Svårighetsgrad som prioriteringskriterium i sjukvård

Inom hälso- och sjukvården är det ofta den som mår sämst, är svårast påverkad, som får hjälp först. Men avsaknaden av en tydlig definition och bakomliggande logik väcker etiska frågeställningar om användningen av "svårighetsgrad" som ett prioriteringskriterium.

  • Finansiär: Vetenskapsrådet
  • Bidragstyp: Projektbidrag

Svårighetsgrad och sjukvårdsprioriteringar

I varje sjukvårdssystem så är prioriteringar oundvikligt. Ett prioriteringskriterium som har stort stöd i allmänheten är att prioritera de som har det sämre, eller, prioritera patienter baserat på tillståndets svårighetsgrad. Trots dess prominenta roll i beslutsfattande så är svårighetsgrad ett under-teoretiserat och ifrågasatt koncept, med en oklar normativ grund.

Det här doktorandprojektet är en del av det större forskningsprojektet Just Severity (JS), finansierat av Vetenskapsrådet. Forskargruppen i JS är multidisciplinär och har märkbar erfarenhet av att bidra till det akademiska forskningsfältet om sjukvårdsprioriteringar.

Projektets mål är att utarbeta en normativt robust förståelse av svårighetsgrad som prioriteringskriterium i sjukvård. Detta inkluderar:

  • Undersöka till vilken grad som för tidig död bidrar till svårighetsgrad
  • Undersöka huruvida allvarlighet bör ses som något som tillåter interpersonell aggregering
  • Undersöka vilka dimensioner som bör tas i beaktande för att utvärdera svårighetsgrad (svårighetsgradens ”valuta”)
  • Undersöka hur relevant sjukvårdspersonal uppfattar de mest lovande teoretiska förlåtelserna av svårighetsgrad

Den huvudsakliga metoden i detta projekt är normativ analys kombinerat med empiriska metoder (kvalitativa intervjuer).

Finansiering

Doktorandprojektet finansieras av Vetenskapsrådet som en del av projektet Just Severity där Niklas Juth är huvudsökande.

Lunds Universitet, Uppsala Universitet

Vi som arbetar i projektet

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin