Forskning om biblioteken, läs- och kulturpraktiker och medborgarskap
Studiet av den demokratiska medborgaren med utgångspunkt i kulturen är en angelägen del av den humanistiska forskningen och ett mångfacetterat forskningsområde som kräver ett interdisciplinärt angreppssätt. Inom detta forskningsområde samverkar ABM med andra ämnen, såsom genusvetenskap, historia, idéhistoria och litteraturvetenskap.
Beskrivning
Demokrati är oavbrutet under debatt och upprätthålls genom en serie institutioner, praktiker och attityder i ständig förändring. I centrum för det demokratiska projektet står medborgaren – individer och grupper som genom medborgarfostrande institutioner formas av de föreställningar som förmedlas i kulturella representationer och, och som i sina läspraktiker förhåller sig till dessa föreställningar vilket innebär att de samtidigt verkar som aktiva och kreativa medskapare av det demokratiska systemet.
I enlighet med det kulturbegrepp som tillämpas inom kulturstudier förstås kultur med andra ord som inbegripet i en dubbel relation till samhället där samhälleliga maktstrukturer å ena sidan speglas i kulturella representationer – å andra sidan öppnar dessa för andra föreställningar om samhället och blir medskapare. Kultur efterbildar verklighet, men producerar också ny verklighet.
Särskilt intressanta frågeställningar är: Vilka föreställningar om medborgaren präglar den svenska folkbildningens institutioner praktiker och medborgarnas läspraktiker? Hur använder barn och ungdomar folkbiblioteken och hur relaterar de sina läsupplevelser till det demokratiska samhällets normer och värderingar? Hur påverkas nutida praktiker av historiska konstruktioner av nationell identitet ur köns-, klass- och etnicitetsperspektiv? Och vilken roll spelar litteraturen för identitetskonstruktionen för olika grupper?