och äro av de hårdaste botemedel, hälst för barn som hava svag mage. Man bör med mycken circumspection bruka desse medicamenter.
Studentprotokoll. Anonym. Hortus Botanicus. KB X651.