Allmänt

Kursen innehåller tre moment. Respektive moment motsvaras av en kurs som samläses med övriga studenter som går den kursen inom kostvetarprogrammet, dietistprogrammet eller som fristående.

Behörighetskrav

Hem- och konsumentkunskap, grundkurs, 30 hp, och minst 22,5 hp från Hem- och konsumentkunskap, fortsättningskurs

Mål

Moment 1: Sociologiska perspektiv på mat

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

• beskriva relevanta teoretiska perspektiv och begrepp för sociologisk forskning om mat och måltider
• identifiera och använda relevanta sociologiska begrepp för analys av matrelaterade fenomen, på olika samhällsnivåer och genom historien
• resonera kring olika sociologiska förklaringar till individers och gruppers mat- och måltidsmönster
• översiktligt redogöra för det matrelaterade arbetet och synen på mat, i och utanför det privata hushållet, på olika samhällsnivåer och genom historien

Moment 2: Vetenskapliga metoder

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för olika kvalitativa och kvantitativa metoder som kan användas inom kostvetenskapen
• beskriva och motivera hur studier inom det kostvetenskapliga området kan designas och genomföras utifrån en vald frågeställning
• analysera, tolka, kritisk granska och presentera kvalitativa och kvantitativa data
• söka, läsa och kritiskt granska vetenskaplig litteratur

Moment 3: Självständigt arbete

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

• söka och välja vetenskaplig litteratur utifrån frågeställning och relevans, särskilt inom det ämnesdidaktiska området gällande hem- och konsumentkunskap
• planera och genomföra en undersökning med relevant metodval utifrån vetenskaplig frågeställning och vetenskapligt förhållningssätt
• analysera insamlat material och presentera detta i en uppsats
• presentera och försvara den egna uppsatsen, opponera på annan uppsats samt granska, värdera och diskutera andra uppsatser under uppsatsseminarierna

Innehåll

Kursen omfattar tre moment: Sociologiska perspektiv på mat, Vetenskapliga metoder samt Självständigt arbete. Under kursen behandlas pedagogiska och ämnesdidaktiska frågor i samband med lärandet inom speciellt moment 3.

Moment 1: Sociologiska perspektiv på mat, 7,5 hp

Momentet ger en orientering i hur mat och måltider som samhällsfenomen kan beskrivas, analyseras, tolkas och förklaras utifrån sociologiska perspektiv. Mat, ätande och arbetet med mat belyses genom att central forskning och betydelsefulla begrepp inom sociologisk mat- och måltidsforskning behandlas från individnivå till samhällsnivå. Matens roll för identitet och grupptillhörighet berörs, till exempel i relation till etisk och ideologisk övertygelse, religion, nation och välfärdsstat, liksom komplexiteten kring individers och sociala gruppers differentierade mat- och måltidsmönster.

Moment 2: Vetenskapliga metoder, 7,5 hp

Momentet syftar till att den studerande ska erhålla grundläggande kunskap om de kvalitativa och kvantitativa metoder som vanligen används inom kostvetenskapens område. Under momentet ges en orientering om olika vetenskapliga synsätt, begrepp och perspektiv, vidare en förståelse för hur olika metoder kan användas för att erhålla kunskap. Momentet behandlar kvalitativ och kvantitativ design av studier, datainsamlingsmetoder och analyser, där övningar i statistik ingår.

Moment 3: Självständigt arbete, 15 hp

Inom momentet tillämpar och fördjupar studenten sina kunskaper inom det kostvetenskapliga området, med särskild inriktning mot ämnesdidaktik gällande hem- och konsumentkunskap. Detta sker genom att med stöd av handledning genomföra en studie. Särskild vikt läggs vid färdighetsträning i förmågan att självständigt planera, genomföra, analysera och presentera en studie utifrån ett vetenskapligt arbetssätt. Momentet utmynnar i en skriven uppsats som behandlas i ett slutseminarium där rollerna som opponent respektive respondent tränas.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt övningsuppgifter. I huvudsak campusbaserat med inslag av digitala moment. Det självständiga arbetet utförs med stöd av handledning och studenterna arbetar vanligtvis två och två. Handledningen sker via fysiska och/eller digitala möten samt kompletterande kontakt via e-post.

Examination

Moment 1 och 2 examineras genom bedömning av muntliga, praktiska och skriftliga uppgifter. Under moment 3 sker examination av den uppsats som presenteras vid slutseminarium. Till grund för examinationen ligger även försvaret av uppsatsen, oppositionen på annan uppsats samt aktivt seminariedeltagande. Inom ramen för moment 1 och 2 ordnas en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för så kallad uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. För moment 3 ordnas omexamination vid behov. För godkänt betyg på respektive moment krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstart presenterar kursansvarig lärare former för obligatorisk närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska tas igen.