Linnés växter på Hammarby

På Linnés Hammarby finns den största skatten ur Linnés egen trädgård bevarad. Ett fyrtiotal arter har här överlevt sedan Linnés dagar som troliga rester från Hortus Upsaliensis, det som idag är Linnéträdgården i Uppsala. Dessa arter bildar tillsammans ett ovärderligt biologiskt kulturarv.

Linnés botaniska trädgård i Hammarby har med tiden omvandlats till en uppväxt lundskog med vindlande gångar och kallas "parken".

Tidigare inventeringar

I början av 1940-talet gjordes den första stora inventeringen av överlevande linneanska växter på Hammarby av professor Rutger Sernander och tillsyningsman Erik Lindell. Nästa stora inventering skedde 1978 som ett gymnasiearbete av Mariette Steiner och Karin Eriksson under ledning av professor Olle Hedberg och docent Inga Hedberg. Dessa data sammanfattades och utökades av Mariette Manktelow (née Steiner) i en inventering som publicerades 2001 där ett 40-tal arter definierades som linneanska.

Linnés Hammarby ingår i det internationella vetenskapliga världsarvet The Rise of Systematic Biology som Sverige 2010 förde upp på UNESCO:s tentativa världsarvslista. De överlevande linneanska växterna är en viktig del av det bevarade kulturarv som gör att Linnés Hammarby kan få världsarvsstatus.

Listan sammanställdes 2011 av Mariette Manktelow med bistånd från bevarandeprojektet Linnés Historiska Landskap och fotograf Stephen Manktelow. Projektet har finansierats av Kjell och Märta Beijers Stiftelse.

Källor i texten har huvudsakligen hämtats från uppsatsen Linnés Hammarby - ett blommande kulturarv av Mariette Manktelow i Svensk botanisk tidskrift 95:5 (2001) samt Vårdprogram för Linnés Hammarbys biologiska kulturarv av Mariette Manktelow (Botaniska Trädgården, 2005).

Smärre uppdateringar av texterna är gjorda av Uppsala linneanska trädgårdar 2019 och 2024 då har även bildmaterialet delvis förnyats.