Allmänt

Kursen innehåller tre moment. Inom det första momentet, Kostsociologi, ges bl a en orientering om hur mat och måltider som samhällsfenomen kan beskrivas, analyseras, tolkas och förklaras utifrån sociologiska teorier. Det andra momentet utgörs av Vetenskapliga metoder och syftar till att ge förståelse för hur olika kvantitativa och kvalitativa metoder kan användas för att genomföra en vetenskaplig studie. Det tredje momentet omfattas av ett självständigt arbete.

Behörighetskrav

Hem- och konsumentkunskap, grundkurs, 30 hp, och minst 22,5 hp från Hem- och konsumentkunskap, fortsättningskurs

Mål

Moment 1: Kostsociologi

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• beskriva grundläggande betydande teoretiska perspektiv och begrepp för sociologisk forskning om mat och måltider
• beskriva, förklara och även kunna identifiera centrala sociologiska föreställningar i relation till mat
• analysera och värdera hur matvanor och arbetet med mat utövas och förändras i olika samhällskontexter

Moment 2: Vetenskapliga metoder

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• förstå och exemplifiera olika kvalitativa och kvantitativa metoder som kan användas inom det kostvetenskapliga området
• beskriva hur studier inom det kostvetenskapliga området, som finns inom skola och undervisning, kan designas och genomföras utifrån en vald frågeställning
• klargöra hur kvalitativa och kvantitativa data kan analyseras, kritiskt granskas, valideras och presenteras
• söka vetenskaplig litteratur
• läsa och diskutera vetenskapliga arbeten

Moment 3: Självständigt arbete

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• söka och välja vetenskaplig litteratur utifrån frågeställning och relevans, särskilt inom det ämnesdidaktiska området
• planera och genomföra en empirisk undersökning med relevant metod utifrån frågeställning
• analysera insamlat material och presentera detta i en uppsats
• presentera och försvara den egna uppsatsen, opponera på annan uppsats samt granska, värdera och diskutera andra uppsatser under uppsatsseminarierna

Innehåll

Kursen omfattar tre moment: Kostsociologi, Vetenskapliga metoder samt Självständigt arbete. Under kursen behandlas pedagogiska och ämnesdidaktiska frågor i samband med kunskapsinhämtning inom speciellt moment 2 och 3.

Moment 1: Kostsociologi, 7,5 hp

Momentet ger en orientering i hur mat och måltider som samhällsfenomen kan beskrivas, analyseras, tolkas och förklaras utifrån sociologiska teorier. Matens komplexitet i dagens samhälle belyses genom att central forskning och betydelsefulla begrepp inom kostsociologins område behandlas, liksom sociologisk klassificering som klass, genus och etnicitet. Vidare diskuteras hur mat används för att skapa identitet och grupptillhörighet, vilket bl a belyses i relation till religion och migration. Strukturella nivåer som dagens livsmedelssystem, dvs processer och infrastrukturer som ligger till grund för människors matförsörjning, inklusive aspekter som folkhälsa, ekonomisk utveckling och primärproduktion behandlas.

Moment 2: Vetenskapliga metoder, 7,5 hp

Momentet syftar till att den studerande ska erhålla grundläggande kunskap om de kvalitativa och kvantitativa metoder som vanligen används inom kostvetenskapens område, och speciellt hem- och konsumentkunskap. Under momentet ges en orientering om olika vetenskapliga synsätt, begrepp och perspektiv, vidare en förståelse för hur olika metoder kan användas för att erhålla kunskap. Momentet behandlar kvalitativ och kvantitativ design av studier, datainsamlingsmetoder och analyser, där övningar i statistik ingår.

Moment 3: Självständigt arbete, 15 hp

Inom momentet tillämpar och fördjupar studenten sina kunskaper inom det kostvetenskapliga området genom att under handledning genomföra en empirisk studie. Särskild vikt läggs vid färdighetsträning i förmågan att självständigt planera, genomföra, analysera och presentera en studie utifrån ett vetenskapligt arbetssätt. Momentet utmynnar i en skriven uppsats som behandlas i ett slutseminarium där rollerna som opponent respektive respondent tränas.

Undervisning

Underviningen består av föreläsningar, seminarier samt praktiska övningar. Det självständiga arbetet utförs under handledning och studenterna arbetar två och två.

Examination

Moment 1 och 2 examineras genom bedömning av muntliga, praktiska och skriftliga uppgifter. Under moment 3 sker examination av den uppsats som presenteras vid slutseminarium i samråd med handledare och examinator. Till grund för examinationen ligger även försvaret av uppsatsen, oppositionen på annan uppsats samt aktivt seminariedeltagande. Inom ramen för moment 1 och 2 ordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för sk uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. För moment 3 ordnas omexamination vid behov. För godkänt betyg på respektive moment krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.