Struggle for mind-cures
En studie som undersöker politiska, teoretiska och mediatiserade synpunkter hos psykologiska teorier 1969 – 2000, då förståelsen av lämplig psykologisk behandling förhandlades.
2010 tog de svenska hälsomyndigheterna beslutet att uteslutande rekommendera en metod för ångestsyndrom, nämligen kognitiva beteendeterapier (KBT), som kraftigt marginaliserar konkurrerande psykoterapeutiska skolor i den offentliga sjukvården. Denna policy att effektivisera mentalvården mot en enda typ av intervention skiljer sig markant från grannländer som Finland, Norge och Tyskland. Men om KBT är den rådande psykologiska metoden idag, var landskapet av psykologiska terapier betydligt mer heterogent för en generation sedan. När intresset för psykologi blomstrade i Sverige efter 68-rörelsen samsades freudianska teorier och humanistiska terapier med kognitiva beteendeterapier. Med tanke på att Sverige under de senaste tre decennierna har gått igenom ett psykologiskt paradigmskifte: från psykodynamisk terapi (PDT) till KBT, syftar detta projekt till att historisera denna ’psykologiska vändning’.
Syftet med denna studie är att undersöka de motstridiga politiska, teoretiska och mediatiserade synpunkterna hos tillämpliga psykologiska teorier under en formativ period, 1969 – 2000, då förståelsen av lämplig psykologisk behandling förhandlades. Sverige är fallstudien. Men genom att ställa Sverige tillsammans med internationella psykologiska diskurser kommer studien att exponera en bredare historia om hur politiska överväganden och mediatiserade diskussioner har påverkat hur psykologiska experter vägleder oss att hantera våra känslor.
Tre faktorer gör detta projekt betydelsefullt. För det första kommer historisiseringen av denna psykologiska vändning att väcka frågor om hur politiska beslut i själva verket har omdirigerat svenska patienter till att byta psykologiska metoder: För att säga det rakt ut, från analys till övningar. För det andra, genom att undersöka tidigare diskussioner i dagspress och experttidskrifter från 1969 till 2000, kommer projektet att belysa en mer diversifierad debatt än dagens tvist om bevis avseende PDT och KBT, samt avslöja medias roll i psykologisk kunskapsproduktion. För det tredje, med hänsyn till det ökande antalet psykiska störningar, kommer detta projekt att avslöja hur en uppsjö av politiska instanser, expertåsikter och allmänna åsikter om hur man hanterar problematiska känslor på ett lämpligt sätt har påverkat individens tekniker för att hantera känslor som depression eller ångest .
Även om en stor mängd klinisk forskning inom psykologi och samhällsvetenskap har studerat och diskuterat skiftet mellan PDT och KBT, är historiska perspektiv på hur kontroversen påverkade individuell känsloreglering knappa. Genom att lägga till ännu inte granskade historiska synpunkter på denna "psykologiska vändning" – specifikt politiserade beslut, mediatiserade diskussioner och intervjuer med praktiker som representerar de olika psykologiska teorierna – kommer detta projekt att bidra till kritiskt behandlade, tvärvetenskapliga samtal om individens hälsa i relation till samhället .