Tvångsäktenskap och barnäktenskap

I den politiska debatten har tvångsäktenskap och barnäktenskap främst diskuterats som en fråga som rör jämställdhet, ungdomar och migration. Tvångsäktenskap framställs ofta som något som förekommer främst i muslimska länder och har sin grund i religion och kultur. Forskning visar dock att arrangerade äktenskap praktiseras av flera minoritetsgrupper och inom alla religioner. Vanligast är det i Nordafrika, Mellanöstern, södra Asien och Sydostasien. Men det följer egentligen inte några strikta etniska eller nationella gränser.

Gift mot sin vilja

Ungdomsstyrelsen (2009) beräknade att cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år i Sverige inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det motsvarade 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män.

Publikation: "Gift mot sin vilja" (Ungdomsstyrelsen 2009) fulltext i kunskapsbankens databas

Uppgifter från Migrationsverket

Migrationsverket (2016) identifierade 32 asylsökande barn som uppgav sig vara gifta vid ankomsten till Sverige.

Publikation: "Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de söker skydd i Sverige" (Migrationsverket 2016), fulltext i kunskapsbankens databas

Kartläggning i kommuner

I en kartläggning från 2019 svarade 192 kommuner på frågan om de har kännedom om barn som uppges vara gifta. De 27 kommuner som svarade ja hade sammanlagt kännedom om 36 barn.

Publikation: "Nationell kartläggning. Bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta – under 2019" (Länsstyrelsen Östergötland 2020), fulltext i kunskapsbankens databas

Socialstyrelsens kartläggning

Socialstyrelsen (2019) nämner att organisationen Terrafem fram till 2017 uppskattat att de hjälpt 500 kvinnor som blivit tvingade att gifta sig. Kvinnorna var antingen födda i Sverige eller hade gift sig i sitt hemland och sedan kommit till Sverige.

Publikation: "Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck" (Socialstyrelsen 2019), fulltext i kunskapsbankens databas

Rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset

I rapporten "Det är mitt liv!" beskrivs samband mellan att inte få bestämma över sitt eget liv och sin framtida partner och utsatthet för barnmisshandel. De unga som inte får välja sin partner är betydligt oftare än andra unga utsatta för olika former av barnmisshandel. Det handlar om fysisk misshandel, psykisk misshandel, att bevittna våld mot en förälder, sexuella övergrepp och försummelse.

Rapporten är resultatet av en nationellt representativ elevenkätsundersökning som Stiftelsen Allmänna Barnhuset låtit forskare genomföra inom ramen för ett regeringsuppdrag

Rapport: "Det är mitt liv!" (Stiftelsen allmänna barnhuset 2018) Jernbro, Carolina och Janson, Staffan (fulltext i kunskapsbankens databas)

Jämställdhetsmyndigheten ska kartlägga förekomsten

ämställdhetsmyndigheten har 2023 fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige.

Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet: "Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärks" (18 september 2023)

Brottet äktenskapstvång innebär att genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmå en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år.

Brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa handlar om att lura någon att resa utomlands i syfte att personen ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Straffet är fängelse i högst två år. Sedan 1 juli 2020 är rubriceringen ändrad till vilseledande till äktenskapsresa.

Sedan 1 juli 2016 är det även olagligt att ha planerat att tvinga någon att gifta sig.

Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige är utan undantag 18 år.

Från 1 juli 2020 gäller bestämmelsen om barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i upp till fyra år. Till skillnad från brottet äktenskapstvång behöver det inte ha förekommit något olaga tvång, eller utnyttjande av offrets utsatta situation, för att döma för barnäktenskapsbrott om brottet har begåtts mot ett barn. Bestämmelsen innebär också att den som gifter sig med ett barn kan straffas.

Ett utreseförbud ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Att bryta mot utreseförbudet kan innebära ett fängelsestraff på upp till två år.

"Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet" (proposition 19 mars 2020) på regeringens webbplats

Från 1 januari 2019 erkänns i Sverige inte heller äktenskap som ingåtts utomlands om någon av de inblandade varit under 18 år när giftermålet skedde. Förbudet gäller även om parterna inte haft någon anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Det har ingen betydelse hur gamla parterna är vid den tidpunkt då Sverige prövar erkännandet av äktenskapet. Undantag från förbudet kan göras om det finns synnerliga skäl, men aldrig om någon av parterna fortfarande är under 18 år.

"Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap" (beslut 21 november 2018) på regeringens webbplats

I Sverige är det förbjudet att vara gift med flera personer samtidigt. Men i flera andra länder är polygama äktenskap tillåtna. Sådana månggiften godkänns inte i Sverige, om någon av de inblandade var svensk medborgare eller bodde i Sverige när äktenskapet ingicks. Utländska månggiften utan sådan anknytning till Sverige har däremot tidigare betraktats av Skatteverket som giltiga.

Den 1 juli 2021 infördes ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Förbudet gäller oavsett om parterna hade anknytning till Sverige eller inte när de gifte sig. Undantag ska bara kunna göras om det finns synnerliga skäl. Det kan till exempel handla om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till till exempel bodelning, underhåll eller arv.

"Förbud mot erkännande av utländska månggiften", (proposition 2020/21:149) 18 mars 2021 på regeringens webbplats

Kusinäktenskap är lagligt i Sverige, men det finns en oro för att det kan leda till tvångsäktenskap och andra negativa konsekvenser. En särskild utredare ska därför utreda om det finns ett behov av ett förbud. Utredningen ska bland annat titta på:

• orsaker till och effekter av kusinäktenskap
• behovet av och förutsättningarna för ett förbud
• hur ett förbud skulle kunna utformas
• hur äktenskap som har ingåtts i ett annat land skulle påverkas.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024.

"Utredningsuppdrag om förbud mot kusinäktenskap" (promemoria 11 september 2023), pdf på regeringens webbplats