"Vårdpersonalen kan inge hopp"

Vad är viktigt att tänka på för personal inom vården som möter patienter som är eller kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?

– Jag tänker att det absolut viktigaste är att alltid fråga om våld och hur livssituationen ser ut. Det gäller att inte vara rädd för att fråga och att försöka öppna upp för ett samtal. När någon börjar berätta om kontroll, begränsningar och annat våld så är det ofta så att det första vi får höra troligen bara är en liten del av historien. Det kan vara ett sätt att testa mig som vårdgivare för att se hur jag reagerar och vad jag klarar av att höra. Då gäller det att inte ifrågasätta utan bara lyssna.

– Ibland är läget superakut, men oftast är det inte det och det är möjligt att boka in ett återbesök för att prata mera. Om man känner sig osäker kan det vara bra att bolla med en kollega. Det går också att checka av med oss på Origo om man befinner sig i Stockholms län eller ringa nationella kompetensteamet i Östergötlands telefon för yrkesverksamma som finns till för hela landet.

Vad kan vårdpersonalen göra för att hjälpa och stötta?

– Vi inom vården kan lyssna, bekräfta och vid behov hänvisa vidare till socialtjänsten. Samt inge hopp. För många unga som levt med våld hela sina liv har våldet normaliserats och känslan kan vara att det inte går att göra något åt det. Det kan också vara så att personen inte ens ser det som våld utan något som hen måste leva med. Då behöver vi förmedla att det finns hjälp att få och att bland annat socialtjänsten är en instans som kan hjälpa.

– Är det en person under 18 år som är utsatt för våld måste vi anmäla till socialtjänsten men då är det viktigt att försöka få ungdomen med ”på tåget”. Det vill säga, vi behöver inkludera ungdomen och samtala om varför vi måste göra en anmälan och försöka göra den tillsammans. Annars kan vi förlora kontakten med ungdomen. Vi kan också behöva prata om att det finns olika former av våld eftersom de flesta tänker fysiskt våld när vi pratar om våld. Många av våra besökare beskriver det psykologiska våldet som värst. Det gör att vi behöver uttala att det också är våld.

Vilka fallgropar finns och vad kan gå fel i kontakten med patienten?

– Det som kan vara svårt är att vi, yrkesverksamma, ibland har en förförståelse som egentligen handlar mer om våra fördomar och hur vi tror att personen har det och därför inte lyssnar ordentligt. Det är viktigt att försöka att lägga bort den stereotypa bilden om vem vi har framför oss och vem som är utsatt. Så att vi inte missar vad ungdomen berättar. Tänk gärna på att våldet kan vara psykiskt, socialt, fysiskt och sexuellt. De olika våldsformerna förekommer tillsammans och de förstärker varandra.

– När jag möter en patient här eller på ungdomsmottagningen så brukar jag beskriva lite vad jag tänker är våld och ge konkreta exempel. Det psykiska och sociala våldet kan ju handla om att bli nedvärderad och kränkt verbalt, men det kan också handla om att bli fråntagen sin mobil eller bli inlåst efter att ha begått ett normbrott i kollektivets ögon. Det är viktigt att ungdomarna får förståelse för att kontroll och begränsningar också är en form av våld.

– Vi kan också hamna i att ”svartmåla” ungdomens kontext eller tvärtom försöka förklara varför våldet ser ut som det gör. Eftersom ungdomens utsatthet i princip alltid är komplex så behöver vi vara försiktiga med vad vi tror är rätt och fel och vi får inte förenkla bilden utan i stället lyssna.

Vilka problem har de som kommer till dig på Origo?

– En del har hört om oss och vill bara prata och få stöd i sin livssituation. Kanske vill de testa att utmana normerna i sin familj eller också är de i en process där de funderar på att bryta helt med familjen. En del har brutit med familjen och behöver prata om den sorg och saknad som kan uppstå efteråt. Det kan också handla om att de funderar på om det går att leva som hbtqi-person i sin familj eller vad som händer om det inte kommer blod på bröllopsnatten.

Hur hanterar du frågor om just oskuld och heder?

– Jag brukar förklara väldigt enkelt att slidingången kan se olika ut och att alla inte blöder. Men sedan försöker jag lämna de medicinska förklaringarna och pratar mer om värderingar. Vad innebär det när någon i ens närhet vill utöva kontroll på det sättet till exempel? Varför finns den? Varför pratar vi om ”oskuld” och vad betyder det?

Fotnot:

Origo är ett samarbete mellan Region Stockholm, alla kommunerna och Polismyndigheten i länet.

Nationella stödtelefonen för yrkesverksamma på Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har nummer 010-223 57 60.