Arkivvetenskaplig forskning

Beskrivning

Ett huvudtema för den arkivvetenskapliga forskningen på Institutionen för ABM är problematiken kring hur samlingar av arkivinformation avgränsas, ordnas, beskrivs och tillgängliggörs. Särskilt fokuseras problematiken kring bevarande och gallring, eller arkivvärdering. Med detta avses den process där det avgörs vilka handlingar som ska bevaras i arkiven och vilka som ska förstöras.

Arkivväsendet påverkar i hög grad framtidens möjligheter att få kunskap om det förflutna. Hur arkivhandlingar ordnas och beskrivs har inverkan på hur de kan användas och tolkas, samt vilka möjligheter att tillgängliggöra handlingarna som står till buds. Forskningen om arkivvärdering ställer frågor om hur urvalen ser ut, vem som bestämmer och hur besluten motiveras. Vilka områden av mänsklig verksamhet är det som bevaras i arkiven? Hur ser förhållandet ut mellan beslut om bevarande och gallring å ena sidan och den faktiska bevarande- och gallringsverksamheten å den andra? Hur växer gallrings- och bevarandeprocesser fram i samspelet mellan lagrum, policydokument, arkivariers yrkespraktiker och hänsyn till arkivens många intressenter och användargrupper? Hur förändras bevarandeprocesserna av övergången från analoga till ursprungsdigitala arkivhandlingar? Vissa typer av information måste bevaras och vara tillgänglig på mycket lång sikt; hur kan den utmaningen hanteras?

Ett annat aktuellt forskningsområde handlar om arkivens ställning i dagens samhälle och i förhållande till tillgängliga tekniska verktyg och metoder. Vilka konsekvenser får exempelvis tendensen att arkivarieprofessionen förskjuts från kulturarvsvård till hantering av informationsflöden inom organisationer? Ännu en förändring av arkivarieprofessionen är att användarna på nya sätt kan ta del av och påverka innehållet på arkivens digitala plattformar. Det kommer också nya möjligheter att tillgängliggöra, hantera och beskriva arkivens innehåll genom metoder för OCR och AI-verktyg, inklusive HTR-inläsning. Många frågor har väckts angående i vilken mån som tillämpningen av avancerade metoder för arkiv- och dokumenthantering kräver nya sätt att tänka och agera kring arkivens autenticitet och proveniens, samtidigt som den kraftigt ökande mängden digitala och digitaliserade arkivhandlingar både aktualiserar vikten av långsiktiga och skalbara lagringslösningar och behovet av forskning för att klargöra hur olika användargrupper söker och värderar information i digitala arkiv. Den digitala utvecklingen har emellertid också lett till oro över att den personliga integriteten hotas, inte minst över den stora mängden data i olika register. Det är därför viktigt att undersöka vad som händer när den personliga integriteten ställs mot offentlighetsprincipen och intresset av långsiktigt bevarande.