Immonens grupp

Den evolutionära genetiken bakom sexuell dimorfism

Honor och hanar har ofta olika vägar till framgångsrik reproduktion, vilket har lett evolutionen att ge oss både vackra och bisarra former av polymorfism inom arten, som till exempel den färgsprakande uppvaktningen hos paradisfågelhanar eller den mäktiga stjärten hos påfågelshanar. Sexuell selektion av hanar driver evolutionen av dessa exempel, men sexuellt och naturligt urval påverkar också honor på unika sätt.

Hur sexuell dimorfism evolverar är inte bara en fråga om vilka typer av selektion som påverkar könen och varför den processen är specifik för den enskilda könet, utan det är också ett mekanistiskt problem, hanar och honor delar alla utom endast en handfull gener. Ett ytterligare lager av komplexitet kommer dessutom från det faktum att fenotyper som bestämmer organismens fitness ofta är genetiskt sammankopplade med varandra och i många fall specifika för könet.

Vi strävar efter att öka vår förståelse för vad som krävs för att utveckla sexuell dimorfism i sammankopplade fenotyper trots dessa genetiska begränsningar, samt de konsekvenser som processen har på evolutionen av gener. Vårt labb använder bladbaggar för att undersöka detta och vi använder både experimentella och genomiska verktyg.

För mer information, se vår externa sida

Gruppmedlemmar

Forskningsledare: Elina Immonen
Gruppmedlemmar: Milena Trabert, Johanna Rönn

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin