Barn som upplever våld

I socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnat våld som brottsoffer. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

Sedan år 2006 har barn som bevittnat våld haft rätt till brottsskadeersättning. Efter att förbudet mot barnfridsbrott införts i brottsbalken den 1 juli 2021 har barns rätt till brottsskadeersättning ersatts med att barn som bevittnat våld i en nära relation har rätt till skadestånd.

Inom forskningen har man allt mer lyft fram att våldet är en del av de här barnens vardag. I stället för att säga att barnet bevittnar våld talar man om att de upplever våld. Detta sätter barnet och barnets perspektiv på våldet i centrum. Enligt vissa forskare kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Studier har visat att barn som upplever våld oftare utvecklar posttraumatiskt stressyndrom än barn som utsätts för andra former av trauma.

Publikation: "Barn som upplever pappas våld mot mamma – vad säger forskningen?" Nordisk sosialt arbeid 2007, fulltext i kunskapsbankens databas

Barn reagerar olika

Under senare år har forskningen problematiserat synen på barn som en enhetlig grupp. I stället har man betonat att barn upplever och bearbetar våldet på olika sätt. Hur barn tolkar och hanterar våldet kan bero på ålder, kön och personliga egenskaper. Andra faktorer som kan påverka är i vilken grad de har tillgång till skydd och personer i sin omgivning som de kan anförtro sig åt. Rädsla och ångest kan hanteras med olika försvarsstrategier i olika åldrar.

Studier har visat att mellan 40 och 60 procent av de barn som upplever våld i hemmet själva har blivit utsatta för fysiskt våld av en förälder eller annan omsorgsperson. Den stora spridningen är orsakad av att studierna använt olika urval, metoder och definitioner av våld. I majoriteten av fallen i studierna är det fäderna som är förövare, även om mödrar också utsätter sina barn för våld.

Publikation: "Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering" (Broberg A. et al 2011), fulltext i kunskapsbankens databas

Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer har tidigare inte varit brottsligt enligt lag. Men den 1 juli 2021 infördes en ny bestämmelse i brottsbalken om det nya brottet barnfridsbrott.

Det är nu straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år.

Att ha bevittnat våld innefattar i detta sammanhang även när barnet inte sett, men hört våldet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som hänt är brottsligt eller att barnet kan ge uttryck för vad hen sett eller hört.

En statlig utredning har lämnat ett förslag till regeringen om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn.

Barn drabbas ofta av samma former av våld som vuxna. Men barn utsätts också för våld som är specifikt för dem. Det kan till exempel handla om försummelse, sexuella övergrepp mot barn, våld i skolan eller på institution, våld som barn utsätts för på nätet, eller våld i ungas nära relationer som riskerar att bli osynligt om arbetet mot våld enbart utgår från ett vuxenperspektiv, skriver utredarna.

Strategin omfattar därför alla olika former av våld som barn kan utsättas för, oavsett var våldet utövas eller av vem.

I strategin föreslår man fem långsiktiga mål. Våld mot barn ska förebyggas, våldet ska upptäckas, och barn ska få stöd, skydd och behandling. Det ska bli större fokus på barns rättigheter i rättsprocesser. Kunskapen och metoderna för att skydda och hjälpa barn ska utvecklas.

Publikation: "En uppväxt fri från våld. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn" (SOU 2022:70), fulltext i kunskapsbankens databas