Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 högskolepoäng och Kostvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör första kurs av huvudområde Kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Mål

Övergripande mål för hela kursen är att studenten, enskilt och i grupp, muntligt och skriftligt ska kunna presentera och diskutera nutritionsrelaterade frågor utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

Matvanor, näringsrekommendationer och kvantitativa kostundersökningsmetoder 9 hp.

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt redogöra för olika gruppers matvanor utifrån nationella matvaneundersökningar och med internationella jämförelser
• beskriva bakgrunden till och de principiella utgångspunkterna för officiella näringsrekommendationer samt känna till och tillämpa olika referensvärden
• söka, kritiskt granska och värdera information inom nutritionsområdet
• beskriva, motivera val av och tillämpa kostundersökningsmetodik med kvantitativt forskningsperspektiv
• samla, beräkna och analysera kostundersökningsvariabler samt visa förmåga att tolka och tillämpa grundläggande statistik

Sociokulturella perspektiv på matvanor och kvalitativa metoder 4,5 hp.

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt redogöra för matvanor i relation till olika samhällssystem, sociala grupper och kulturer samt människors sociala interaktion och vardagsrutiner
• översiktligt beskriva grunden för samt tillämpa och motivera val av kvalitativa forskningsmetoder inom det kostvetenskapliga området

Kemi, fysiologi och energiomsättning 7,5 hp.

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt kunna redogöra för grunderna i oorganisk och organisk kemi samt tillämpa denna kunskap i stökiometriska- och lösningskemiska beräkningar
• förklara och redogöra för människokroppens grundläggande fysiologiska funktioner och anatomi, i synnerhet gällande kroppens näringshantering
• förklara hur regleringen av kroppens metabolism, aptit, energi-, vätske-, syra-bas och elektrolysbalans sker
• redogöra för, beräkna och värdera människans energi- och vätskebehov för olika individer vid varierande situationer, exempelvis vid olika grad av fysisk aktivitet

Makro- och mikronutrienter samt tillämpad nutrition 9 hp.

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

• redogöra för digestion, metabolism och funktion samt behov av makro- respektive mikronutrienter hos människan
• redogöra för uppbyggnaden samt förekomsten av makro- och mikronutrienter i olika livsmedel och olika koster
• ge exempel på övriga bioaktiva ämnen i kosten, dess funktion och förekomst
• översiktligt beskriva och diskutera samband mellan kost och hälsa samt hållbara matvanor via tillämpning av pedagogiska modeller

Innehåll

Kursens fokus är att öva färdigheter till självständig kritisk granskning i nutritionsrelaterade frågor utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Med grund i de nordiska näringsrekommendationerna, åskådliggörs olika gruppers näringsbehov och matvanor. Värdering och analys av näringsintag övas. Du tränas i kvantitativa metoder och praktiska färdigheter i kostundersökningsmetoder och skriver en rapport i relation till detta. Du lär dig även grunden för kvalitativa forskningsmetoder på området. Kursen belyser vidare hur matvanor skapas i en samhällelig kontext. I kursen studeras även de olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad och förekomst i såväl livsmedel som människokroppen och genom beräkningar tillämpas grunderna i oorganisk och organisk kemi. Vidare behandlas näringsämnenas funktion, digestion, absorption och metabolism kopplat till energiomsättning och olika grad av fysisk aktivitet. Kursen avslutas med en praktisk tillämpning av pedagogiska modeller som till exempel digitala tekniker.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier, grupparbeten, räkneövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga redovisningar samt praktiska och teoretiska prov. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända enligt givna kriterier baserat på lärandemålen, samt att studenten aktivt deltagit i obligatoriska moment som exempelvis angivna redovisningar, laborationer, seminarier och grupparbete. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten ska betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras. Vidare ska kriterier för olika betygsgrader anges.