Prostatacancer (Anna Bill-Axelson)

Bristen på klara riktlinjer för när aktiv monitorering bör övergå i aktiv behandling leder till osäkerhet och oro både för patienter och behandlande läkare, vilket ökar risken för onödig behandling. För att komma till rätta med detta problem genomför vi en stor randomiserad studie för män med låg- och mellanriskcancer som börjar aktiv monitorering i Sverige, Danmark, Finland, Norge och England. Totalt ska 2 000 män inkluderas i studien och dessa män delas slumpmässigt in i två grupper; en grupp följs med aktiv monitorering enligt dagens praxis, den andra gruppen rekommenderas biopsiprovtagning från prostata samt botande behandling endast när standardiserade kriterier (förändringar vid magnetkameraundersökning eller förändringar i biopsier) är uppfyllda. I studien används magnetkameraundersökningar med riktade biopsier (om tecken finns att tumören förändras) som uppföljningsmetod, istället för systematiska prostatabiopsier. Forskning har visat att magnetkameraundersökning med riktade biopsier mot förändringar finner fler allvarliga tumörer och färre obetydliga tumörer än vad man gör med slumpmässiga biopsier. Det övergripande syftet med studien är att minska onödig kurativ behandling (överbehandling) och dess biverkningar, utan att öka risken för tumörprogression och död i prostatacancer.

Den randomiserade studien, som startade i oktober 2016, är den 17:e studien inom ramen för Skandinaviska Prostatacancergruppen (SPCG) och har den engelska titeln ”Prostate Cancer Active Surveillance Trigger trial (PCASTt). Anna Bill-Axelson är huvudansvarig forskare och totalt deltar 23 sjukhus i studien. Rekryteringen av patienter till studien avslutas då man når 2000 randomiserade, vilket beräknas ske under senare delen av 2024. Studiedeltagarna ska sedan följas upp i minst 10 år inom studien.

ClinicalTrials.gov (NCT02914873; SPCG-17)

SPCG-4 är en randomiserad studie som jämför radikal prostatektomi med expektans hos män med lokaliserad prostatacancer. Den första analysen gjordes år 2002 och har sedan genomförts vart tredje år, med resultat publicerade i New England Journal of Medicine och Journal of the National Cancer Institute. Studien har nu följt patienterna i nära 30 år och den senaste uppföljningsrapporten publicerades i december 2018. Projektet genomförs inom ramen av den Skandinaviska Prostatacancergruppen (SPCG) och Anna Bill-Axelson är sedan 2023 huvudansvarig forskare. Studiegruppen planerar att publicera en sista, avslutande rapport under 2024.

Livskvalitet hos män med prostatacancer av lågrisktyp

Inom ramen för det här projektet studeras livskvalitet hos män med lågriskcancer. I en delstudie tillfrågades alla män som diagnostiserades med lågriskcancer i prostata under år 2008 om deltagande i en studie som jämför män i aktiv monitorering med män som fått kurativ behandling, med avseende på symptom och livskvalitet. Oskar Bergengrens publicerade avhandling från 2021 baseras på resultat från projektet.

Livskvalitetstudie SPCG-17

Inom ramen för SPCG-17 genomförs en livskvalitetstudie, där männen som gett samtycke till deltagande får fylla i webbaserade livskvalitetformulär vartannat år så länge studien pågår (10-15 år). Formuläret innehåller både studiespecifika frågor och EPIC-26. Ansvariga för studien är Anna Bill-Axelson och Eva Johansson.

Eva Johansson studerar även prospektivt hur livskvaliteten påverkas under aktiv monitorering inom ramen för Study of Active Monitoring in Sweden (SAMS).

Livskvalitetstudie SPCG-4

Inom ramen för SPCG-4 genomförs också en livskvalitetstudie. De män som deltar i studien har fyllt i formulär med frågor om besvär från urinvägarna och sexualfunktionen, samt frågor om livskvalitet, oro och ångest. De första resultaten publicerades i New England Journal of Medicine år 2002. Resultaten från långtidsuppföljning med avseende på symptom och livskvalitet efter radikal prostatektomi jämfört med expektans publicerades i Lancet Oncology år 2011. Eva Johanssons publicerade avhandling från 2011 baseras på resultat från studien.

I det här projektet samlas data från alla män som tagit PSA-prov i regionen Uppsala-Örebro mellan åren 2005-2015. Till denna kohort länkar vi sedan data från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) för information om tumörkarakteristika och behandlingar hos de som diagnostiserats med prostatacancer, LISA-databasen för data kring utbildningsnivå och socioekonomi, Dödsorsaksregistret, Nationella Patientregistret för information om co-morbiditet, Registret om totalbefolkningen, samt Läkemedelsregistret för information om hormonell behandling. I projektet studeras bland annat mönster för diagnostiska tester samt för kurativ och palliativ behandling.

PcBaSe är en databas för klinisk epidemiologisk forskning om prostatacancer som är baserad på samkörningar mellan Nationella Prostatacancerregistret (NPCR), som är ett nationellt populations-baserat kvalitetsregister, och andra nationella register. PcBaSe gör det möjligt för oss att studera ovanliga men viktiga konsekvenser av en prostatacancerdiagnos. Anna Bill-Axelson har tillsammans med bland annat huvudansvarig forskare för databasen, professor Pär Stattin, studerat risken för självmord efter diagnos. Magdalena Lycken har studerat mönster för palliativ behandling samt möjliga socio-ekonomiska eller regionala skillnader, tre år före död i prostatacancer. Hon har också publicerat resultat från studier om risken för hormonbehandling efter kurativt syftande behandling. Eva Johansson utreder följder korrelerade till användningen av förskrivna läkemedel för erektil dysfunktion, samt sjukskrivning efter radikal prostatektomi. Vidare har vi även studerat incidensen av infektioner efter prostatabiopsier, i samarbete med Karl-Johan Lundström från Östersunds sjukhus, samt risken för tarmobstruktion och buksmärta efter robotassisterad laparoskopisk radikal prostatektomi jämfört med efter öppen radikal prostatektomi.

Uppsala University Psychosocial Care Programme (U-CARE) är ett initiativ där cancerpatienter som visar tecken på depression (enligt självskattningsformuläret HAD) randomiseras mellan standardbehandling och internetbaserad kognitiv beteendeterapi.