Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp. Kursen kan vara fristående kurs. Kursen ges på heltid. Kursplanen gäller fr.o.m. ht 2016.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära, 30 hp, Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap, 15 hp, och Dietetikens grunder, 15 hp, Nutrition och folkhälsa, 15 hp samt Grundläggande medicinsk fysiologi, 15 hp.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Pediatrik 7,5 hp

• redogöra för barnets normala tillväxt under olika utvecklingsskeden och relatera detta till energi- och näringsbehov
• anpassa kunskaper om det friska barnet till det sjuka barnets specifika behov
• visa förmåga att kunna utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem specifikt hos barn
• redogöra för och kunna tillämpa redskap för mätning och bedömning av nutritionsstatus specifikt för barn
• ge exempel på hur olika former av funktionsnedsättning hos barn kan påverka energi- och näringsintag
• reflektera kring hur matsituationen ser ut för barn med funktionsnedsättning (neurologiska och psykiska) inom olika boendeformer och kontexter (t ex förskola och skola)
• motivera och konstruera matsedlar (inklusive kosttillägg) till såväl friska som sjuka barn (exempelvis barn med födoämnesöverkänslighet, hjärtsjukdom, ämnesomsättningssjukdomar, över-/undervikt och ätsvårigheter). Kostbehandling ska kunna omsättas i praktisk matlagning och individanpassade måltidsförslag.
• kommunicera kostrelaterad information till olika målgrupper (t ex familjen och olika vårdgivare) med hänsyn till varierande kunskapsmässiga- och kulturella förutsättningar.

Geriatrik, 7,5 hp

• redogöra för och reflektera kring åldrandet och åldrandets sjukdomar  och hur detta påverkar energi- och näringsbehov samt individens måltidssituation.
• visa förmåga att utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem hos äldre.
• utifrån olika typer av ät- och sväljsvårigheter kunna motivera och genomföra en lämplig konsistensanpassning av maten.
• redogöra för de olika former av äldreboende som finns inom kommunal och privat verksamhet i Sverige och dietistens roll i denna verksamhet.
• ge exempel på och ta ställning till nutritionens och måltidens roll i omvårdnad och vid palliativ vård.
• redogöra för och problematisera kring interaktioner som kan uppstå mellan kost, nutrition och läkemedelsbehandling (farmakologi).
• ge exempel på hur olika former av funktionsnedsättning hos äldre kan påverka energi- och näringsintag och applicera detta till matsituationen inom olika boendeformer.
• motivera och konstruera matsedlar (inklusive kosttillägg) till såväl friska som sjuka äldre. Kostbehandlingen ska kunna omsättas i individanpassade måltidsförslag.

Innehåll

Kursen ger möjlighet att utveckla kunskapen kring sjukdomslära och kost- och nutritionsbehandling inom pediatrik samt geriatrik. Kännedom om hela sjukdomsteamets roll liksom det patientcentrerade förhållningssättet behandlas. Kunskaperna i kostbehandling omsätts teoretiskt i form av matsedlar och praktiskt som individanpassade måltidsförslag. Vidare ska kursen ge en fördjupning av olika kost- och nutritionsbehandlingsåtgärder vid varierande sjukdomar och sjukdomstillstånd hos barn, ungdomar och de äldre.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s k uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänt på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden och redogörelser kring ämnesområdet.

Övriga föreskrifter

Vid kursstart ska betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro, samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras. Vidare ska kriterier för olika betygsgrader anges.