Nationell myndighetssamverkan

Bakgrund

I propositionen Kvinnofrid (1997/98:55) uppdrog regeringen åt en rad myndigheter att utveckla och vidmakthålla samverkan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Som en fortsättning av kvinnofridsuppdragen tog Socialstyrelsen år 2000 initiativ till samverkan mellan myndigheter som berördes av frågan. Samverkansgruppen har kommit att kallas Nationell myndighetssamverkan och kunskapsutbyte för kvinnofrid, och har haft möten kontinuerligt.

Vision

Kvinnofrid ska uppnås.

Mål

Nationell myndighetssamverkan och kunskapsutbyte för kvinnofrid ska arbeta för att hålla frågan om kvinnofrid på agendan.

Syfte och arbetssätt

I samverkansgruppen samlas personer med stor kompetens inom kunskapsområdet från de medverkande myndigheterna. Gruppen ska vara en arena för att utbyta erfarenheter, bolla idéer, sprida kunskap och möjliggöra samverkan kring specifika projekt. Gruppen ska också arbeta för att sprida kunskap till personer som i sitt yrke eller ideella arbete möter våldsutsatta kvinnor, barn och unga som upplever våld och/eller män som utövar våld. Allt detta bör stimulera och stärka arbetet för kvinnofrid i de olika myndigheterna.

Definition

Med begreppet kvinnofrid avses en strävan att uppnå frid för kvinnor. Kvinnofrid är ett samlingsbegrepp och innefattar många uttryck för könsrelaterat våld. Det handlar främst om kvinnors frihet från våld i nära heterosexuella relationer. För samverkansgruppen inbegriper kvinnofrid frihet från allt våld i nära relationer, bland annat övergrepp i samkönade relationer. Barn och unga som upplever våld är en viktig grupp som ingår i kvinnofrid. Sexualbrott, sexuella trakasserier, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål är också delar av det könsrelaterade våldet.

Alla former av könsrelaterat våld är ett brott mot mänskliga rättigheter. Det är ett stort nationellt och globalt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv.

Medverkande myndigheter