Kursplanens innehåll
Här beskrivs vad som hör hemma under kursplanens olika rubriker. Uppgifter som är obligatoriska att ange i kursplanen är märkta med en asterisk (*).
Kursplanen ska alltid finnas på svenska. För en kurs som ska ges på engelska ska den även finnas översatt till engelska. Även för en kurs som ska ges på svenska kan kursplanen översättas till engelska.
Benämning*
En kurs ska alltid ha både en svensk och en engelsk benämning oavsett vilket språk kursen ges på. Kursens benämning bör kunna begripas utan kännedom om vilket ämnesområde eller vilken institution som kursen tillhör. Uppgifter om poängtal, utbildningsnivå, studieform eller liknande hör inte hemma i benämningen.
Antal högskolepoäng*
Minsta omfattning på en kurs är enligt rektors beslut (Bestämmelser avseende examina på grundnivå och avancerad nivå, UFV 2007/212) 5 högskolepoäng. Om särskilda skäl föreligger kan rektor efter förslag från områdes- eller fakultetsnämnd fatta beslut om undantag från denna regel.
Kod*
Varje kurs ska ha en unik kod. Om större förändringar av kursen sker ska kursen ges en ny kurskod. Detta gäller alltid vid förändringar av benämning, utbildningsnivå eller omfattning i högskolepoäng samt vid byte eller borttagning av huvudområde eller fördjupning.
Utbildningsnivå*
Här anges om kursen är på grundnivå eller avancerad nivå. En kurs kan endast tillhöra en utbildningsnivå. I Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning Pdf, 167 kB. (UFV 2005/2130) beskrivs principerna för nivåbestämning av kurser.
Huvudområde(n) med fördjupning
En kurs kan tillhöra ett eller flera huvudområden. Inom varje fakultet finns ett antal huvudområden inrättade för kandidat-, magister- och masterexamen. Ett fåtal huvudområden finns därutöver inrättade endast för högskoleexamen.
För varje huvudområde ska den successiva fördjupningen inom huvudområdet anges i form av en kod. Uppgiften visar förutom kursens plats inom huvudområdet dess fördjupning i förhållande till examensfordringarna för de generella examina.
Följande koder för successiva fördjupningar används:
| Utbildningsnivå | Kod | Fördjupning |
|---|---|---|
| Grundnivå | G1N | har endast gymnasiala förkunskapskrav |
| G1F | har mindre än 60 högskolepoäng kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav | |
| G1E | innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen | |
| G2F | har minst 60 högskolepoäng kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav | |
| G2E | har minst 60 högskolepoäng kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen | |
| Avancerad nivå | A1N | har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav |
| A1F | har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav | |
| A1E | innehåller examensarbete för magisterexamen | |
| A2E | innehåller examensarbete för masterexamen |
För kurser som inte kan klassificeras enligt ovanstående finns beteckningarna GXX (på grundnivå) och AXX (på avancerad nivå). De ska inte användas för kurser som tillhör ett huvudområde.
Även för en kurs som inte ska tillhöra något huvudområde får kursens fördjupning anges. Uppgiften avser då lämpligen progressionen i förhållande till andra kurser inom ett yrkesprogram eller ett biområde.
Om kursen ska tillhöra ett av de särskilda biområden som finns inrättade för kandidatexamen anges detta lämpligen under rubriken Allmänt.
Betygsskala*
Här anges de betygsgrader som ska användas på kursen. Endast en betygsskala kan förekomma för en kurs. Följande betygsskalor används vid Uppsala universitet:
| Kod | Betygsskala |
|---|---|
| UV | Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG) |
| UG | Underkänd (U), godkänd (G) |
| UM | Underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba), med beröm godkänd (AB) |
| TH | Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5) |
| EC | Underkänd (F), tillräcklig (E), tillfredsställande (D), bra (C), mycket bra (B), utmärkt (A) |
Av rektors beslut om betygsskalor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UFV 2018/1961) framgår att respektive fakultet beslutar om vilken eller vilka betygsskalor som ska tillämpas vid fakulteten. Det finns en vägledning för valet av betygsskala för enskilda kurser.
Uppgifter om beslut och giltighet*
Av kursplanen ska det framgå vilket datum den är fastställd och vilken områdes- eller fakultetsnämnd eller, om beslutet delegerats, vilken annan instans som fattat beslutet att fastställa den.
Det ska också framgå från och med vilken termin kursplanen eller en ändring av den ska börja gälla.
Behörighet*
Här anges de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet). Enligt 7 kap. 8, 25 och 31 §§ i högskoleförordningen får endast de förkunskapskrav som är helt nödvändiga för att tillgodogöra sig kursen anges.
Förkunskapskraven bör väljas och formuleras med omsorg för att endast de studenter som har förutsättningar att klara kursen ska bli behöriga att antas. Samtidigt får inte alltför snäva formuleringar användas som riskerar att göra studenter som faktiskt har förutsättningar att klara kursen obehöriga. Om möjligt bör kraven formuleras så att de inte bara utgår från utbildningsutbudet vid Uppsala universitet.
Hur behörighetskraven ska formuleras beror på vilken utbildningsnivå och till vilka studenter som kursen vänder sig.
Ansvarig institution*
Här anges den institution som är kursansvarig.
Allmänt
Här anges normalt inte några uppgifter. I vissa fall kan det anges om kursen ingår i ett utbildningsprogram eller om kursen vänder sig till en speciell målgrupp. Om kursen ska tillhöra ett biområde i kandidatexamen anges detta lämpligen här. Uppgifter om beslutsdatum, beslutande instans och giltighetsdatum ska inte upprepas under denna rubrik.
Mål*
Här anges kursens mål formulerade som förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat beskriver den examinerbara kärnan i vad en student ska kunna/förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra efter fullgjord kurs. De förväntade studieresultaten ska ligga till grund för bedömning, examination och betygskriterier och uttrycka vad som minst krävs för godkänt. Målen bör enligt rektors beslut formuleras så
- att det framgår vilka kunskaper, färdigheter liksom vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad kurs eller utbildning
- att målen blir begripliga för studenter, lärare och andra intressenter, till exempel arbetsgivare
- att de kan vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering
- att de kan vara utgångspunkt för examination
- att de kan vara utgångspunkt för uppföljning och kvalitetssäkring.
Se vidare Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning Pdf, 167 kB. (UFV 2005/2130).
Om kursen är uppdelad i delar kan en uppdelning av målen på de olika delarna göras.
Innehåll*
Här anges det huvudsakliga ämnesinnehållet i kursen. Innehållet bör vara direkt relaterat till målen (de förväntade studieresultaten).
Om kursen är uppdelad i delkurser (delar som omfattar ett bestämt antal högskolepoäng) anges det under denna rubrik. De olika delkursernas innehåll bör i så fall anges.
Undervisning*
Här beskrivs hur undervisningen är upplagd och vilka undervisningsformer som förekommer. Exempel på undervisningsformer är föreläsning, grupparbete, seminarium, handledning och laboration. Om kursen ska ges på olika sätt (till exempel både på campus och som distanskurs) ska undervisningen för alla olika former beskrivas.
Vid valet av undervisningsformer för kursen är universitetets pedagogiska program (UFV 2015/826) vägledande.
I kurser som innehåller examensarbeten eller andra större projektarbeten bör det av kursplanen framgå hur mycket handledningstid som studenten har rätt till och om det finns begränsningar för hur länge som studenten har rätt till handledning. Om det förekommer att examensarbetet kan genomföras i par eller i grupp bör även detta framgå.
Kursens studietakt eller studietid behöver inte anges i kursplanen eftersom det är något som kan variera med åren.
Examination*
Här anges formerna för att bedöma studenternas prestationer (skriftligt prov, muntligt prov, uppsats, laboration etcetera). Universitetets pedagogiska program (UFV 2015/826) föreskriver att varierande examinationsformer ska väljas med hänsyn till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som formuleras i de förväntade studieresultaten. Om det finns andra obligatoriska moment i kursen (till exempel exkursioner) ska det framgå.
Om till exempel skriftliga uppgifter ska ha ett visst omfång (tecken, ord, sidor) eller lämnas in inom en viss tid bör det framgå.
Här anges även om antalet tillfällen för tentamen eller praktik för att bli godkänd på kursen är begränsat. En sådan begränsning får endast göras med stöd i beslut av rektor. Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor (UFV 2016/327)
Det bör framgå av kursplanen att examinator har möjlighet att på grund av särskilda skäl besluta om andra former för examinationen. Följande formuleringar kan användas.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
If there are special reasons for doing so, an examiner may make an exception from the method of assessment indicated and allow a student to be assessed by another method. An example of special reasons might be a certificate regarding special pedagogical support from the University's disability coordinator.
Se vidare Rättssäker examination, 4. uppl. (UKÄ).
Övergångsbestämmelser
Här anges de övergångsbestämmelser som behövs, till exempel om det finns särskilda bestämmelser för vad som gäller när kursen upphör att ges eller förändras.
Övriga föreskrifter
Här anges de övriga föreskrifter som behövs. Om kursens innehåll i större omfattning sammanfaller med innehållet i en annan kurs vid universitetet ska det om möjligt anges under denna rubrik. Kurser som överlappar varandra får enigt universitetets bestämmelser avseende examina på grundnivå och avancerad nivå inte tas med i examen tillsammans (till sitt fulla poängtal).