Misstro i praktiken. En etnografisk studie om misstänksamhet inom allmänmedicinsk praktik i COVID-19:s efterdyningar

Förtroendet för hälso- och sjukvårdsmyndigheter runt om i världen befinner sig i en allvarlig kris. Bland de bakomliggande faktorerna finns ökade vårdomkostnader till följd av ökad medellivslängd, beroendet av avancerad medicinsk utrustning och utbredningen av vinstdrivande vård. COVID-19 har förvärrat en redan alarmerande situation och samtidigt visat på en utbredd misstro som många upplever i förhållande till vård från vårdgivare, liksom till staten och myndigheter i allmänhet.

Detta projekt ämnar studera den misstron i en specifik kontext, nämligen primärvården i Italien, ett land som drabbats hårt av pandemin samtidigt som dess befolkning upplever effekterna av ett sönderfallande offentligt vårdsystem.Med en etnografisk undersökning av två primärvårdskliniker kommer detta projekt att dokumentera misstrons dynamik i de situerade och vårdrelaterade interaktioner som utspelar sig mellan patienter och allmänpraktiserande läkare i Italien i efterdyningarna av COVID-19.
Studien kommer att belysa misstro inte bara som frånvaron eller bristen på tillit, utan också som en interaktionell och strukturell resurs och kraft i sin egen rätt. I och med detta kommer projektet även att bidra till debatter om “tillitens kris” inom hälso- och sjukvården.

Undersökningen kommer att kontrastera vedertagna uppfattningar om misstro och analysera misstrons mångfacetterade riktningar inom vården (till exempel mellan patient–läkare eller läkare-sjukhusadministrationen). Studien bidrar därmed med fördjupad kunskap och nya perspektiv på en aktuell och akut utmaning inom hälso- och sjukvård, som i sin tur hjälper oss att förstå misstrons komplexitet i en tid kantad av hälsokriser. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2021-2024 och bedrevs av Mirko Pasquini, dåvarande postdoktor vid CMH.