Öppna föredrag

7 februari

Balansgång mellan personens ”bästa” och vilja – god mans och förvaltares roll i beslutsfattande för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Karin Jansson, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet

Godmanskap och förvaltarskap innebär att en person har fått behörighet att företräda en annan person i olika rättshandlingar, såsom att ansöka om insatser, betala räkningar och ingå hyreskontrakt. För någon med intellektuell funktionsnedsättning kan godmanskap och förvaltarskap betraktas som en nödvändig hjälp med att fatta beslut och bevaka sina rättigheter. Det kan samtidigt innebära en förlust av autonomi och inskränkning av rättigheter.

Att kunna uttrycka sin vilja i frågor som påverkar ens liv är en viktig del av självbestämmande. Människor med funktionsnedsättningar nekas ofta möjligheter att fatta både stora och små beslut i sina liv, särskilt när sådana beslut inte överensstämmer med andras mål och agendor. Godmanskap och förvaltarskap utgör en central del i detta dilemma, där de ofta ställs inför frågan om de ska agera utifrån personens vilja eller deras ”bästa”. Jag kommer att presentera min påbörjade studie om hur ställföreträdarskap fungerar i praktiken och diskutera hur gode män och förvaltare tar sig an den här frågan.

11 april

I tid för framtid – tid för jämlik brösthälsovård. Om deltagande i mammografiscreening bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning

Marie Lange, associerad forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Cecilia Arving, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala universitet

Päivi Adolfsson, forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning uteblir i större utsträckning från mammografiundersökningen jämfört med övriga kvinnor i befolkningen. De löper därmed en ökad risk för sen upptäckt av en bröstcancer med för tidig död som följd.

Under föredraget presenteras preliminära resultat i form av tankar och erfarenheter från elva kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning kring bröstcancer och mammografiundersökningar. Inom besöksprocessen inkluderas även gode män och mammografipersonal och även deras erfarenheter kommer att belysas under föredraget. Vidare presenteras informationsbehov och synpunkter kring gängse kallelse för deltagande i mammografi.

14 maj

Fosterdiagnostik och funktionshinder: den bioetiska debatten

Niklas Juth, professor i medicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik, Uppsala universitet

Fosterdiagnostik är ett etiskt kontroversiellt område, bland annat för att det kan användas som underlag för avbrytande av graviditet om fostret bedöms ha sannolikhet för tillstånd som uppfattas som en avvikelse eller som föräldrarna vill undvika. Sedan fosterdiagnostiken introducerades på bred front under 1970-80-talen har olika motiveringar för att erbjuda fosterdiagnostik framförts av exempelvis läkare och barnmorskor i den offentliga och akademiska debatten. Föredraget presenterar sådana motiveringar, bl.a. kvinnan och det framtida barnets hälsa, kvinnans/parets autonomi samt samhällsekonomi, samt de värdekonflikter som finns inom och mellan dem.

6 februari

En intervjustudie om hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplevt Covid-19-pandemin – Effekter på föräldraskapet och påverkansfaktorer

Tommie Forslund, filosofie doktor, psykolog, SUF Kunskapscentrum, Nära vård och hälsa, Region Uppsala

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras barn är sårbara familjer som kan vara känsliga för omvälvande händelser och som oftare än andra behöver stöd. Deras liv påverkades av Covid-19-pandemin. I sitt föredrag berättar Tommie om vad han och hans medforskare, Stina Fernqvist och Helena Tegler, Centrum för Socialt Arbete (CESAR), kom framtill i sin studie om de effekter som föräldrar med (lindrig) IF upplevde Covid 19 medförde dem, deras föräldraskap och för deras barn.

Forskarna kom fram till att Covid 19 hade betydande effekter för familjerna t.ex. genom ökade krav i föräldraskapet och minskade resurser för coping som resulterade i ansträngda förälder-barn interaktioner och relationer. Viktiga faktorer som påverkade var t.ex. att det inte fanns anpassad information om pandemin, minskat professionellt och informellt stöd, samt att det förekom skolrelaterade förändringar så som hemundervisning. Resultaten pekar på vikten av att uppmärksamma konsekvenser av kriser och att det finns ett behov av kontinuerligt föräldrastöd för föräldrar med IF.

24 mars

Uppfyller personlig assistans genom den statliga assistansersättningen funktionshindrades rättigheter enligt LSS och FN:s funktionshinderkonvention?

Helene Wernöe von Granitz, medicine doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet

Personlig assistans anges som en rättighet i FN:s funktionshinderkonvention och är en insats i LSS, lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Lagens övergripande politiska mål är att främja goda levnadsvillkor, jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Förvaltningen av personlig assistans delas mellan kommunen och Försäkringskassan genom assistansersättning. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur den statliga styrningen av assistansersättning har förverkligat LSS policymål.

Resultatet visar en diskrepans mellan rapporterat och förväntat utfall av personlig assistans i förhållande till LSS rational och policymål. De övergripande resultaten visar en utveckling mot en medikaliserad styrning av assistansersättningen och en utveckling av personlig assistans för medicinska tillstånd. Avhandlingens studier påvisar en ökad risk för social utslagning över tid genom mindre personlig assistans för ett aktivt liv, särskilt för kvinnor, äldre personer och för den tredje personkretsen i LSS. Resultatet visar också att den statliga styrningen av assistansersättningen är en bidragande orsak till den här utvecklingen. Styrningen har påverkats av en mängd olika faktorer såsom rättspraxis, ändrade politiska prioriteringar och samverkansformer samt ändrad tillsyn och marknadisering av personlig assistans. I avhandlingen framkommer motstridigheter att styra LSS via socialförsäkringens styrmodell, vilket ytterligare har bidragit till medikaliseringen av personlig assistans.

25 april

Sväljsvårigheter vid lungsjukdomar - Förekomst och riskfaktorer vid KOL och Covid-19

Margareta Gonzalez Lind, medicine doktor Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Specialistlogoped, Gävle sjukhus

I sitt föredrag berättar Margareta om sin forskning, som handlar om hur förmågan att äta och dricka, svälja saliv och mediciner, kan påverkas när andning och lungfunktion är påverkade.

Sväljsvårigheter, dysfagi, är ett vanligt, ibland farligt och ofta förbisett tillstånd som drabbar en stor mängd människor av olika anledningar. Sväljsvårigheter kan orsaka allvarliga komplikationer som exempelvis närings- och vätskebrist, ofrivillig viktnedgång, hosta och felsväljningar och ibland till och med för tidig död. Det är därför det är viktigt att vi lär oss om detta och att den som har besvär får hjälp.

Sväljning är en aktivitet som vi oftast tar för given och som vi utför 500 - 700 gånger under en dag. Föredraget kommer dels att handla om hur det går till när vi sväljer och hur precis koordinationen mellan andning och sväljning är. Margareta kommer att berätta om sitt avhandlingsarbete. Det bestod av tre forskningsstudier där man testade sväljfunktionen hos personer med KOL i både stabil och akut sjukdomsfas samt en forskningsstudie om sväljfunktionen hos personer som varit svårt sjuka i Covid-19 (första vågen) och vårdats i respirator. Margareta är kliniskt verksam som specialistlogoped på Gävle sjukhus där hon bedömer och behandlar barn och vuxna med ät- och sväljsvårigheter. Hon kompletterar informationen om sin forskning med kliniskt relevanta erfarenheter.

9 maj

Lika politiska möjligheter för personer med olika intellektuell förmåga

Johan Wejryd, filosofie doktor, Statsvetenskapliga institutionen, Postdoc. vid Institutet för bostad- och urbanforskning, Uppsala universitet

Jonas Hultin Rosenberg, filosofie doktor, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Det dröjde nästan 70 år efter det som brukar betraktas som den allmänna rösträttens införande innan alla vuxna medborgare i Sverige omfattades av denna rätt. Som ett resultat av att omyndighetsförklaring avskaffades 1989 försvann det sista rösträttsstrecket. I en internationell jämförelse var Sverige trots allt tidigt ute. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar saknar fortfarande formella möjligheter att delta i en majoritet av världens demokratiska stater trots att nästan alla har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen, som trädde i kraft 2008, kräver inte bara formell rösträtt utan också att staten ska garantera personer med funktionsnedsättning möjligheter att åtnjuta denna rätt på samma villkor som alla andra. Lagstiftningen i Sverige levde alltså upp till kravet på lika rösträtt oavsett funktionsnedsättning långt innan konventionen trädde i kraft. Det finns dock skäl att tro att Sverige inte garanterar alla lika möjlighet att åtnjuta denna rätt trots att en rad tillgänglighetsåtgärder vidtagits. Valdeltagandet bland de med intellektuella funktionsnedsättningar är nämligen avsevärt mycket lägre än för befolkningen i helhet vilket talar för att denna grupp är förhindrade att delta på samma villkor som andra. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har alltså formell rösträtt i Sverige men verkar vara förhindrade att åtnjuta denna rätt på samma villkor som andra. Den svenska demokratin är inte fullt ut tillgänglig för denna grupp. För att göra den tillgänglig behöver vi veta vilka hinder personer med intellektuella funktionsnedsättningar möter, vilka hinder som kan övervinnas med institutionella förändringar och på vilket sätt dessa hinder är ett problem ur ett demokratiperspektivs. Föreliggande projekt ämnar bidra med ny kunskap om detta genom att kombinera en empirisk studie där personer med intellektuella funktionsnedsättningar själva får komma till tals med en normativ studie som omprövar vad den demokratiska idén om lika hänsyn och respekt kräver i en situation med olika förmågor till demokratiskt deltagande.

I den empiriska delen av projektet studerar vi det världsunikt och prisbelönt tillgänglighetsinitiativ, Mitt val, som utvecklats av Studieförbundet vuxenskolan, FUB och Inre ringen. Med en kombination av studiecirklar, lättläst politisk information och lättpratade politiker försöker Mitt val skapa lika möjligheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att delta i demokratin. Tillgänglighetsinitiativet handlar inte bara om att underlätta själva rösthandlingen i vallokalen utan också om att skapa förutsättningar för att fatta ett informerat politiskt beslut. Genom att följa studiecirklarna inför valet 2022 vill vi kartlägga upplevda hinder och utvärdera möjligheten att överkomma dessa hinder med den här typen av insatser.

Den normativa delen av projektet problematiserar den utbredda uppfattningen att det är demokratiskt oproblematiskt att exkluderar personer som saknar förmåga att delta. Vi tar vår utgångspunkt i idéen att demokratin realiserar idéen om lika hänsyn för allas intressen genom att respektera alla som politiska aktörer och anpassar den till att kunna hantera en situation där människor har markant olika förmågor. Med utgångspunkt i den anpassade idéen om lika hänsyn och respekt tillsammans med insikter från den empiriska studien om möjligheten att delta för personer med intellektuella funktionsnedsättningar under både existerande och mer gynnsamma förutsättningar omprövar vi relationen mellan förmåga och demokratisk inkludering.

Under föredraget kommer vi att tala om vad det demokratiska idealet om lika möjligheter kräver i relation till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi kommer också att dela med oss av några lärdomar vi fått av att studera studiecirklar som anordnades av Studieförbundet vuxenskolan inför valet 2022.

19 september

Osnygga obildbara sinnesslöa –
Vardagsliv och kategorisering på Vipeholms sjukhus 1935–63

Kristina Engwall, docent, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet

Vipeholms sjukhus var Sveriges största institution för barn, kvinnor och män som ansågs vara ”obildbara sinnesslöa” med stora omvårdnadsbehov. Till Vipeholm skickades personer som tillskrevs diagnosen ”idioti” i kombination med ”svårskötthet” från hela Sverige.

Vipeholm är omskrivet i nutid på grund av det omfattande kariesexperiment som utfördes utan samtycke, de höga dödstalen 1941-43, de hjärnor som utan samtycke skickades för obduktion och den gemensamma graven för avlidna. Det är lätt att förfasas. Utan att förringa det låga människovärde som de intagna tillskrevs och den kränkande behandling de kunde utsättas för krävs också kunskap om hur ”sinnesslövård” bedrevs i allmänhet – på vilka sätt var Vipeholm unikt?

Sjukhuschefen Hugo Fröderberg skapade sitt eget kategoriseringssystem med grupperna 0-6 inom kategorin ”obildbara sinnesslöa”. Enbart de högre grupperna tillskrevs möjligheter till utveckling. Det stora hoppet sattes till sysselsättningsterapin. Med åren kunde allt fler sysselsättas, men en stor andel fick anteckningen ”kan ej sysselsättas” i sin journal. Likaså fanns en lekskola på barnavdelningen, men bara ett fåtal barn deltog i verksamheten. Bristen på aktiviteter och stimulans i kombination med oro, självskadebeteende och ångest samt många personer på liten yta resulterade i en miljö som skapade irritation, oro och våldsamhet.

I föredraget diskuterar Kristina Fröderbergs kategorisering av de intagna och hur det påverkade verksamheten och vardagslivet på Vipeholm

19 oktober

Tre studier om tidig utveckling av autism: Från hur spädbarn svarar på kommunikativa signaler till hur små barn använder språk

Maja Rudling, postdoktor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

När vi kommunicerar med andra använder vi en rad olika förmågor för att underlätta själva kommunikationsöverföringen - till exempel att reagera på andras kommunikativa signaler, skapa ögonkontakt, och att anpassa sitt språk efter den aktuella sociala situationen. Annorlunda användning av denna typ av kommunikationsunderlättande förmågor har föreslagits vara en del av utvecklingen av autism. Jag kommer presentera tre studier som handlar om olika aspekter av kommunikationsunderlättande förmågor i relation till autism, ge en inblick i hur komplex små barns sociala värld är, och prata om hur vi kan behöva se bortom den sociala förmågan om vi ska förstå hur tidig autism utvecklas.

6 november

Vitalis – en långtidsuppföljning av interventioner med syfte att stödja långtidssjuka personer tillbaka till arbete/studier. Resultat på arbetsåtergång, hälsoutfall och kostnadseffektivitet

Ingrid Anderzen, docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Magnus Helgesson, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Vitalis genomfördes under åren 2010-2012 som ett interventions- och samverkansprojekt för återgång i arbete och hälsorelaterade utfall. Projektet riktade sig till långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa och/eller smärtproblematik. Deltagarna randomiserades in i tre olika grupper (två grupper som fick ta del av endera en TEAM- eller ACT-behandling/intervention samt en grupp som fick sedvanlig vård). Interventionerna visade efter 1-års uppföljningen gynnsamma effekter på hälsa och återgång i arbete. Nu redovisas resultat både på hälsa och arbetsåtergång från en uppföljning på upp till 10-år. En hälsoekonomisk analys har även genomförts på den ursprungliga studien och som visar att interventionen är lönsam ur ett samhällsperspektiv.

7 december

Vad är fibromyalgi? Kan kognitiv beteende terapi hjälpa? Finns biologiska markörer? en distriktläkare och doktorands reflektioner

Bo Karlsson, specialist i allmänmedicin och doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom karaktäriserat av utbredd smärta och minst 11 av 18 ömmande punkter vid tryck, ”tender points", på definierade ställen på kroppen. American Collage of Rheumatology etablerade dessa diagnostiska kriterier för fibromyalgi år 1990 (ACR 1990 kriterier) som möjliggjorde forskning kring detta specifika smärtsyndrom. Patienter med fibromyalgi har också en mängd andra symtom och sjukdomar. Samsjuklighet med sömnstörningar, kronisk trötthet/ utmattning, depression, kognitiva problem, magtarmproblem, huvudvärk med flera symtom gör att livskvaliteten blir låg.

Detta frustrerade mig som ung distriktsläkare och gör det fortfarande. Patienter med kronisk värk och/ eller fibromyalgi är vanliga i primärvården och det är ofta svårt att hitta behandlingsstrategier som hjälper. Vanliga värktabletter hjälper inte och ofta får patienterna biverkningar av dessa utan att få lindring, de återkommer också ofta efter rehabilitering med en kort period av lindring innan de försämras på nytt.

Inflammation, stress, symtom efter genomgången infektion, upprepade ensidiga belastningar, och störningar i olika hormonsystem är några förklaringar som lyfts fram till detta mångfacetterade syndrom.

Hur kan vi i vården hjälpa dessa patienter?

Jag var med och startade en studie för drygt 20 år sedan där 48 kvinnor med fibromyalgisyndrom behandlades med kognitiv beteendeterapi enligt ett protokoll riktat mot smärta och stress.

Vilka effekter gav denna psykologiska behandling?

• Stress, trötthet och depression minskade påtagligt.
• Smärtan minskade inte men förmågan att hantera smärtan förbättrades med nya sätt att förhålla sig till smärtan, nya copingstrategier.
• två neuropeptider som vi visste var associerade med smärta och stress, substans P och neuropeptid Y minskade i blodprover.

Traumatiska barndomsupplevelser är vanliga hos patienter med fibromyalgisyndrom och deltagarna fick svara på en enkät om sina egna upplevelser. Vi kunde se att associationen mellan utmattning och traumatiska barndomsupplevelser reducerades efter genomgången behandling.

3 februari

Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Emma Laurin, filosofie doktor och lektor i utbildningssociologi vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt i antal under 2000-talet. De allt vanligare men alltjämt kontroversiella diagnoserna är inte bara av betydelse för de diagnostiserade själva utan hanteras och debatteras i många delar av samhället. Inte minst har de kommit att spela roll i familjen och i skolan. Under föredraget berättar Emma Laurin om en studie av mödrars utbildningsstrategier för sina barn, bland mödrar till barn med autism och ADHD. Studien ingår i Laurins avhandling Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm (2021). Mödrarna i studien erfor att de, som mödrar, bar ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång. De hamnade ofta i en strid med sina barns skolor om hur barnen borde förstås, ansvar, resurser och skuld. I denna strid var barnens diagnoser men också mödrarnas sociala, kulturella och ekonomiska kapital av central betydelse.

6 april

Serotonin, dopamin och social ångest

Olof Hjort, filosofie doktor och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Serotonin, dopamin och social ångest. Vilken roll spelar serotonin och dopamin vid social ångest? Hur används de vid behandling av social ångest och hur stor roll spelar förväntanseffekter för framgångsrik farmakologisk behandling?

25 april

I mötet med sårbarheten – om vardagsinteraktionener mellan boende och personal med särskild service

Richard Gäddman Johansson, postdoktor i sociologi med inriktning mot arbetsliv och social välfärd, Akademin för hälsa, vård och välfärd, avdelningen för sociologi, Mälardalens universitet

Termen ”sårbarhet” är knepig att förstå sig på. Ibland ter den sig enkel och konkret att handskas med. Dess allmänna och igenkännbara innebörd kan tyckas applicerbar på både den ena, den andra och det tredje. Andra gånger uppfattas termen som mer komplex och abstrakt till sitt väsen med djupgående filosofiska och existentiella undertoner. Inte helt ovanligt är heller att termen väcker någon grad av avsmak eller uppfattas som någonting icke-åtråvärt. Att dess mer personbundna innebörd – betydelsen av att vara eller att uppfattas som sårbar – betraktas i det närmaste som ett skällsord. I detta avseende kan sårbarheten ses som en starkt normativ term men också som en uppenbart politisk sådan. Detta eftersom vårt samhälle, det svenska välfärdssamhället, har en uttryckt målsättning om att söka hjälpa, stötta, ta hand om och beskydda dem bland oss som vi anser vara mest sårbara och därmed till synes särskilt utsatta för risk att fara illa. Syftet med mitt avhandlingsprojekt var att ge mig i kast med denna ”knepighet” i strävan efter att utveckla vår sociologiska förståelse för hur sårbarhet kommer till uttryck och hanteras i social interaktion. Projektet genomfördes med utgångspunkt i det vardagliga stöd-, service- och omsorgsarbete som utspelar sig mellan boende och personal vid bostäder med särskild service. I detta föredrag kommer jag att berätta om denna forskning och lyfta några av de praktiknära och socialpolitiska frågor som kommit att aktualiseras genom densamma.

Syftet med mitt avhandlingsprojekt var att utveckla vår sociologiska förståelse för hur sårbarhet kommer till uttryck och hanteras i social interaktion. Projektet genomfördes med utgångspunkt i det vardagliga stöd-, service- och omsorgsarbete som utspelar sig mellan boende och personal vid bostäder med särskild service. I detta föredrag kommer jag att berätta om denna forskning och lyfta några av de praktiknära och socialpolitiska frågor som kommit att aktualiseras genom densamma.

Termen ”sårbarhet” är knepig att förstå sig på. Ibland ter den sig enkel och konkret att handskas med. Dess allmänna och igenkännbara innebörd kan tyckas applicerbar på både den ena, den andra och det tredje. Andra gånger uppfattas termen som mer komplex och abstrakt till sitt väsen med djupgående filosofiska och existentiella undertoner. Inte helt ovanligt är heller att termen väcker någon grad av avsmak eller uppfattas som någonting icke-åtråvärt. Att dess mer personbundna innebörd – betydelsen av att vara eller att uppfattas som sårbar – betraktas i det närmaste som ett skällsord. I detta avseende kan sårbarheten ses som en starkt normativ term men också som en uppenbart politisk sådan. Detta eftersom vårt samhälle, det svenska välfärdssamhället, har en uttryckt målsättning om att söka hjälpa, stötta, ta hand om och beskydda dem bland oss som vi anser vara mest sårbara och därmed till synes särskilt utsatta för risk att fara illa.

10 maj

Dual–task–testning för tidig upptäck av demenssjukdom

Hanna Bozkurt Åhman medicine doktor, legitimerad fysioterapeut, FoU Regional utvecklingsledare Region Uppsala

Förmågan att utföra två uppgifter samtidigt, dual-tasking, har visat sig vara nedsatt vid demenssjukdom och vid lindrigare former av kognitiv nedsättning. Dual-task-testning har därför föreslagits ha potential att utvecklas till ett användbart verktyg vid minnesutredningar. I Hanna Bozkurt Åhmans avhandlingsarbete undersöks en typ av dual-task-test och möjligheterna att med testresultaten upptäcka demenssjukdom i ett tidigt skede.

15 september

Bristande känsloreglering och ätstörningar

Martina Isaksson, fil. dr, vid Institutionen för Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet Leg. Psykolog vid affektiva enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Region Uppsala

En undersökning av över- och underreglering av känslor vid olika typer av ätstörningar, samt en fördjupning av hur överdriven självkontroll vid anorexia kan förstås och behandlas

I sitt föredrag kommer Martina att berätta om sin forskning som handlar om olika sätt att reglera känslor som förekommer vid olika typer av ätstörningsdiagnoser. Det handlar också om hur vår personlighetsstil påverkar vårt sätt att reglera känslor. Under föredraget kommer särskilt fokus att läggas på en känsloregleringsstil som kännetecknas av överdriven självkontroll och hur denna är mer vanligt förekommande vid anorexia än annan ätstörningsproblematik. Föredraget kommer också att handla om en forskningsstudie där man utvärderat en behandling för personer med anorexia (Radikalt öppen dialektisk beteendeterapi; RO-DBT), som riktar sig specifikt mot överdriven och ohjälpsam självkontroll. Martina är även kliniskt verksam psykolog, och kommer komplettera informationen om sin forskning med kliniskt relevanta erfarenheter

19 oktober

Vardagsvetenskap – ett sätt att förstå sin sjukdom bättre

Sara Riggare, fil. dr, vid Hälsovetenskap och e-hälsa, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

Sara Riggare kallar sig patientforskare, vilket innebär att hon aktivt och öppet använder sina egna patienterfarenheter i sin egen forskning. I detta föredrag kommer Sara att berätta om sin doktorsavhandling om “personal science”, ett relativt nytt begrepp som på svenska kan översättas till vardagsvetenskap. Det är ett sätt att strukturerat använda sina egna observationer om sin egen hälsa för att besvara sina egna frågor och funderingar. Sara har själv till exempel använt vardagsvetenskap för att förbättra effekten hon får av sina parkinsonmediciner genom att göra strukturerade observationer och diskutera resultaten med sin neurolog.

I avhandlingen har Sara undersökt om metoderna som används i vardagsvetenskap kan vara användbara för personer med Parkinson. Detta gjorde hon genom att testa själv och även fråga andra personer med Parkinson om deras situation. Den viktigaste slutsatsen från avhandlingen är att vardagsvetenskap kan användas för att bättre förstå sin sjukdom och förbättra sin behandling, både på egen hand och med stöd från vårdpersonal.

15 november

Vad är en bra utbildning för barn med autism i förskola och skola?

Ingrid I Olsson, fil. dr och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

I sitt föredrag kommer Ingrid att redovisa resultatet av en studie som hon har medverkat i som grundar sig på den ökade forskningen om undervisning av barn med autism. Studien svarar på frågorna: Vilken kunskap ger den uppmärksammade forskningen om autism? Vilken kunskap om autism blir inte uppmärksammad?

I föredraget belyses hur forskningen kan användas för att utveckla mer inkluderande undervisning. Ingrid kommer att berätta om en ny modell: ”the Inclusion Education Model” och hur denna kan användas för att förstå hur forskning kan bidra till ökad inkludering. I föredraget ges exempel på vad forskningen visar, varvat med erfarenheter från förskolor och skolor.

4 Februari

Hur utvecklas talspråk och kommunikativa färdigheter hos barn med hörselnedsättning?

Ulrika Löfkvist, Medicine doktor, universitetslektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Det är många olika faktorer som påverkar talspråksutveckling hos barn som förvärvar eller föds med en hörselnedsättning i tidiga barndomen. Ålder när man upptäcker och diagnosticerar barnets hörselnedsättning tillsammans med åldern när hen får hörapparater och familjen får familjecentrerade insatser har visat sig spela en stor roll för gynnsam utveckling. Typ och grad av språkstimulans i hemmet, hörselmiljö, socioekonomisk bakgrund i familjen och orsaken till ett barns hörselnedsättning är andra kända faktorer som påverkar barnets utveckling.

26 mars

Tid – om tidsuppfattning hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med funktionsnedsättning och hur man kan förbättra tidshanteringen i vardagen.

Gunnel Janeslätt, Leg arbetsterapeut och medicine doktor, Centrum för klinisk forskning i Dalarna (CKF); Associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet

Föredraget kommer presentera aktuell kunskap om tidens betydelse för barn, ungdomar, vuxna och äldre med funktionsnedsättning och om vilka konsekvenser det kan få när tidshanteringen brister. Idag finns utvärderade kartläggningsinstrument som kan användas för att identifiera nivå av tidsuppfattning och vägleda när intervention ska designas. Det finns metoder som kan förbättra tidshanteringen i vardagen och därmed vardagsfungerande men hur kan implementering initieras?

20 april

Kommunikationsinsatser för personer med Rett syndrom - Hur kan pekprat, partnerstrategier och ögonstyrd dator underlätta symbolkommunikation och visuell uppmärksamhet?

Helena Wandin, filosofie doktor, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Leg. logoped, Nationellt center för Rett syndrom & närliggande diagnoser

Personer med Rett syndrom behöver omfattande stöd för att kunna delta aktivt i samtal och utveckla sin kommunikation. För ytterst få är tal eller teckenkommunikation möjliga uttryckssätt. Bildsymboler kan ge möjlighet att utveckla och uttrycka språk. Många med Rett syndrom behöver dock alternativa sätt att peka på dessa bildsymboler, exempelvis med hjälp av ögonstyrd dator. I min avhandling undersöktes vilka kommunikationsinsatser som ges av logopeder. Resultatet pekade på ett behov av bedömningsinstrument. Visuell uppmärksamhet är viktigt för att kunna tillägna sig bildsymboler och ett redskap för att bedöma visuell uppmärksamhet utvecklades och prövades. Bland annat detta redskap användes för att utvärdera en insats med syfte att introducera bildsymbolkommunikation till tre personer med Rett syndrom. I föredraget presenteras och diskuteras resultaten.

19 maj

Olika bedömningar av psykisk ohälsa - En studie av läkares och Försäkringskassans kategorisering av personer med psykisk ohälsa.

Maricel Knechtel, filosofie doktor, sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna och det verkar ibland som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och Försäkringskassans beslut. Under föredraget berättar Maricel om sin forskning där hon tittat närmare på vad förklaringen till detta kan vara.

8 september

Stödpersoner och ställföreträdare för personer med funktionsnedsättningar - Rättsliga frågor i skärningspunkten mellan tre (oförenliga?) intressen: självbestämmande, skydd och hjälp

Therése Fridström Montoya, biträdande universitetslektor och docent i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet

Therése Fridström Montoya kommer beskriva de olika former av ”personstöd” som finns i svensk rätt och vad som skiljer dessa åt vad gäller syften och funktioner men också om de olika intressen som motiverar de olika funktionerna.

7 oktober

Erfarenheter från verksamheten Ung Intro - En stödmodell för unga med aktivitetsersättning att komma i arbete

Kjerstin Larsson, docent, socialmedicinsk forskning, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Per Brodén, Projektledare och case-manager, Ung Intro, Uppsala kommun

Detta föredrag kommer att presentera verksamheten i Ung Intro. Projektet Ung Intro startade 2018 som svar på att aktiviteterna i ”det förstärkta samarbetet” mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte motsvarade målgruppens behov och önskemål. Tanken var att unga med aktivitetsersättning och funktionsnedsättning genom en förrehabiliterande insats skulle bli redo för arbetsträning och arbetsförmågebedömning på Arbetsförmedlingen. Sommaren 2021 implementerades Ung Intro. Målgruppen utökades till att omfatta även deltagare med annan ersättning. Med utgångspunkt från skenbart begripliga termer som redo, arbetsförmåga, förrehabilitering och tilltro till den egna förmågan berättas hur en metod med utgångspunkt från Case management och aktuell forskning växt fram under projektperioden. Under föredraget presenteras även resultaten från en utvärdering som genomförts av Ung Intros arbetssätt och samarbete med andra intressenter samt resultatet av enkäter till deltagarna.

9 november

Kommunikation med stöd av samtalsapparat för barn och unga med svår CP. - Hur kan omgivningen underlätta?

Helena Tegler, logoped, medicine doktor, forskare vid centrum för socialt arbete (CESAR), sociologiska institutionen, Uppsala universitet och forskare vid FOUU, Region Uppsala

Även om vi vet att kommunikation med stöd av samtalsapparat kan bidra med ökad delaktighet både i när- och fjärrkontakt (t.ex. sociala medier och sms) är det en stor utmaning och det finns ett antal hindrande faktorer på vägen. Det kan t.ex. vara samtalsspecifika problem, felaktig eller inaktuell vokabulär, bristande teknisk support eller för lite handledning och träning till både omgivande personer och den person som ska använda samtalsapparaten.

Avhandlingen, som presenteras, är uppdelad i två delar och inkluderar fyra delstudier. I första delen undersöktes hur handledning och träning till omgivningen är utformad. I andra delen undersöktes hur kommunikation med stöd av samtalsapparat organiseras på detaljnivå. Syftet var att i detalj beskriva goda exempel. Hur och vad gör lärare, assistenter och klasskamrater när en icke-talande elev kommunicera med stöd av sin samtalsapparat i helklass? Eller, hur och vad gör professionella med god erfarenhet av att lära ut kommunikation med stöd av samtalapparat?

15 december

Vem gör anspråk på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Förskollärares och specialpedagogers samverkan och arbetsfördelning i arbetet med särskilt stöd i förskolan

Petra Gäreskog, filosofie licentiat, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Förskolan riktar sig till alla barn oavsett svårigheter. I arbetet med barn i behov av särskilt stöd samverkar förskollärare med specialpedagoger. Det är dock oklart vilken roll specialpedagoger ska ha i detta arbete och de nämns inte i förskolans styrdokument. Förskolan har ingen lagstadgad rätt till stödfunktioner jämförbart med elevhälsan i skolan och det finns likaså inte lagstadgat krav på tillgång till specialpedagogisk kompetens i förskolan. Detta ger upphov till ett flertal frågor som behandlats i Petras licentiatavhandling: hur ser arbetsfördelningen ut mellan yrkesgrupperna, förskollärare och specialpedagoger, när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilken yrkesgrupp gör anspråk på jurisdiktion, det vill säga kontrollerar området, gällande olika aspekter av detta arbete? Hur ser gränsdragningen mellan yrkesgrupperna ut när det gäller ansvar och tolkningsföreträde över hur barns svårigheter ska tolkas och behandlas? Vilken roll har specialpedagogen i förskolan? Under föredraget berättar Petra om sin forskning där hon tittat närmare på dessa frågor.

4 februari

Hur kan insatser till barn med Downs syndrom förbättras?

Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi på Akademiska barnsjukhuset, medicine doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

Autism och ADHD är vanligt förekommande hos barn med Downs syndrom. De flesta barn med Downs syndrom har intellektuell funktionsnedsättning där svårighetsgraden kan öka i tonåren. Även äldre barn och tonåringar med svår till grav intellektuell funktionsnedsättning kan ha nytta av individuellt anpassad autismintervention.

5 mars

Svårigheter med kommunikation och motorik hos små barn.

Anna Fäldt, logoped, doktorand, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Kine Johansen, fysioterapeut, medicine doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

En föreläsning om vad barnets rörelse- och kommunikativa förmåga betyder för det lilla barnets generella utvecklingen och vad som händer om det inte funkar.

10 september

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Arv eller miljö?

Niklas Dahl, professor, överläkare, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Najah Khalifa, medicine doktor, överläkare, barn- och ungdomspsykiatri, Region Gävleborg

Olika studier talar för att merparten av neuropsykiatriska tillstånd beror på en samverkan mellan miljöfaktorer och biologiskt arv (gener). De genetiska faktorerna är många och för olika kliniska diagnoser kan genetiska faktorer överlappa. Även miljöfaktorer såsom etnisk bakgrund, sociala faktorer och erfarenheter bidrar till symtombilden. Genetiska faktorer, hur de ärvs och verkar för uppkomst av neuropsykiatriska funktionshinder, kommer att exemplifieras vid bl.a. autismspektrumtillstånd och Tourette syndrom.

11 november

ADHD hos barn – Hur kan vi förstå betydelsen av temperament vid ADHD?

Matilda Frick, filosofie doktor, institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Symtombilden vid ADHD påverkas av en rad olika faktorer. Kognitiva funktioner som till exempel arbetsminne och impulskontroll spelar en viktig roll, men också mer personliga egenskaper som temperament påverkar uttrycket vid ADHD. Var går egentligen gränsen mellan personlighet, temperament och diagnosen ADHD? Och vilka temperamentsdrag är en risk för att utveckla diagnosen?

9 december

Ulleråker – från psykiatriskt sjukhus till bostadsrätt.

Hedvig Mårdh, filosofie doktor, forskare vid Centrum för genusvetenskap och konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Cecilia Rodehn, filosofie doktor, forskare, Centrum för genunsvetenskap, Uppsala universitet

Hur minns vi personer som upplevt psykisk ohälsa i det offentliga rummet? Föredraget handlar om ett projekt, finansierat av FORMAS, som syftar till att undersöka hur kulturarvet skapas vid Ulleråker (ett tidigare psykiatriskt sjukhus i Uppsala). I en situation med ökande bostadsbrist omvandlas alltfler gamla psykiatriska sjukhus till bostadsområden. Vid Ulleråker har först en småskalig förändring av bebyggelsen skett där sjukhusområdets utseénde till stor del behållits men dagens snabba urbanisering och bostadsbyggande kommer potentiellt att förändra detta vilket gör att spåren efter sjukhuset kan bli svåra att skönja. En viktig fråga att ställa är därför: Hur minns vi dem och deras berättelser i det nya stadslandskapet? Under föredraget diskuterar vi hur Ulleråkers kulturarv skapas i stadsutvecklingsprocessen utifrån exempel som gatunamn och offentlig konst. Vi presenterar och diskuterar också det teoretiska ramverket för studien: Mad Studies/Galenskapsstudier. Ramverket erbjuder verktyg för att kritiskt diskutera normerande maktordningar i kulturarvets tillblivelse.

15 januari

Modern rehabilitering - en process med många delar. Om betydelsen av rehabiliteringsplaner, teamsamverkan och hur personer blir delaktiga i sin egen rehabilitering.

Jan Lexell, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet föredraget:

Vid en omfattande skada eller sjukdom berörs hela människan och behovet av rehabilitering, på kort och lång sikt, har lyfts fram allt mer inom hälso- och sjukvården. De olika rehabiliteringsåtgärderna är dock inte enbart medicinska utan innefattar även psykologiska, sociala, ekonomiska arbetsinriktade delar. Rehabiliteringsprocessen behöver därför ha ett helhetsperspektiv där olika specialister och yrkeskategorier arbetar tillsammans med den drabbade och dennes anhöriga mot gemensamma mål. I föredraget presenteras kunskap och erfarenhet kring rehabiliteringsprocessen med fokus på skador och sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och perifera nervsystemet, betydelsen av interdisciplinärt teamarbete och hur en modern rehabiliteringsplan kan användas för att befrämja den drabbades egen delaktighet i sin rehabiliteringsprocess. Under föredraget kommer även aspekter av målformulering, mätning och utvärdering inom neurologisk rehabilitering att belysas.

Åhörarkopior från Jan Lexells föredrag

13 februari  

Upptäck ångest! – Betydelsen av tidig upptäckt och behandling av ångest hos barn och ungdomar.

Susanne Olofsdotter, medicine doktor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet samt leg. psykolog, Barn – och ungdomspsykiatri, Region Västmanland

I Sverige har den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat med över 100 % på 10 år. Det finns inget entydigt svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Eftersom hela ungdomsgruppen drabbats av ökningen kan det ha att göra med ungas livsvillkor generellt, t ex ökad individualisering, ökade prestationskrav i skolan och exponering för budskap i media om hur unga ska vara, leva och se ut.

Ångest är ett av de vanligaste psykiska problemen bland unga: var tredje tonåring har någon gång under uppväxten haft påtagliga besvär av ångest. Ångeststörningar är handikappande tillstånd med negativ inverkan på skolresultat, kamrat- och familjerelationer och fritid. Tidig upptäckt och behandling är viktig men majoriteten av barn och ungdomar med ångest uppmärksammas inte och får därmed inte behandling. Under den här presentationen berättar jag om vanliga typer av ångest hos barn och tonåringar, varför det är viktigt med tidig upptäckt och behandling, bidragande orsaker till att ångest missas inom hälso- och sjukvården och slutligen ger jag exempel på metoder som ökar chansen att upptäcka ångest hos unga.

Åhörarkopior från Susannes föredrag

13 mars

Tidig utveckling vid autism – Vilka tecken syns under det första levnadsåret?

Terje Falck-Ytter, leg psykolog och docent vid Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet

Vid denna föreläsning gav psykolog och forskare Terje Falck-Ytter en överblick över vad forskningen säger om tidiga tecken på autism. Vilka tecken syns under det första levnadsåret? Vad är de senaste rönen från detta aktiva forskningsfält? Terje gav dels en allmän beskrivning av läget, men berättade även om resultat från Projekt Småsyskon (www.smasyskon.se), en Svensk studie av tidiga tecken på autism.

4 april

Jämlika levnadsförhållanden? – Utvecklingen av levnadsförhållanden för personer med utvecklingsstörning jämfört med övriga befolkningen de senaste 16 åren

Õie Umb Carlsson, socionom, med.dr. IFV, Forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala Universitet och forskningsledare FoU i Sörmland

Vi lever i en tid där levnadsförhållanden ständigt förändras. Det gäller inte minst för personer med utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar. Det är därför lika viktigt att studera förändringar i levnadsförhållanden för personer med utvecklingsstörning som att söka kunskap om förändringar för övriga befolkningen. Det är nödvändigt om personer med utvecklingsstörning ska få möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra.

Under 2001 genomfördes en studie av levnadsförhållanden för personer med utvecklingsstörning födda 1959-1974 i Uppsala län. Studien visade att personerna hade sämre levnadsförhållanden än övriga befolkningen inom flertalet livsområden. Det har nu gått 16 år sedan studien genomfördes och en uppföljning har gjorts. Anhöriga och personal för 40 personer som deltog i 2001 års studie har svarat på en enkät om boende, arbete/sysselsättning, ekonomi, fritid, familj och sociala kontakter, samhällsdeltagande samt trygghet. Preliminära resultat presenteras och förändringar i levnadsförhållanden jämförs med förändringar hos övriga befolkningen i samma åldersgrupper.

30 januari

Smärta, hälsa och beteende i ett långtidsperspektiv

Christina Emilson, Leg. fysioterapeut, medicine doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset

Smärta i muskler och leder drabbar de flesta individer någon gång i livet. Smärtan klingar oftast av inom några veckor, men en del personer utvecklar kronisk smärta vilket ofta medför ett stort lidande med både fysiska och psykosociala konsekvenser samt en ökad samhällskostnad i form av sjukskrivning och vårdkonsumtion. Trots framsteg inom smärtforskningen finns det ännu inga effektiva metoder för att behandla och förebygga kronisk smärta, vilket är en utmaning både för sjukvården och för samhället. Under de senaste decennierna har intresset ökat för psykosociala faktorer och strategier för hälsofrämjande beteendeförändring inom smärtforskning. Inom primärvården är fysioterapeuten ofta den första som möter individer som söker för smärta och har därför en viktig roll att tidigt fånga upp de som löper risk för långvariga problem och hög vårdkonsumtion. Studier har visat att kunskapen om sambandet mellan beteende, hälsa och sjukdom har ökat bland fysioterapeuter, men ytterligare insatser behövs för att integrera psykosociala metoder för att undersöka och behandla smärta i muskler och leder.

28 februari

Homo juridicus – Den kapabla människan i rätten. Om vem som kan vara aktör i rätten och de konsekvenser som kan följa av att anses sakna de "rätta" egenskaperna eller förmågorna.

Therése Fridström Montoya, socionom, juris doktor i offentlig rätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet

Homo juridicus handlar om en grundläggande fråga, nämligen hur människor förväntas vara som aktörer i rätten. Vem faller innanför respektive utanför den rättsliga ramen – vem anses ha eller inte ha rättshandlingsförmåga, processbehörighet eller ansvarsförmåga?

Ur svaren på dessa frågor kan en människosyn utläsas som kan problematiseras. Att den rättsliga människan förväntas ha vissa egenskaper eller förmågor har konsekvenser. Detta kommer att diskuteras, bland annat i ljuset av grundläggande rättsliga värden som frihet och likabehandling.

22 mars  

Babysimulator – en väg till informerade val för ungdomar i gymnasiesärskolan?

Gunnel Janeslätt, leg. arbetsterapeut, medicine doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet samt forskare vid SUF-kunskapscentrum, Region Uppsala,

Berit Höglund, leg. barnmorska, medicine doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

Lydia Springer, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, SUF-kunskapscentrum, Region Uppsala

Det är sex gånger vanligare att tonåringar med utvecklingsstörning blir gravida och får barn i jämförelse med andra ungdomar. En tonårsgraviditet innebär större risker både för barnet och för den unga mamman. Dessa risker blir särskilt uttalade om tonårsmamman har en utvecklingsstörning.

Det finns kunskap om att personer med utvecklingsstörning som får anpassad information kan ta till sig NY kunskap och nya färdigheter samt ha en förmåga att fatta egna informerade beslut. Men idag saknas det utvärderade och förebyggande metoder, för att ge ungdomar med utvecklingsstörning underlag för informerade beslut om vuxenliv och föräldraskap. En ny metod med detta syfte prövas för närvarande i ett forskningsprojekt med ungdomar på sju gymnasiesärskolor. Metoden innebär att samtalsmaterialet "Barn - Vet jag vad det innebär?” kombineras med att ungdomarna lånar hem babysimulatorn "Real Care Baby" under tre dygn. I denna presentation berättar vi om metoden och om forskningsprojektet.

16 maj

Vad betyder tilltro till egen förmåga vid återgång i arbete efter långtidssjukskrivning eller vid påbörjan av arbete för unga med funktionsnedsättning?

Åsa Andersén, filosofie doktor vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap

Åren 2010 till 2016 ökade antalet sjukskrivningar med 80 % i Sverige. Framförallt är det den psykiska ohälsan som ökat vilket medfört att denna nu utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning, följt av muskuloskeletal ohälsa. Kvinnor är i genomsnitt sjukskrivna oftare och under längre perioder jämfört med män. De senaste 15 åren har även andelen unga i åldern 19-29 år med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning från Försäkringskassan ökat. Fler män än kvinnor beviljas aktivitetsersättning. De främsta orsakerna till att beviljas aktivitetsersättning är psykisk ohälsa och beteendestörning. Dessa unga har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än övriga unga, samtidigt är kunskapen kring vilka insatser som kan bidra till att öka målgruppens möjligheter till etablering på arbetsmarknaden begränsad. På samma sätt som arbetslöshet i unga år är associerat med en negativ hälsoutveckling och ökad risk för framtida sjukskrivning kan långa sjukskrivningar medföra negativa effekter på hälsan med förlängd sjukskrivning och försvårad möjlighet att återgå i arbete som följd. Även en individs self-efficacy kan påverkas negativt av långvarig sjukskrivning. Self-efficacy beskrivs som en individs tilltro till sin egen förmåga att klara en specifik uppgift eller besvärlig situation. Self-efficacy grundar sig i känslor, motivation och hälsotillstånd och har inflytande över vad människor kan göra. Forskning har visat att en individs self-efficacy har betydelse för möjligheten att återgå i/påbörja arbete efter sjukskrivning. Under presentationen går vi igenom vilken betydelse self-efficacy har för återgång i/påbörjan av arbete eller studier efter sjukskrivning samt hur self-efficacy kan stärkas hos individer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.

19 september  

Upptäck ångest! – Betydelsen av tidig upptäckt och behandling av ångest hos barn och ungdomar.

Susanne Olofsdotter, medicine doktor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet samt leg. psykolog, Barn – och ungdomspsykiatri, Region Västmanland

I Sverige har den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat med över 100 % på 10 år. Det finns inget entydigt svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Eftersom hela ungdomsgruppen drabbats av ökningen kan det ha att göra med ungas livsvillkor generellt, t ex ökad individualisering, ökade prestationskrav i skolan och exponering för budskap i media om hur unga ska vara, leva och se ut.

Ångest är ett av de vanligaste psykiska problemen bland unga: var tredje tonåring har någon gång under uppväxten haft påtagliga besvär av ångest. Ångeststörningar är handikappande tillstånd med negativ inverkan på skolresultat, kamrat- och familjerelationer och fritid. Tidig upptäckt och behandling är viktig men majoriteten av barn och ungdomar med ångest uppmärksammas inte och får därmed inte behandling. Under den här presentationen berättar jag om vanliga typer av ångest hos barn och tonåringar, varför det är viktigt med tidig upptäckt och behandling, bidragande orsaker till att ångest missas inom hälso- och sjukvården och slutligen ger jag exempel på metoder som ökar chansen att upptäcka ångest hos unga.

3 oktober

Psykiatrisk tvångsvård eller tvångsvård för alla? – Den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv

Moa Kindström Dahlin, juris doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet

Idag anses psykiskt sjuka individer ha samma rätt till självbestämmande som alla andra. Ändå accepteras tvångsvård inom psykiatrin med hänvisning till patientens eget bästa och i viss mån också till behovet av samhällsskydd. Den rättsliga regleringen av tvångsvård inom psykiatrin saknar motsvarighet inom kroppsvården (exempelvis cancervården och demensvården). Den psykiatriska tvångsvården kan enbart användas när en person har en ”allvarlig psykisk störning”. Särbehandlingen motiveras mot bakgrund av föreställningar om dels psykiskt sjuka människors beslutsförmåga, dels risken för att dessa människor begår allvarliga brott. Dessa föreställningar kan dock ifrågasättas. I föredraget problematiseras den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv.

Hon har även lämnat två litteraturtips:

Kindström Dahlin m.fl. Juridiken måste gå ihop - Domares tillämpning av offentligrättsliga principer vid muntliga förhandlingar i psykiatrimål, Nordisk socialrättslig tidskrift, nr 15-16, 2017

Eriksson m.fl. Att visa upp en patient - utsagor och bedömningar vid beslut om tvångsvård, Retfaerd nr 3-4, 2017

15 november

Att underlätta samspel mellan barn med flerfunktionsnedsättning och deras jämnåriga i skolan.

Helena Wandin, doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Barn med flerfunktionsnedsättning rapporteras ha få kontakter med jämnåriga. Kunskapen om området är också mycket sparsam. Under föredraget presenteras en sammanfattning av befintlig forskning liksom erfarenheter, bl.a. från projektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning - samspel och social inkludering”. I projektrapporten beskrivs hur en klass med elever med flerfunktionsnedsättning arbetat för att skapa tillfällen till möten med barn från skolans förskoleklasser. En av slutsatserna från projektet var att det kan underlätta om aktiviteten utformats så att kontakt mellan eleverna ingår i aktiviteten.

11 december

Modern rehabilitering, en process med många delar – Om betydelsen av rehabiliteringsplaner, teamsamverkan och hur personer blir delaktiga i sin egen rehabilitering.

Jan Lexell, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet hålla föredraget

Vid en omfattande skada eller sjukdom berörs hela människan och behovet av rehabilitering, på kort och lång sikt, har lyfts fram allt mer inom hälso- och sjukvården. De olika rehabiliteringsåtgärderna är dock inte enbart medicinska utan innefattar även psykologiska, sociala, ekonomiska arbetsinriktade delar. Rehabiliteringsprocessen behöver därför ha ett helhetsperspektiv där olika specialister och yrkeskategorier arbetar tillsammans med den drabbade och dennes anhöriga mot gemensamma mål.

I föredraget presenteras kunskap och erfarenhet kring rehabiliteringsprocessen med fokus på skador och sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och perifera nervsystemet, betydelsen av interdisciplinärt teamarbete och hur en modern rehabiliteringsplan kan användas för att befrämja den drabbades egen delaktighet i sin rehabiliteringsprocess. Under föredraget kommer även aspekter av målformulering, mätning och utvärdering inom neurologisk rehabilitering att belysas.

26 Januari

Vårt fantastiska hörselsinne – Hörselskador, buller (vår tids stora gissel) och utvecklingen av olika behandlingsmöjligheter såsom cochleaimplantat och andra hörselimplantat

Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet

I vårt inneröra finns bara 15 000 sinnesceller kopplade till hörselnerven. De för in ljuden till vår hjärna. Detta hemlighetsfulla organ beläget djupt i benet har förunderliga egenskaper som ger oss hörsel. I denna föreläsning berättas om detta vackra men känsliga organ och hur man under senare år kunnat återställa mycket av dess funktion genom bl.a. Cochleaimplantat. Hur fungerar det? Hur ser utvecklingen ut? Dessutom om andra typer av Hörselimplantat och rehabilitering samt om aktuell forskning kring stamceller och innerörats viktiga hårceller.

Helge Rask-Andersens presentation:

Del 1 Vårt fantastiska hörselsinne

Del 2 Cochleaimplantat

28 februari

Kommunikationsstöd för personer med Rett syndrom eller personer med andra omfattande flerfunktiosnedsättningar

Helena Wandin, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt leg. logoped, Nationellt center för Rett syndrom, Region Jämtland Härjedalen

Presentation av några kommunikationsinsatser. Hur fungerar de? Personer med Rett syndrom har svårt att styra motoriken och att kommunicera. Deras kommunikation, utveckling av alternativa kommunikationssätt och deras möjlighet till inlärning blir beroende av hur personer i omgivningen agerar. I föredraget presenteras några partnerstrategier som har stöd i forskningen; att ha en responsiv kommunikationsstil och att ge tillgång till kommunikationshjälpmedel. Aided language modeling är en strategi där samspelspartnern själv använder kommunikationshjälpmedel som stöd till talet. I föredraget beskrivs hur aided language modeling använts tillsammans med personer med Rett syndrom.

Publiken inbjuds till diskussion om hur dessa strategier används, eller skulle kunna användas, för fler grupper med stora motoriska och kommunikativa svårigheter för att ge bästa möjliga förutsättningar för inlärning.

Helena Wandins presentation

30 mars

Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom

Kjerstin Larsson, filosofie doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt socionom, verksamhetsområde Paramedicin, Akademiska sjukhuset

En studie om patienters erfarenheter av stress, strategier och behov av stöd.

I Sverige insjuknar årligen ca 1500 personer i någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohn's sjukdom (ca 500 personer/år) och ulcerös kolit (ca 1000 personer/år). Det första insjuknandet sker ofta i åldrarna 20 - 30 år. Föredraget beskriver resultatet av intervjuer med 15 personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Intervjuerna handlade om vilka situationer som uppfattas som stressande i relation till sjukdomen, vilka strategier som används för att hantera denna stress samt vilken form av stöd som önskas och när i sjukdomsprocessen stödet är viktigast.

Kjerstin Larssons presentation

18 maj

LSS och assistansersättningen – har lagens målsättningen med delaktighet uppfyllts?

Heléne W von Granitz, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt analytiker på Försäkringskassan

En undersökning av brukargruppers aktiviteter med stöd av personlig assistans. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, UNCRPD, syftar att främja, skydda och säkerställa friheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personlig assistans för att främja full delaktighet omnämns som en särskild rättighet i konventionens artikel 19.

I en studie från 2016 har vi undersökt hur artikel 19 i UNCRPD främjas genom personlig assistans i Sverige. Data från en enkät till samtliga personer som hade assistansersättning 2010 ligger till grund för studien. I studien har en faktoranalys över olika kategorier av självrapporterade aktiviteter gjorts och studerats utifrån ålder, kön och personkretsar. Faktoranalysen resulterade i tre grupper (index) som representerar olika typer av aktiviteter; Hälsa och omsorg, Hemliv, fritid och social interaktion och daglig sysselsättning, varav aktiviteter för hälsa och omsorg dominerar och daglig sysselsättning framstår marginell för vuxna. Vid jämförelser mellan grupper framträdde signifikanta statistiska skillnader mellan barn och vuxna, över kön och personkretsar.

Studiens resultat påvisar att genomförandet av personlig assistans har glidit från intentioner av delaktighet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)och tycks visa att LSS är en verksamhet som främjar vårdande insatser snarare än att verka för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Den ojämlika tillgången till aktiviteter som främjar delaktighet över ålder, kön och personkrets indikerar också skilda förutsättningar mellan olika grupper för att nå delaktighet.

Heléne W v Granitz presentation

12 september

Uppmärksamhet på ögon och ansikten – hur hänger det samman med autism och social ångest?

Johan Lundin Kleberg, doktorand, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Andras ansikten är en av våra viktigaste källor till kunskap om andra och omvärlden. Men ansikten kan också kännas som ett hot, till exempel när andra ser arga ut och tittar rakt mot oss. Vi vet att de flesta människor behöver mindre än en halv sekund för att hjärnan ska lägga märke till ett ansikte i omgivningen. Ungefär lika snabbt kan hjärnan skilja ut olika känslomässiga intryck och lägga märke till om ögonen är riktade rakt fram eller åt sidan.

Människor med autismspektrumtillstånd eller social ångest (social fobi) brukar uppmärksamma ansikten på annorlunda sätt än personer utan något av de tillstånden. Det är möjligt att uppmärksamhetssvårigheter bidrar till problem som dessa människor har i vardagen. Vid Uppsala barn- och babylab använder vi ögonrörelsemätning för att förstå snabba skiften i uppmärksamhet mot andras ögon och ansikten. Jag kommer att berätta om hur jag och mina kolleger undersöker uppmärksamhet på ansikten hos personer med autismspektrumtillstånd och social ångest, och hur de studierna kan hjälpa oss att förstå båda tillstånden och förbättra behandlingar för social ångest.

11 oktober

Vilket stöd hjälper kvinnor med långtidssjukskrivning, på grund av psykisk ohälsa, stress eller smärta, tillbaka till arbete? – Resultat från ett forskningsprogram som studerat två modeller för att stödja kvinnor tillbaka till arbete.

Ingrid Anderzén, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet föredraget:

Vitalisprojektet var ett av fyra större "kvinnoprojekt" som initierades 2009 av regeringen i syfte att minska sjukfrånvaron och underlätta arbetsåtergången hos långtidssjukskrivna kvinnor. Projektet var ett samverkansprojekt som omfattat samarbete mellan Försäkringskassan (LFC Uppsala), Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen, Landstinget Uppsala län och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Projektet riktade sig till kvinnor som riskerade att bli utförsäkrade ur sjukförsäkringen och vars sjukfrånvaro beror på psykisk ohälsa, stress eller smärta. Omkring 1100 kvinnor utförsäkrades (från sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning) under tidsperioden juni 2010 till juli 2011. Av dessa bedömdes ca 800 personer uppfylla inklusionskriterierna för projektet. Under 2010-2012 inkluderades i Uppsala län över 300 personer som under lång tid varit borta från arbete på grund av psykisk ohälsa och/eller smärta. Den genomsnittliga sjukfrånvaron var över sju år.

Projektet har testat två olika typer av interventioner: multidisciplinär teambedömning och ACT respektive enbart psykologisk behandling med ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Projektet var upplagt som en randomiserad kontrollerad studie, vilket ökat möjligheterna att vetenskapligt utvärdera om interventionerna har avsedd effekt. Målet är att ta få fram kunskap och utveckla arbetsmetoder för stöd i samband med återgång till arbetsmarknaden för kvinnor med komplex problembild.

Ingrid Anderzens presentation

14 november

Hur bemöts föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter av socialtjänsten i ärenden där det föreligger vräkningsrisk?

Stina Fernqvist, filosofie doktor, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Denna presentation utgår från en studie som belyser vräkningsrisk bland barnfamiljer, med särskilt fokus på familjer där föräldrarna har eller misstänks ha kognitiva svårigheter. Här diskuteras de specifika situationer som kan uppstå i mötet med dessa klienter men också möjliga utrymmen för förändring och samverkan med denna klientgrupps behov i åtanke.

Stina Fernqvist presentation

30 november

Livskvalitet, strategier och stödets betydelse vid ALS – Erfarenheter från patienter och anhöriga.

Birgitta Jakobsson Larsson, medicine doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom där de motoriska nervceller som reglerar den viljestyrda muskulaturen av oklar anledning dör. Detta leder till att den sjuke successivt utvecklar en muskelsvaghet och så småningom blir beroende av andra för att klara sin vardag samt ett förändrat socialt liv. Sjukdomen påverkar även familjen, och anhöriga deltar ofta aktivt i vården av den sjuke och ägnar många timmar varje dag för att hjälpa den sjuke. Jag har i mitt arbete som sjuksköterska/koordinator i MNS-teamet förundrats över att både patienter och anhöriga, trots den svåra situationen, kan vara så positiva och glada och ta tillvara på livet. Utifrån detta så startade vi en studie med syfte att studera livskvalitet, coping samt emotionella besvär hos nydiagnostiserade ALS patienter och följa dem över tid. Ett ytterligare syfte var att undersöka anhörigas upplevelse av vården för den sjuke samt stödet till dem själva under sjukdomstiden.

Birgitta Jakobsson Larssons presentation

11 februari

Att få och få behålla LSS-insatser – Rättssäkerhet vid handläggning av LSS under föregående mandatperiod (2010-2014)

Barbro Lewin, medicine doktor, forskare (fram till pensioneringen), Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Den starka rättighetslagen LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har funnits i över 20 år. För många personer med omfattande funktionsnedsättningar innebär lagen en möjlighet att kunna leva som andra medborgare efter sina önskemål och förutsättningar. Det förutsätter att LSS tillämpas som riksdagspolitikerna tänkte sig. Funktionshinderrörelsen har i många år kritiserat Uppsala kommun för brister i myndighetsutövningen. I detta projekt studeras rättssäkerheten vid handläggningen av LSS under föregående mandatperiod (2010-2014). Preliminära resultat visar på uppenbara problem. Sådan kunskap kan användas i funktionshinderrörelsens idépolitiska arbete men också för att stärka egenmakten hos enskilda personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.

Åhörarkopior till Barbro Lewins föredrag

10 mars

Funktionshinder och aktivt medborgarskap i ett europeiskt perspektiv

Rafael Lindqvist, professor i sociologi, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet

Föredraget handlar om hur välfärdssystemens stödinsatser i form av ekonomiska bidrag och social service utformats i nio europeiska länder och hur sådana insatser bidrar till eller försvårar möjligheten till ett aktivt medborgarskap för personer med funktionsnedsättning. De utmaningar som olika välfärdssystem står inför berörs också under föreläsningen.

Åhörarkopior från Rafael Lindqvists föredrag

7 april

Hur har forskning om funktionshinder och praktisk verksamhet samverkat förr och nu? – Vilken betydelse har det för forskning, praktik och brukare?

Bo Lerman, psykolog, samordnare vid enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län

Mårten Söder, professor emeritus, Sociologiska institutionen Vid Uppsala universitet

Två personliga perspektiv med reflektioner kring betydelsen av mötet mellan forskning och praktik.

12 maj

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede, att vara fysiskt aktiva

Ylva Cedervall, medicine doktor, associerad forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet. Sjukgymnast vid Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Minnet och andra tänkande funktioner drabbas vid Alzheimers sjukdom, vilket är bekant för många. Något som inte är lika känt är att även förmågan att gå och motionera påverkas negativt redan tidigt i sjukdomsförloppet. Föredraget belyser olika hinder mot att vara aktiv, men också hur fysisk aktivitet kan vara ett medel för bättre kroppslig och mental hälsa för personer med Alzheimers sjukdom.

Åhörarkopior från Ylva Cedervalls föredrag

8 september

Tonårsflickor med både depression och ADHD. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka och hjälpa?

Karin Sonnby, medicine doktor, överläkare på BUP och verksam vid Centrum för klinisk forskning i Landstinget Västmanland/ Uppsala universitet

Samtidiga symtom på depression och ADHD är vanligt, särskilt bland flickor i tonåren. Symtombilden är starkt förknippad med att bli vårdsökande på BUP och också med en ökad risk att ha varit med om sexuella övergrepp. Samtidigt är den stereotypa bilden av hur någon med ADHD är, dominerad av att det är en "bråkig pojke", inte en nedstämd flicka. Detta bidrar troligtvis till att flickor med ADHD har svårare att få diagnos och behandling.

Föredraget berör ovannämnda faktorer, inklusive genetiska könsskillnader, och hur man kan använda en skattningsskala som hjälpmedel för att upptäcka ADHD hos tonåriga patienter på BUP.

13 oktober

Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring - den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension

Hans Goine, fil dr i Hälsovetenskap vid Arbets- och Miljömedicin, Uppsala universitet

Föredraget handlar om förtidspension av unga vuxna. 2003 genomfördes en reform där begreppet förtidspension togs bort. Ingen skulle förtidspensioneras före 30 års ålder. Aktivitetsersättning infördes i stället för förtidspension. Hur fungerar det nya systemet? Hur påverkar situationen som funktionshindrad under skoltiden det framtida behovet av stöd från socialförsäkringen?

Hans Goines presentation

23 november

Att styra en dator med ögonen – nya möjligheter för barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal

Maria Borgestig, leg arbetsterapeut, medicine doktor, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Linköpings Universitet samt Folke Bernadotte regionhabilitering, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Det finns barn som är utan tal och har ett så omfattande rörelsehinder att de har bäst kontroll på sina ögonrörelser av alla kroppsrörelser. Dessa barn är därför helt beroende av assistans för att kommunicera och för att ta del av aktiviteter i vardagen. Att använda blicken kan vara deras enda sätt att kunna styra en dator. Datorer som styrs med ögonen är idag potentiellt tillgängliga som hjälpmedel och tillräckligt säkra för att kunna användas funktionellt i verkliga livet av personer med funktionsnedsättning. Genom att styra en dator med blicken kan barn med omfattande rörelsehinder förses med möjligheter att göra saker på egen hand, kommunicera och utföra aktiviteter i skolan såväl som hemma. Under föredraget kommer resultat från doktorsavhandlingen presenteras som fokuserade på vilken effekt ögonstyrd dator kan ha på vardagsaktiviteter för barn med omfattande rörelsehinder utan tal.

15 december

Betydelsen av neuropsykiatriska funktionsproblem för ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, som t.ex. diabetes

Charlotte Nylander, Medicine doktor, barn- och ungdomsläkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna FoU-centrum Sörmland samt institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet

10-20 procent av alla ungdomar har en kronisk sjukdom. ADHD är vanligare bland ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Föreläsningen berör hur förekomst av neuropsykiatriska funktionsproblem, såsom ADHD, påverkar ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, t.ex. diabetes. Omgivande skyddsfaktorer och utvecklandet av riskbeteenden bland dessa patienter kommer också att belysas.

Kunskap om faktorer som påverkar behandlingsresultat och livet i allmänhet är oerhört viktigt i arbetet med kroniskt sjuka ungdomar på alla nivåer. Skyddsfaktorerna kring dessa ungdomar behöver stärkas för att kunna förebygga riskbeteende. Förekomst av samsjuklighet i neuropsykiatriska funktionsproblem måste identifieras och belysas eftersom sådan problematik kan påverka individens behandling, riskbeteenden och skolresultat.

Charlotte Nylanders presentation

5 februari

Tänka om ljud. Döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat eller hörapparat – En studie om ljudbaserad lästräning vid datorn.

Cecilia Nakeva von Mentzer, leg logoped, filosofie doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet

Barn som föds med eller förvärvar habiliteringskrävande hörselskador löper stor risk att drabbas av utanförskap; både med hänsyn till svårigheterna att höra i en mängd kommunikationssituationer, men även till följd av språkliga svagheter i tal och skrift. Det här föredraget handlar om ljudbaserad lästräning vid datorn som ett sätt att stärka grundläggande språkförmågor hos döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat.

Studien som föredraget bygger på har visat hur vi kan identifiera barn som har särskild nytta av ljudbaserad lästräning. Den har också gett oss kunskap om vilka delar av läsningen som är särskilt besvärliga för döva och hörselskadade barn, som exempelvis konsonantförbindelser och att läsa ut samtliga ljud. När hörselskadade barn blir säkrare läsare har de en större chans till lyckad inlärning i skolan. I förlängningen får de förhoppningsvis även större möjligheter att delta och påverka samhället de lever i.

Åhörarkopior från föredraget

12 mars

Möten för lärande i klassrumssamtal i grundsärskola – Vilka strategier använder lärare för att stötta elever med utvecklingsstörning i klassrumssamtal? Hur ser lärare och elever på det som försiggår i klassrumssamtal?

Nina Klang, forskare i specialpedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Nina presenterar resultat av en pilotstudie om undervisning i två klasser i grundsärskola. Inom ramen för studien har hon undersökt lärares kommunikativa strategier för att stötta elever i klassrumssamtal. Studien bygger på videoobservationer av klassrumssamtal och intervjuer med elever och lärare. Dessutom presenteras resultat av en intervjustudie om lärares uppfattningar av implementeringen av läroplanen Lsä11. Resultaten av pilotstudien diskuteras i ljuset av den internationella forskningen om undervisning för elever med funktionsnedsättningar.

Åhörarkopior från föredraget

8 april

Hur ser livsvillkoren ut för unga med funktionsnedsättning? – Vilka stödinsatser och arbetssätt kan bidra till att öka deras möjligheter att komma ut i arbete/studier?

Åsa Andersén, doktorand vid Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap, Uppsala universitet

Piret Kams, leg. psykolog på Kompetenscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, ArbetsRehab föredraget:

Föredraget innefattar en presentation om hur levnadsvillkoren ser ut för unga med funktionsnedsättning. Psykolog från ArbetsRehab ger en beskrivning av hur det är att jobba kliniskt med arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för två olika samverkansprojekt som riktar sig till den aktuella målgruppen, vilka metoder och stöd som används samt möjligheter och svårigheter som uppstår i det kliniska arbetet.

Därutöver redovisas resultat från utvärderingen av projektet Ungas Mobilisering inför Arbetslivet, UMiA. Avsikten med UMiA var att utveckla, pröva och utvärdera olika metoder och former för samverkan i syfte att ge unga personer med funktionsnedsättning bättre stöd på vägen mot jobb, studier eller ökad arbetsförmåga.

10 september

Stamning – ett ofta missförstått talproblem. Vad händer i hals, mun och hjärna och kan taltekniker underlätta talet?

Per Alm, medicine doktor, lektor och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Logopedi, Uppsala universitet

Stamning är välkänt talproblem, men fortfarande är stamningens natur och orsaksmekanismer en omdebatterad fråga. Vad är det som gör att talet avbryts, och hur kan stamningen variera så mycket mellan olika tillfällen och olika situationer? Aktuell forskning om talet och hjärnan har gett ny kunskap, och vi börjar kunna förstå problematiken på ett nytt sätt.

En relaterad frågeställning gäller möjligheter (och svårigheter) att hantera och arbeta med stamningsproblem, t.ex. med olika taltekniker. I Uppsala pågår forskning om stamning, främst med inriktning på att bättre förstå talproblemets grund.

14 oktober

Hur upplever och reglerar barn och unga med ADHD stress? – Vilken roll spelar tidiga stressande livshändelser och vad finns det för kunskap om hur stresshormonet kortisol påverkar ADHD?

Johan Isaksson, psykolog, medicine doktor, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri, Uppsala universitet

Det finns ett samband mellan ADHD och låga nivåer av stresshormon – trots att många med diagnosen upplever just stress.

Sambandet mellan ADHD och låga kortisolnivåer är till viss del utforskat sedan tidigare, men resultaten har inte varit entydiga. Föredraget handlar bland annat om resultaten från en större studie vid Uppsala universitet där över 200 barn och unga med ADHD från Uppsala, Gävle, Enköping och Falun har deltagit. Barnens och ungdomarnas kortisolnivåer har mätts via salivprov fyra gånger om dagen.

En fråga som framstår som viktig är hur de låga kortisolnivåerna påverkar barnens förmåga att möta utmaningar de ställs inför.

Åhörarkopior från Johans föreläsning

19 november

Som en vanlig tjej – Konstruktioner av kropp och feminitet bland unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning

Kamilla Peuravaara, doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Hur blir man ”som en vanlig tjej”? Och hur gör man motstånd mot normativa föreställningar om femininitet? Vad har kroppen för betydelse i görandet av femininitet och hur görs kroppar synliga, både för sig själv och för andra, som ”normala” eller avvikande?

Föredraget är baserat på en sociologisk avhandling om unga kvinnor i åldrarna 17-20, som kategoriserats som intellektuellt funktionsnedsatta och studerar vid en gymnasiesärskola. Det är kvinnor som Kamilla har fått göra forskning ”tillsammans med” där frågor om hur det är att vara ung kvinna idag och specifikt frågor som berör kropp och femininitet har varit centrala.

10 december

Att öka delaktigheten för barn med grava fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar – Utveckling av en kreativ musik- och bildmiljö med minimalistiska interaktionsmedel i särskolan

Lars Oestreicher, teknologie doktor, lektor och forskare vid Institutionen för
informationsteknologi, Visuell information och interaktion, Uppsala universitet

Barn med olika former av funktionsnedsättningar har visat sig må bra av att lyssna till, men även utöva musik. Detta har man tagit fasta på inom musikterapin och musik i olika former ingår idag som en viktig del av skoldagen för barnen. Vid Årsta särskola, där många av barnen har grava funktionsnedsättningar både kognitivt och fysiskt, är den musikaliska verksamheten central och barnen har övningar i grupp och enskilt. Ett problem är dock att mycket av musicerandet är lärardrivet, dvs. det är läraren som stimulerar musiken, och i de flesta fall också leder aktiviteten genom att spela piano eller annat instrument. Den kreativa delen är svår att åstadkomma och uppmuntra. Dessutom är de traditionella instrument för svåra att hantera, fysiskt och kognitivt.

I ett nära samarbete har Uppsala Universitet, genom avdelningen för Visuell Information och Interaktion vid institutionen för Informationsteknologi tillsammans med Årsta särskola tagit fram ett alternativt sätt att arbeta med barn och musik, bland annat genom att utnyttja IT och avancerad elektronik för att skapa en kombinerad ljud- och bildmässing miljö, där skapandet sker på elevens villkor. De preliminära resultaten bådar gott inför en fortsättning av projektet. Under föredraget kommer vi presentera projektet och dess grundläggande idéer, samt några av resultaten som uppnåtts fram till nu.

7 februari  

Vuxna med utvecklingsstörning och deras ställföreträdare – Om god mans och förvaltares funktion som medel för att nå medlen (insatser enligt SoL och LSS) för att uppnå målet om möjlighet att leva som andra

Therése Fridström Montoya, socionom, doktorand i offentlig rätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

Utgångspunkten i rättssystemet är alla människors lika värde och rättighet och likhet inför lagen. För vissa personer med funktionsnedsättningar finns särskild lagstiftning (LSS) som reglerar sociala insatser som rättigheter, med avsikten att insatser ska ge möjlighet för de som omfattas av lagen att leva som andra. Alla människor har dock inte förmågan att på egen hand utkräva dessa rättigheter. För dessa finns möjlighet att förträdas av en god man eller förvaltare.

Föreläsningen handlar om mötet mellan två delar av rättssystemet: socialrättens rättighetsreglering och familjerättens regler om god man och förvaltare. Står dessa rättsområdens grundlägga de principer och regler i sådan relation till varandra att det blir möjligt för vuxna med utvecklingsstörning att genom sin ställföreträdare leva som andra?

20 mars

Våldsutsatthet – ofta en del av livet för personer med psykisk sjukdom. Hur kan professionella bemöta våldsutsatta personer med psykisk sjukdom?

Anita Bengtsson Tops, professor i vårdvetenskap; Högskolan Kristianstad i Skåne

Föredraget bygger på fleråriga forskning inom nämnda fält och som delvis har presenterats i NCK:s (Nationellt centrum för kvinnofrid) rapport om förekomst av våld och dess uttryckssätt.

Personer med psykisk sjukdom är i större omfattning än folk i allmänhet utsatta för hot om våld, fysiska och sexuella övergrepp. Fördraget ger en översikt om förekomst av våld och dess uttryckssätt. Vidare lyfts ekologiska förklaringsmodeller för att förstå våldet samt förslag på hur professionella bör bemöta våldsutsatta personer med psykisk sjukdom.

10 april

Teknikstöd i gymnasieskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning – Insatser för att underlätta övergång från gymnasieskola till arbete eller vidare studier

Helene Lidström, leg. arbetsterapeut, medicine doktor och forskare vid institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet

En modell för att identifiera och rekrytera elever, bedöma behov, använda teknikstöd och följa upp effekterna har arbetats fram och prövats.Preliminära resultat visar att relativt små insatser gjorde skillnad för 630 gymnasieelever med kogntiva svårigheter.

Eleverna som fått anpassning i skolmiljön tex teknikstöd samt strategier för hur de ska sköta skolarbetet, tycker att de förbättrat sina skolresultat och klarar sig bättre i såväl i skolan som på fritiden.

7 maj

Våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning – ett osynliggjort samhällsproblem

Denise Malmberg, docent i etnologi och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

Hur har funktionsnedsättningen betydelse i detta sammanhang? Föredraget bygger delvis på en översikt som gjorts för NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) om förekomst av brott och övergrepp.

Forskning har tydligt visat att personer med olika funktionsnedsättningar generellt sätt har sämre livsvillkor både i fråga om utbildning, ekonomi och social tillgänglighet. Det kan innebära en form av utsatthet, som i kombination med isolering och ensamhet, visat sig ökar risken för att utsättas för brott och övergrepp.

Till det kommer faktorer som det beroende en funktionsnedsättning kan innebära, men även de representationer eller föreställningar, attityder och normer som finns i samhället gentemot personer med olika funktionshinder. Inte minst gäller detta i relation till frågor om kön och sexualitet.

Brottsbilden visar också på att det finns en ökad tolerans mot att begå övergrepp mot personer med funktionshinder och att det är själva funktionsnedsättningen som är i fokus för övergreppen.

Åhörarkopior till Denise Malmbergs föredrag

10 september

Omgivningens hjälp eller stjälp?

Helena Lindstedt, medicine doktor, Uppsala Universitet

Gunnel Janeslätt medicine doktor, Uppsala Universitet

Päivi Adolfsson filosofie doktor och forskar vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Åhörarkopior från föredraget Rapporten

1 oktober

Rätt stöd som assistansberättigad? – Hur ser behoven ut? Täcker ersättningen de behov som finns och hur påverkas assistansberättigades tillvaro av ersättningen?

Ieva Reine medicine doktor och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Föredraget tar upp resultaten från en totalundersökning bland assistansberättigade. Cirka 16000 personer i Sverige får personlig assistans och de flesta behöver hjälp med måltider, påklädning eller göra sig rena och fina. En fjärdedel får assistans med livsuppehållande åtgärder, men åtta av tio kan utöva olika fritidintressen.

Vilka dessa aktiviteter är, hur vanligt förekommande är dubbelassistans, dvs. när man får assistans av flera assistenter samtidigt och är den som får störst antal assistanstimmar nöjdast får du veta mer om utifrån en unik och omfattande kartläggning om assistansersättning och dess brukare i Sverige.

Åhörarkopior från Ieva Reines föredrag

22 oktober

Hanteringen av psykiskt sjuka brottslingar i det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Sverige – Hur man i domstolar och på sinnessjukhus undersökte, kategoriserade och vårdade psykiskt sjuka brottslingar, i en tid då rättspsykiatrin började få fastare former.

Lars Garpenhag,​ fil dr vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet föredraget:

Tanken att personer drabbade av psykisk sjukdom inte kan anses ansvariga eller straffbara för brott på samma sätt som andra människor har en lång historia, men har tagit sig olika uttryck i olika tider och samhällen. Föredraget handlar om hur det såg ut i Sverige under en specifik period, nämligen under 1800-talets andra hälft och det tidiga 1900-talet. Strax efter 1800-talets mitt lades de sista bitarna av ett rättsligt ramverk på plats, som ända fram till 1930-talets början kom att bestämma de övergripande formerna för hur myndigheter, domstolar och läkare skulle hantera detta problem. Perioden präglades samtidigt av stora förändringar inte bara i samhället i stort, utan också mer specifikt i omhändertagandet av psykiskt sjuka. Inte minst var det nu som en rättspsykiatri av mer modernt snitt började etableras.

I föredraget fokuseras en aspekt av den moderna rättspsykiatrins historia; nämligen hur människor i praktiken undersöktes och kategoriserades, samt vilken betydelse som juridiska och medicinska kategorier hade i vården av personer som gått fria från straff på grund av sitt psykiska tillstånd.

11 december

Vuxna kvinnors erfarenheter av att leva med diagnosen ADHD – identitetskapande, motstånd och anpassning

Kitty Lassinantti doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet och vikarierande lektor Mälardalens högskola

Hennes avhandlingsprojekt är en kvalitativ studie av vuxna kvinnors erfarenheter av att få och leva med diagnosen ADHD. Utifrån en syn på diagnoser som förhandlad ordning beskrivs hur kvinnorna i det dagliga livet förhandlar diagnosens betydelse för den egna identiteten. Kvinnornas identitetsskapande självnarrativ studeras i avhandlingen som anpassning men också motstånd mot biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser.

Genom att i analysen lyfta fram hur biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser sammanvävs med maktordningar som rör kön, ålder och funktionalitet syftar avhandlingen också till att belysa hur ADHD konstrueras som en könad diagnos och ett könat funktionshinder, och hur identitetsskapande i relation till diagnosen ADHD kan förstås som en könad erfarenhet.

Åhörarkopior från Kittys föredrag

28 februari​

Specialpedagogik eller inte – lärarnas ambivalens i frågan om särskilt stöd.
På väg in i skolan. Om villkor för barns delaktighet och skriftspråkslärande.

Gunilla Sandberg, specialpedagog, filosofie doktor i didaktik vid Uppsala universitet

“Roligt spännande och tråkigt spännande. Det känns pirrigt”. Jorun uttrycker hur det känns att vara på väg in i skolan. Hon var en av de 44 huvudpersonerna i den studie som presenteras i föredraget. Att börja i skolan är en viktig händelse i livet och kan ha betydelse för fortsatt lärande och välbefinnande. Syftet med studien var att öka förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor som skapas för barnens delaktighet och lärande, särskilt skriftspråkslärande. Begreppet möte innefattar såväl själva övergången till skolan, skolstarten, som tiden före och efter denna. Intresset är riktat mot tre olika aspekter av detta möte: skolstart som en viktig övergång i livet, läs- och skrivaktiviteter samt särskilt stöd.

Resultatet visar att verksamheten i förskoleklass förbereder barnen inför att börja skolan. Barnen uttrycker att de känner sig hemmastadda i miljön och bekväma med varandra. Samtidigt framträder några dilemman med två skolstarter. Ett gäller då en befintlig och sammansvetsad förskoleklass delas upp inför årskurs 1. Ett annat gäller läs- och skrivprocessen. I förskoleklassen erbjuds barnen läs- och skrivaktiviteter av förberedande karaktär, för att sedan i årskurs 1 möta formell läs- och skrivundervisning. Aktiviteterna i de båda skolformerna är inte länkande till varandra och arenor för gemensamt didaktiskt arbete saknas för lärarna. Den bristande kontinuiteten får betydelse för barnens lärandeprocesser. På skolorna framträder ett väl utvecklat samarbete mellan lärare och specialpedagoger och lärarna har god kontroll av var olika barn befinner sig i sin lärandeprocess. Samtidigt visas en avvaktande attityd till att erbjuda särskilt stöd till enskilda barn. Frågan om särskilt stöd är förenad med stor ambivalens hos de intervjuade lärarna.

Åhörarkopior från Gunilla Sandbergs föredrag

15 mars

Om graviditet och barnafödande bland kvinnor med utvecklingsstörning – Om kvinnornas egna upplevelser och om de förbättringar som behövs i vårdarbetet, enligt barnmorskorna

Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

Det finns ett behov av att öka kunskapen och förbättra graviditets- och förlossningsvård för kvinnor med utvecklingsstörning och deras nyfödda barn. Det har Berit Höglund nyss visat i sin avhandling vid Uppsala universitet.

Nationella registerstudier visade att kvinnor med utvecklingsstörning och deras barn hade mer medicinska komplikationer och bör därför betraktas som en riskgrupp. Kvinnorna rökte mer under graviditeten, födde oftare för tidigt och med kejsarsnitt, fick i mindre utsträckning lustgas som smärtlindring och blev oftare utskrivna till annan plats än till hemmet. Deras barn var oftare lågviktiga vid födseln och det var mer än fyra gånger så stor risk att barnet dog i anslutning till födseln i jämförelse med kvinnor utan utvecklingsstörning.

En intervjustudie visade tydligt att kvinnorna kämpar för att etablera sitt moderskap men får inte alltid adekvat stöd. De inser att deras diagnos är ett hinder och avslöjade den inte alltid för barnmorskan, om de inte ansåg att det skulle gynna dem och deras barn. Oro för att barnet skulle omhändertas löpte som en röd tråd genom alla intervjuer.

Slutligen undersöktes barnmorskors kunskap om, attityder till och erfarenhet av graviditet och barnafödande bland kvinnor med utvecklingsstörning. Många barnmorskor hade erfarenhet av att vårda dessa kvinnor, men kände sig osäkra på hur vård och stöd skulle utformas. Få hade fått någon utbildning eller stöd i detta arbete.

Baserat på resultaten har Berit Höglund utformat ett lättläst och interaktivt arbetsmaterial som barnmorskor redan har börjat använda i sina möten med kvinnor med utvecklingsstörning.

26 april

Kamper i handikapprörelsen. Vilka är vi? Vad vill vi? Vilka får föra vår talan?
Resurser, erkännande, representation – Om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen.

Agneta Hugemark, docent i sociologi, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Föredraget handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. För att få legitimitet och nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet och enighet kring frågor som "Vilka är vi?", "Vad vill vi?", "Vilka får föra vår talan?". Men att enas om en kollektiv identitet aktualiserar också andra intressen och maktordningar än de som har med kroppars funktionalitet att göra.

Vilka erfarenheter kan framhållas då gemensam identitet ska konstrueras och gemensamma krav ska formuleras? Och vilka erfarenheter kan ge legitimitet åt en organisations representanter?

Åhörarkopior från Agneta Hugemarks föredrag

5 september

AD/HD i skolans praktik – en studie om normativitet och motståndi en särskild undervisningsgrupp

Adriana Velasquez, filosofie doktor i pedagogik, Uppsala universitet

Adriana Velasquez har undersökt hur elever med diagnos AD/HD, placerade i en särskild undervisningsgrupp, förstås och hanteras i skolans och klassrummets vardagliga praktik. Hon intresserar sig främst för samspelet mellan lärarna och eleverna i den studerade gruppen, liksom för hur olika kategorier relaterade till funktionshinder, etnicitet, genus och klass används i vardaglig interaktion och samtal.

Genom att lyfta fram betydelsen av det samspel som äger rum i gruppen söker hon ge perspektiv på hur problematiken kopplade till AD/HD konstrueras i skolans vardag. Hon vill också belysa olika processer av identitet, socialisation och lärande som sker i samband med denna konstruktion.

16 oktober

Återhämtning vid svår psykisk sjukdom. Kan ett psykosocialt program hjälpa?Att hantera negativa konsekvenser av sjukdom, främja samarbete, öka delaktighet och återhämtning med IMR (Illness Management and Recovery)

Rickard Färdig, leg. psykolog och filosofie doktor vid institutionen för neurovetenskap, psykiatri,Uppsala universitet

Personer som drabbats av svår psykisk sjukdom (t.ex. schizofreni, bipolär sjukdom eller depression) har ofta svårigheter vad gäller arbete, social interaktion och vardagsfärdigheter. Man kan även ha svårt att fullfölja behandling vilket ofta resulterar i återfall som kräver sjukhusvård. Historiskt har en pessimistisk syn rått vad gäller prognosen för svår psykisk sjukdom och den drabbade kan ha blivit rekommenderat att inte ha för höga förväntningar på tillfrisknande eller livet i stort. Detta synsätt kan ha bidragit till en stigmatisering av gruppen och kan även ha påverkat vilket behandlingsutbud vårdgivaren har valt att erbjuda.
Långtidsuppföljningar har visat att betydligt fler personer återhämtar sig från svår psykisk sjukdom än vad man tidigare trott. I kombination med mer effektiv behandling och ökat brukarinflytande har detta bidragit till att ett mer optimistiskt synsätt vuxit fram. Dessvärre har endast en minoritet av personer med svår psykisk sjukdom tillgång till effektiv psykosocial behandling. De senaste två decennierna har emellertid bevittnat samlade insatser för att öka tillgången och spridningen av psykosocial behandling med forskningsstöd.
IMR-programmet är ett manualbaserat psykosocialt program som syftar till att förbättra deltagarnas förmåga att hantera negativa konsekvenser av svår psykisk sjukdom, främja samarbete mellan utövare och brukare, öka deltagarnas delaktighet i sin behandling samt att stötta deltagarna att eftersträva personligt meningsfull återhämtningsmål. Programmet finns med som en av Socialstyrelsens rekommenderade åtgärder i Nationella Riktlinjer för Psykosociala insatser vid Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Svensk och internationell forskning påvisar att IMR är effektivt för att förbättra deltagarnas förmåga att hantera negativa konsekvenser av svår psykisk sjukdom. Förbättrade symtom och psykosocial funktion, färre självmordsbeteenden, färre dygn i slutenvård, ökat socialt stöd och förbättrad livskvalitet samt bättre sjukdomsinsikt är några av de positiva effekter man har funnit för deltagare som genomgått programmet.

Åhörarkopior till Rickard Färdigs föredrag

6 november

Vardagliga samtal vid afasi – hur kan vi prata med varandra igen? Om afasi och kommunikationsstrategier

Monica Blom Johansson, leg. logoped, medicine doktor och forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Att få afasi innebär en försämrad förmåga att tala, läsa, skriva och förstå talat språk. Afasi orsakas oftast av stroke. I Sverige insjuknar ca 30 000 personer i stroke varje år och ungefär en tredjedel av dem får afasi. Att ha afasi leder till en minskad möjlighet att delta i samtal och på så sätt kunna uttrycka vad man vet och kan, tycker och känner.

Det blir också svårare att delta i vardagslivet eftersom så mycket bygger på att vi kan uttrycka oss med tal och skrift. Det i sin tur leder ofta till en försämrad livskvalitet. Afasi upplevs som ett mycket stort problem av både dem som har afasi men också av deras närstående.

Eftersom förmågan att kommunicera är så basal i vårt samhälle och för våra relationer till varandra har forskare rekommenderat att afasibehandling ska innehålla träning som ökar möjligheten för personer med afasi att delta i samtal. Ett samtal skapas tillsammans av samtalsdeltagarna och därför finns det mycket som en samtalspartner kan lära sig av en logoped för att underlätta samtalet med en person med afasi, s.k. kommunikationspartnerträning (KPT). Det har dock visat sig att den typen av behandling endast ges av ett fåtal svenska logopeder.
Anledningen är framför allt tidsbrist men också bristande kunskap och rutiner, enligt logopederna. För närstående leder samtalssvårigheterna och andra konsekvenser av strokeinsjuknandet till ett ökat ansvar för hem och familj med minskade möjligheter till social samvaro och tid för sig själv. Det medför i sin tur att många närstående får både fysiska och psykiska problem. Det är därför viktigt att de själva får stöd i den ofta tyngda och stressfyllda situation som de befinner sig i.

En behandlingsform har därför prövats på tre par (tre personer med afasi och deras närstående) där närstående dels får stöd och hjälp för egen del men också KPT. Resultaten är lovande och fortsatt forskning där behandlingsformen prövas i större skala planeras.

Åhörarkopior till Monicas föredrag Tips för dig som vill komma vidare

27 november

Hjälpmedel och metoder för vuxna personer med ADHD och kognitiva funktionsnedsättningar – Utvärdering av och forskning i projektet KogniTek i Uppsala

Öie Umb Carlsson, medicine doktor och forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,Uppsala universitet.

Helena Lindstedt, leg. arbetsterapeut, medicine doktor och universitetslektor vid institutionen förfolkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Vuxna personer med ADHD har svårt att få tillgång till stöd och hjälpmedel som underlättar i dagliga livets aktiviteter och hamnar lätt mellan stolarna i vården och i samhällets stöd. Projekt KogniTeks syfte har varit att hitta vilket stöd och vilka hjälpmedel som är till hjälp för personer med ADHD, samt sprida kunskap om detta.

9 februari ​

Individen som klient eller samhällsmedlem? – Nya perspektiv på behovsbedömning och stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder - vad händer med inkludering och möjligheterna att leva ett normalt socialt liv?

Rafael Lindqvist Professor, Sociologiska institutionen Uppsala universitet

Förskjutningen i synsättet från psykisk sjukdom till psykiska funktionshinder aktualiserar nya perspektiv när det gäller behovsbedömning och stödinsatser till målgruppen. Föredraget reser frågan i vilken mån kommunerna i sina beslut om samhällsbaserade insatser till gruppen infriat de högtflygande visionerna om inkludering och ett normalt socialt liv.

2 mars

KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) – En sjukdom som ger en funktionsnedsättning som inte syns. Vilken roll spelar undervikt?

Runa Hallin, Distriktssköterska, med. dr i lungmedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet

Föredraget kommer att beröra KOL- patienternas verklighet generellt, men även ta upp de ytterligare problem som följer med undervikt. Basen för föredraget kommer från Runas erfarenheter av ett mer än 20-årigt arbete med denna patientgrupp och resultat från hennes avhandling om underviktens effekter på fysisk kapacitet, sjuklighet och dödlighet.

15 mars

Mobbning, stress och skolresultat bland barn med ADHD – Kan samverkan förbättra barnens vardag?

Kirsten Holmberg, Barnneurolog och överläkare, med. dr, forskare knuten till inst för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet

Föredraget behandlar psykosomatiska symptom och utsatthet för mobbning hos barn med ADHD. Men det tar också upp hur möjligheterna ser ut att tidigt kunna upptäcka barn med ADHD. Vad vet vi om skolresultaten i årskurs fyra och årskurs nio vid ADHD?

Föredraget spelades in av UR Samtiden och har sänts i SVT:s Kunskapskanalen och heter ADHD i skolan.

20 april

Livskvalité är att bli sedd som vuxen – Personer med utvecklingsstörning beskriver livskvalitet som att uppleva välbefinnande. Vad kan det betyda för utvärdering av stöd-och serviceinsatser?

Öie Umb Carlsson, Med. dr, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Forskning om funktionshinder och habilitering Uppsala universitet, handledare FoU Sörmland

Livskvalitet är idag ett stort forskningsområde och används bland annat vid utvärdering av olika stöd- och serviceinsatser. Personer med utvecklingsstörning beskriver livskvalitet som att uppleva välbefinnande. Att blir sedd som vuxen är ett av fem teman som är nödvändigt för upplevelsen av välbefinnande och livskvalitet. Dessa teman diskuteras och relationen mellan dem beskrivs i en livskvalitetsmodell.

24 maj

Fysisk aktivitet och gångförmåga i tidigt skede av Alzheimers sjukdom – Att röra sig är en nödvändig ingrediens i tillvaron

Ylva Cedervall Doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala Universitet. Sjukgymnast vid Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen som ger demens. Försämrat minne är ett vanligt symtom, men senare års forskning har visat att även gångförmågan är påverkad tidigt i sjukdomsförloppet. Föredraget baseras på studier om gångförmåga och fysisk aktivitetsnivå hos personer med Alzheimers sjukdom. Även deras egna och anhörigas upplevelser och uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet berörs.

5 oktober

Självdestruktivitet och etik

Rikard Friberg von Sydow , teologie doktor vid Teologiska institutionen, Uppsala Universitet

Vad får vi göra med oss själva och hur får vi hjälpa dem runt omkring oss? Vad betyder ett självdestruktivt beteende rent moraliskt, både för den som utför det och den som ser det utföras?

25 oktober

Kan undersökningar av energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet bidra till en bättre hälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar?

Roger Olsson, näringsfysiolog, klinisk adjunkt, MSc, Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Linda Bratteby Tollerz, leg sjukgymnast, MSc, Folke Bernadotte regionhabilitering, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Att fysisk aktivitet har en stor betydelse för hälsan är numera väl känt. För barn lyder rekommendationen att de bör vara fysiskt aktiva på en moderat till hög aktivitetsnivå minst 60 minuter/dag (FYSS 2008). Forskningen visar även att energiomsättningen och den fysiska aktiviteten kan variera i hög grad mellan olika barn beroende på faktorer som funktionsnedsättning, självkänsla, ålder, kön och vikt. Hos till exempel barn och ungdomar med neurologiska funktionshinder finns ofta individuella skillnader beträffande energibehovet till följd av deras olika kroppssammansättning, ätproblem och bristande tillgång till anpassade fysiska aktiviteter.

Vid laboratoriet för klinisk nutrition och metabolism har vi sedan ett par år arbetet med att utveckla och prova olika metoder för att undersöka energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet på ett sätt som accepteras väl av barnen. Genom att kombinera mätningar av kroppssammansättning, fysisk aktivitet och kost kan man undersöka energibalansen under en tidsperiod i vardagsmiljön.

Målsättningen med projektet är att öka kunskapen kring energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet. Vidare att kunna ge mer individuellt anpassade rekommendationer kring kost och fysisk aktivitet för att öka livskvalitén och hälsan hos barn och ungdomar med olika funktionshinder.

15 november

Social fobi: Om rädslan för att bli granskad och avvisad – Nya forskningsrön kring orsaker och behandling av social fobi och hur dessa ångestbesvär hänger samman med förändringar av hjärnans aktivitet.

Tomas Furmark, professor vid Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet

Många människor känner sig ängsliga, blyga eller hämmade i sociala situationer.
Problemen kan innebära stora begränsningar för individen i vardagslivet. Det kallas då social fobi. Vid institutionen för psykologi har forskning om social fobi pågått under de senaste 15 åren. Denna föreläsning tar upp nya forskningsrön kring orsaker och behandling av social fobi och hur dessa ångestbesvär hänger samman med förändringar av hjärnans aktivitet.

10 mars

Från generalisering till individualisering – Kategorisering och dokumentation av barns ”problem” i skolans värld.

Tina Hellblom-Thibblin, fil.dr och universitetslektor vid Mälardalens högskola, Institutionen för utbildning, kultur och kommunikation

Hur har skolbarns ”problem” formulerats genom åren och vad kan ha bidragit till de kategoriseringar som gjorts? Barns ”problem” i skolan kan förstås i ett specifikt socialt och historiskt sammanhang. Professionella aktörer, läroplaner och olika dokumentationsrutiner samverkar på olika sätt till begreppsanvändningen i tiden. I föredraget diskuteras och problematiseras detta.

18 mars

Mat och måltider som en del av stöd och service för vuxna med utvecklingsstörning.

Päivi Adolfsson, fil.dr, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet

I dag har personer med utvecklingsstörning som behöver stöd och service med mat och måltider i sitt vardagsliv rätt att få sådant stöd i sitt hem eller i de gemensamma lokalerna i anknytning till hemmet. Föredraget handlar om en studie i vilken alla studiedeltagare bor i kommunala LSS-bostäder.

Studiens syfte har varit att ta reda på hur matförberedelserna organiseras, vilka som är delaktiga i dessa förberedelser, livsmedelsval, matens näringsmässiga innehåll och måltidernas sociala organisation.

14 april

Retoriska löften och Verkligheter – En studie om unga funktionshindrade mäns delaktighet och identitet.

Karin Barron, Docent, Universitetslektor, Sociologiska institutionen Uppsala Universitet

Hur upplevs livsvillkoren, särskilt delaktighet, av unga män med rörelsehinder och andra funktionsnedsättningar? Frågor om kön, makt och normalitet har innefattats i denna undersökning, t ex sociala föreställningar om män och manlighet(er). Principen om full delaktighet, alla människors lika värde och rättigheter, som stipuleras i den nationella handlingsplanen, fokuseras, dvs. hur denna princip kommer till uttryck i de deltagande männens livsvillkor.

20 maj

Dator för delaktighet – ICT i skolan och på fritiden för barn och ungdomar med rörelsehinder.

Helene Lidström, leg. arbetsterapeut, doktorand vid sekt. för arbetsterapi, NVS, Karolinska Institutet, Huddinge och Folke Bernadotte regionhabilitering, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Informations- och kommunikationsteknologin (ICT) har idag en självklar plats i barns och ungdomars vardag. Detta doktorandprojekt har därför utifrån barnens perspektiv undersökt om barn/ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Tillgången till och användningen av datorhjälpmedel och dess relation till aktivitet och delaktighet i barnens vardag har också undersökts.

15 september

Skolans arbete med okoncentrerade och omotiverade barn – En presentation av ett program, kallat Skol-Komet, som syftar till att skapa arbetsro och goda relationer

Martin Karlberg från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Barn med bristande koncentrationsförmåga presterar ofta sämre i skolan jämfört med sina klasskamrater. Genom att ändra lärandesituationen och konsekvenserna för olika beteenden kan dessa barn få en mer gynnsam lärandemiljö. Under denna föredrag presenteras ett program som heter Skol-Komet som är avsett att hjälpa bl.a. barn med bristande koncentrationsförmåga.

Presentationen innehåller dels en kortfattad beskrivning av programmet och dels en redovisning av aktuella resultat.

14 oktober

Hur organiseras genomförandet av psykiatrireformer och vad styr valet av strategier för styrning? – En jämförelse mellan Sverige och England.

Wendy Maycraft Kall från Statsvetenskapliga institutionen

Trots att reformerna i England och Sverige har betydande likheter, finns det olikheter när det gäller val av styrning. Föredraget behandlar betydelsen av administrativa traditioner, professioner och vårdideologi.

18 november

Arbete och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning – hur ser situationen ut i Norge?

Terje Olsen som har skrivit sin avhandling vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet

Föredraget baseras på en avhandling om arbete och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Hur historien sett ut från nedläggningen av den institutionsbaserade omsorgen till situationen idag kommer att belysas samt hur vissa utvecklingstendenser inom norsk arbetsmarknad och socialpolitik påverkat området. Frågor om vad som menas med ett inkluderande arbetsliv kommer också att diskuteras.

11 februari

ICF – ett gemensamt språk många vill lära sig, men går det och i så fall hur?

Mia Pless MD, associerad forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet och utvecklingschef vid Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län

Åhörarkopior från föredraget

18 mars

Handikapphistoria; Varför och för vem? Om handikapprörelse, politik, och forskning. Ett samarrangemang mellan HandikappHistoriska Föreningen och Centrum för forskning om funktionshinder

På seminariet ställdes frågan om och på vilket sätt kunskaper om funktionshindrades historia är viktig. Inte minst inom den Handikapphistoriska föreningen kan vi se hur tre olika grupper visar sitt intresse för området: handikapprörelsen, politiker och forskare. Men sammanfaller dessa gruppers intresse(n)? Vilken historisk kunskap är det man eftersträvar? Hur menar man att historiska kunskaper kan eller bör användas i dag?

Seminariet inleddes av Sonja Calais van Stokkom och Mårten Söder. Båda var med när den Handikapphistoriska föreningen bildades för lite mer än 20 år sedan och har sedan dess på olika sätt följt och varit engagerade i handikapphistoriskt arbete. Sonja har erfarenhet såväl som aktiv inom handikapprörelsen som politiker och forskare. Mårten har forskat om de utvecklingsstördas historia och om den ideologiska utvecklingen inom funktionshinderområdet.

20 april

Miljö, människa eller mitt emellan?

Program till samarrangemanget mellan Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet den 20 april

20 maj

Stöd till familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuella begränsningar. Checklistor, tålamod och gemenskap – Om barnens, föräldrarnas och personalens erfarenheter av gruppverksamhet och stöd i hemmet.

Karin Jöreskog FD, föreståndare på Centrum för forskning om funktionshinder och vetenskaplig handledare vid Regionförbundet Uppsala län, FoU-stöd

Föredraget handlade om en utvärdering av två metodutvecklingsprojekt. Syftet var att utveckla kunskap om och stöd och hjälpinsatser till familjer där en eller två av föräldrarna har en intellektuell begränsning. Detta för att minska risken att barnen far illa. Tanken har varit att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och att se barnens behov.

Det första metodutvecklingsprojektet har haft sin utgångspunkt i att utveckla ett redan befintligt stöd som ges i hemmet till målgruppens familjer (Stöd i hemmet). Det andra metodutvecklingsprojektet har haft som utgångspunkt att skapa en ny verksamhet - gruppverksamhet för barn och föräldrar som är särskilt anpassade efter målgruppens behov (Gruppverksamhet för föräldrar och barn).

Ett viktigt budskap från föräldrarna är att personalen måste förmedla ett tydligt budskap att utveckling av föräldraskapet är möjligt. Vidare behöver relationen mellan personal och förälder att präglas av trygghet och kontinuitet under en lång tid. Barnens erfarenheter och personalens resonemang vittnar om att gruppverksamheten för barnen varit till nytta i flera avseenden.

Verksamheterna pågick under 2005-2008 och finansierades av Arvsfonden. 30 intervjuer har genomförts med barn, föräldrar och personal som deltagit i projektet. Föredraget kommer handla om vad barnen, föräldrarna och personalen förmedlat om sina erfarenheter.

Åhörarkopior från föredraget

7 oktober

Mellan enighet och splittring: Handikapprörelsens inre utmaningar

Agneta Hugemark, Fil. dr. i sociologi, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet föredraget:

Antalet handikapporganisationer i Sverige blir ständigt fler. Och inom vissa förbund organiserar sig delar av medlemsskaran för att driva sina specifika frågor och krav. Personer med vissa diagnoser bildar egna nätverk. Kvinnor från olika förbund går samman för att driva könsspecifika krav.

Vad betyder denna utveckling för handikapprörelsens politiska styrka och kraft? Hur olika intressen kan rymmas inom en och samma rörelse? Hur skilda frågor och krav kan hanteras inom en och samma handikapporganisation? Och vilka personer ska ges legitimitet att representera handikapprörelsen och dess organisationer?

Föredraget handlar om de utmaningar handikapprörelsen idag ställs inför.

Åhörarkopior till föredraget

14 oktober

Livet efter stroke – Från insjuknandet till ett år senare. Sjukdomens och rehabiliteringens mening för nitton personer som har haft stroke

Finn Hjelmblink Med. dr. och associerad forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet

Att få stroke betyder å ena sidan att drabbas av en avgränsad skada i hjärnan (engelsk: disease), å andra sidan att utsättas för en händelse som påverkar ens komplexa, levda liv (engelsk: illness). Nitton stroke patienter har i kvalitativa intervjuer berättat om hur deras behandling har balanserats mellan dessa två perspektiv. Analysen av intervjuerna leder fram till att meningen med rehabilitering för de nitton är att bli socialt re-integrerade.

Funktionshinder efter stroke definieras därför som alla effekter av stroke som den drabbade upplever som ett hinder för social reintegrering. Rehabilitering efter stroke definieras som alla medel som stödjer en person som haft stroke i att uppnå social reintegrering.

4 november  

Gånganalys ur ett Uppsalaperspektiv – Från elitidrott och benproteser till neurologiska sjukdomar och barnhabilitering

Håkan Lanshammar, professor, institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet

Ett av de områden där man ofta upplever kollision mellan krav och förmåga är kopplat till vår rörelseapparat. Rörelseanalys har varit ett forskningsområde vid Uppsala universitet sedan tidigt 1970-tal. Startpunkten var ett samverkansprojekt mellan universitetet och ett ortopedtekniskt företag, Een-Holmgren ortopediska AB, som på den tiden var bland de världsledande när det gäller utveckling och anpassning av benproteser efter amputationer. Jag kom in i området som nybliven civilingenjör och har sedan dess varit ohjälpligt fast i vad jag har upplevt som ett vetenskapligt mycket stimulerande och samtidigt väldigt meningsfullt område.
Samarbetet utvecklades och har lett till en rad olika forskningstillämpningar och samarbeten i varierande konstellationer. Som titeln antyder har forskningen under åren varit inriktad åt väldigt olika håll, men ett gemensamt tema har varit skärningspunkten mellan människa och teknik.

Jag har haft förmånen att samarbeta med en lång rad engagerade och hängivna personer och jag kommer i föredraget att ge exempel från ett antal olika för mig väldigt givande projekt. Från grundläggande teoretiska frågeställningar om vad som krävs när det gäller mätutrustning och beräkningsmetoder för att man ska kunna dra några vetenskapliga slutsatser överhuvudtaget, kommer vi att tillsammans vandra via benprotesområdet, cykling med bockstyre, över bland annat olycksfallsforskning, till barnhabilitering och människans balansapparat.

18 november

Habiliteringen växer fram - medicinens lyskraft och skuggor

Carina Carlhed FD och forskarassistent, institutionen för utbildning, kultur och medier vid Uppsala universitet

Föredraget handlar om hur habiliteringen växte fram som kunskaps- och praktikområde i Sverige under perioden 1960―1980. Det skapades ett socialt kraftfält som utgjordes av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp. De som var aktiva i denna process var bl.a. yrkesgrupper, föräldraorganisationer, handikapporganisationer och forskare samt politiska och statliga aktörer.

Föredraget kommer bl.a. att handla om konkurrens, social magi, pionjärer, strukturella glapp och gåvor och gengåvor.

Aktiviteter och föredrag under 20-årsjubileum – Miniutställningen om Centrums verksamhet under 20 år

Miniutställningen berättare om den handikappforskning som bedrivits vid Uppsala universitet de senaste 20 åren och beskriver också Centrum för handikappforsknings roll.

– Forskning i de här frågorna sker inom flera olika vetenskapsområden, berättar Karin Jöreskog, föreståndare vid Centrum för handikappforskning. Vår uppgift är bl.a. att samordna forskningen i olika ämnen och bidra till att ge forskningsområdet den tyngd det förtjänar. Utställningen heter ”På lika villkor?” och en aspekt av denna fråga handlar om tillgänglighet.

Under utställningstiden kommer det att finnas en rullstol att låna. Med den kan gående besökare själva prova på hur det är att ta sig runt i huset sittande i en rullstol och ta till sig utställningarna ur detta perspektiv.

– När Museum Gustavianum öppnade för 11 år sedan fick vi pris för vår tillgänglighet, berättar Ing-Marie Munktell, museichef. Idag har kraven förändrats och vi står inför nya utmaningar i vårt anpassningsarbete. Vi ser denna utställning som en möjlighet att få ta del av förslag och tankar kring det förbättringsarbete vi har framför oss.

Utställningen pågick från 18 april till 14 september 2008.

Jubileumsföreläsningen den 12 mars hölls av professor Bodil Jönsson och av doktorand Per-Olof Hedvall från Certec, Lunds tekniska högskola.

I IT-sammanhang är vägarna till målet snarare olika för alla än lika för alla. Hur påverkar det tillgänglighetsbegreppet?

Åhörarkopior till del I, Åhörarkopior till del II

Jubileumsföreläsningen den 16 maj hölls av Göran Annerén, professor i pediatrisk genetik och av Åsa Myrelid, doktorand i pediatrik vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Downs syndrom på 2000-talet. Utveckling, tillväxt och sjukdomspanorama

Föreläsningen repriserades den 26 september

Jubileumsföreläsningen den 17 oktober hölls av Karin Barron docent vid sociologiska institutionen och av Kristjana Kristiansen, Försteamanuens (associate professor) på institutionen för socialt arbete och hälsovetenskap, Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet.

Funktionshinder, Kön, Normalitet

Karin Barron berättade om sin forskning med utvecklingsstörda kvinnor i olika generationer och om forskning med rörelsehindrade unga män. Hon pratade bland annat om identitetsskapande och delaktighet.

Kristjana Kristiansen berättade om sin forskning om vardagsliv för kvinnor med allvarliga psykiska sjukdomar. Hon berättade om hur kvinnorna i forskningen har varit aktiva i utformandet av hur forskningen bedrivits.