Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck

Det är svårt att veta hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. På uppdrag av Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag samlade Socialstyrelsen 2017 in erfarenheter av det stöd och den hjälp personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck upplever sig ha fått för att förändra sin situation. Resultaten visar att våldsutsatta inte alltid söker eller får det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Enligt Socialstyrelsen finns det ett stort behov av förbättringar och särskilt viktiga utvecklingsområden har identifierats. Dessa är bemötande, tillgång till insatser och långsiktigt stöd, tillgång till boende, stödsamtal och traumabehandling och uppföljning av stöd och insatser.

Det är kommunens ansvar att ge alla personer som är utsatta för våld det stöd och den hjälp som de efterfrågar. Om en person som är över 18 år utsätts för hedersrelaterat våld ska socialtjänsten inleda utredning om man får veta något som kan vara skäl för åtgärd från socialtjänsten. Men utredningen kan inte inledas mot personens vilja.

Om det gäller ett barn under 18 år ska socialtjänsten alltid utan dröjsmål inleda en utredning.

I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör det utredas om det i familjen finns något barn som upplevt våld. Det kan röra sig om kvinnans eget barn, förövarens barn eller något annat barn.

Socialstyrelsen skriver i handboken om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer att målet i ärenden som rör barn många gånger är att barn och föräldrar ska kunna ha en fungerande relation. Dock påpekar Socialstyrelsen också att i ärenden med hedersrelaterad problematik kan en sådan strävan ibland innebära stora risker, samtidigt som familjen inte sällan är särskilt viktig för dessa ungdomar.

En bedömning av risken för ytterligare våld ska alltid göras.

Läs mer på webbplatsen hedersförtryck.se som drivs av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Centret driver också en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och vägledning i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Numret är 010-223 57 60.

Länsstyrelserna i fyra län, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten samt Västra Götalands län, har ett regeringsuppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för personer som utsätts för våld av närstående med ett särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.

Läs en intervju om de regionala resurscentrumen för hedersrelaterat våld

I mötet med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att se till varje enskild individs behov. Det är därför betydelsefullt att den som möter våldsutsatta är uppmärksam på sina egna uppfattningar så att inga generaliseringar görs, som att alla människor med ett specifikt ursprung tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv.

Tänk på att kontakten med vårdnadshavare kan utgöra ett hot mot den som är under 18 år och utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Det finns många olika aspekter av personens livssituation som bör utredas. I ett första skede är det av betydelse att ställa frågor som ringar in den våldsutsattas behov av akut hjälp.

Tänk på att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara i behov av särskilda insatser på grund av våldets kollektiva karaktär. För en ung person kan brytningen med familjen (kollektivet) bli alltför svår och det kan leda till att denne behöver stöd under lång tid framöver. Familjen kan också på olika sätt försöka få den som är utsatt att komma tillbaka till familjen.

Läs mer om insatser i Länsstyrelsen Östergötlands material "Hedersrelaterat våld och förtryck. Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta" (pdf)

I en forskningsstudie från Karlstads universitet intervjuas unga kvinnors erfarenheter av att leva i ett sammanhang med hedersrelaterat våld och förtryck. I studien berättar de om sina upplevelser av stöd och hjälp från socialtjänsten. Trots att flertalet av kvinnorna var mycket nöjda med stödet från socialtjänsten sett över tid, så beskrevs också upplevelser av att bli avvisad, inte bli förstådd eller att få ett passivt bemötande, och att vägen till hjälpen varit lång.

Forskningsartikeln "En intervjustudie om unga kvinnors erfarenheter av att leva i en hederskontextuell miljö och upplevelser av stöd och hjälp från socialtjänsten" från Karlstads universitet. Publicerad i tidskriften Socionomen (2022)

Enligt Socialstyrelsen har barnäktenskap en koppling till hedersrelaterat våld och förtryck. En central del i hedersrelaterade sammanhang är att familjen väljer partner i stället för att ungdomen själv gör det.

Från den 1 januari 2019 erkänns i Sverige inte äktenskap som ingåtts utomlands om någon av de inblandade varit under 18 år när giftermålet skedde. Förbudet mot att erkänna sådana äktenskap gäller även om parterna inte haft någon anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Det har ingen betydelse hur gamla parterna är vid den tidpunkt då Sverige prövar erkännandet av äktenskapet. Undantag från förbudet kan göras om det finns synnerliga skäl, men aldrig om någon av parterna fortfarande är under 18 år.

Socialstyrelsens vägledning "Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Vägledning för socialtjänsten" (pdf)

Den 1 juli 2020 trädde nya lagar i kraft för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Från 1 juni 2024 gäller ett utökat utreseförbud i fall där barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen, på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor eller omvändelseförsök.