Litium-svavelbatterier

Det uppladdningsbara litium-svavelbatteriet (Li-S) är ett av de mest lovande "post-Li-ion" energilagringssystemen. Men kort livslängd och hög självurladdning förblir hinder för bredare kommersialisering, och den komplexa kemin gör systemet utmanande att studera.

Det uppladdningsbara litium-svavelbatteriet (Li-S) är ett av de mest lovande "post-Li-ion" energilagringssystemen. Batteriet har potential för mycket hög gravimetrisk energitäthet – det vill säga ett Li-S-batteri skulle kunna lagra två till tre gånger så mycket energi för en given vikt jämfört med nuvarande Li-ion-batterier. Andra fördelar med systemet inkluderar relativt god säkerhet, potential för drift vid mycket låga temperaturer och lägre kostnad: som en biprodukt av oljeindustrin är svavel mycket billigt och mycket rikligt. Kort livslängd och hög självurladdning förblir dock barriärer för bredare kommersialisering, och mycket komplex kemi gör detta system utmanande att studera.

Vår forskning inom detta område inkluderar utveckling av funktionella bindemedel för svavel/kolkompositelektroden, gränssnittsstudier på litiumelektroden, metoder för elektrokemisk analys i realtid och deras kombination med andra operandotekniker.

Utveckling av funktionella bindemedel

Bindemedel är polymera material som används vid elektrodproduktion för att kombinera det aktiva materialet och andra komponenter för att bilda en mekaniskt stabil kompositelektrod. Trots sin lilla viktandel spelar bindemedel en viktig roll i litium-svavelbatterier på grund av systemets unika "katolytiska" natur. Det aktiva materialet, svavel, blir lösligt i de vanliga elektrolyterna när det reduceras till Li2Sx (x=2–8), som kallas "polysulfider". Om bindemedlet sväller i elektrolyten kan dess funktionella grupper interagera med de lösliga polysulfiderna, vilket resulterar i högre svavelutnyttjande och kapacitetsbevarande av cellen.

Figur 1. Olika bindemedel interagerar med polysulfidlösningen på olika sätt. Fotot visas i gråskala för bättre kontrast.

Bindemedel interagerar med lösning

Gränssnittsstudie på litiumelektroden

Metalliskt litium anses vara det ultimata negativa elektrodmaterialet för Li-batterier på grund av dess låga reduktionspotential och höga specifika kapacitet. Dess höga reaktivitet och inhomogena avdragnings-/pläteringsbeteende utgör dock ett hot mot batteriets säkerhet och livslängd. Detta problem förvärras i litium-svavelbatterier av systemets ovan nämnda katolytkaraktär. Lösliga aktiva material i elektrolyten kan reagera med litium, vilket resulterar i självurladdning. En stabil och skyddande gränsyta mellan litium och elektrolyten är nödvändig för att undvika sådant avfall i aktiva material. Mekanismen för bildandet av passiveringsskiktet på litium och dess effekt på den elektrokemiska prestandan är vår pågående forskning.

Figur 2. Hur ytan på litiumelektroden förändras efter montering av ett Li-S-batteri.

Ytan på litiumelektrod

Elektrokemisk karakterisering i realtid

På grund av den komplexa reaktionsmekanismen kan cellresistansen hos ett litium-svavelbatteri variera avsevärt under urladdning eller laddning. För att studera hur de experimentella parametrarna påverkar de elektrokemiska egenskaperna har vår grupp utvecklat en icke-störande metod för resistansmätning – som kallas Intermittent Current Interruption (ICI)-metoden. Våra senaste resultat visar att ICI-metoden kan undersöka både de interna och diffusionsmotstånden, vilket är särskilt användbart i kombination med andra operando-karakteriseringstekniker, t.ex. operando XRD.

Figur 3. Tillsammans med operando XRD avslöjar diffusionsmotståndet transportegenskaperna hos den porösa matrisen av svavel/kolkompositelektroden.

Diffusionsmotstånd graf

Referenser

Bindningsmaterial

  1. Lacey, M. J., Österlund, V., Bergfelt, A., Jeschull, F., Bowden, T., & Brandell, D. (2017). A Robust, Water-Based, Functional Binder Framework for High-Energy Lithium-Sulfur Batteries. ChemSusChem, 10(13), 2758–2766. https://doi.org/10.1002/cssc.201700743
  2. Lacey, M. J., Jeschull, F., Edström, K., & Brandell, D. (2014). Porosity Blocking in Highly Porous Carbon Black by PVdF Binder and Its Implications for the Li-S System. Journal of Physical Chemistry C, 118(45), 25890–25898. https://doi.org/10.1021/jp508137m

Litiumelektroder

  1. Lacey, M. J., Yalamanchili, A., Maibach, J., Tengstedt, C., Edström, K., & Brandell, D. (2016). The Li–S battery: an investigation of redox shuttle and self-discharge behaviour with LiNO3-containing electrolytes. RSC Adv., 6(5), 3632–3641. https://doi.org/10.1039/C5RA23635E

Elektrokemisk karakterisering i realtid

  1. Chien, Y.-C., Menon, A. S., Brant, W. R., Brandell, D., & Lacey, M. J. (2020). Simultaneous Monitoring of Crystalline Active Materials and Resistance Evolution in Lithium–Sulfur Batteries. Journal of the American Chemical Society, 142(3), 1449–1456. https://doi.org/10.1021/jacs.9b11500
  2. Lacey, M. J. (2017). Influence of the Electrolyte on the Internal Resistance of Lithium−Sulfur Batteries Studied with an Intermittent Current Interruption Method. ChemElectroChem, 4(8), 1997–2004. https://doi.org/10.1002/celc.201700129

Kontakt

  • Om du har några frågor om vår forskning så är du välkommen att kontakta programansvarig professor Daniel Brandell.
  • Daniel Brandell

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin